Di Weekend VIN

Var kräsen med bubblet

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

”Bubblor i dryck – kolsyrat vatten, champagne, öl, cider, läsk – påverkar upplevelsen av det vi äter”, skriver Per Styregård.

Foto: Mostphotos

Få drycker är så mytomspunna som mousserande vin i allmänhet och champagne i synnerhet. Bara ord som ”skumpa”, ”bubbel”, ”cava” och ”champagne” skapar så speciella förväntningar, att det rimligtvis är svårt för oss att göra en objektiv bedömning av vad dryckerna egentligen smakar. Smaklökarna har liksom redan bestämt sig.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Vi förknippar bubbel med fest, något vi unnar oss, som inleder de bästa middagarna både hemma och på krogen. Därför är vi kanske snällare i vår bedömning av mousserande vin än stilla vin.

Gräddig mousse, aptitretande syra, uppfriskande fruktighet är positiva beskrivningar av hur bubblig dryck kan uppfattas. Och de flesta älskar verkligen vin med fina små bubblor. En av få som inte alls gillar drycker med kolsyra är nära vän till mig som brukar jämföra smaken av champagne med känslan när armen har somnat.

Och egentligen är nog inte den beskrivningen så dålig. För bubblorna i ett vin uppfattas i munhålan av det trigeminala systemet, som tillsammans med doft- och smaksinnet ger oss den komplexa upplevelse vi kallar smak. Det trigeminala systemet uppfattar bubblorna som en retning eller smärta, ungefär som när det gäller riktigt varma eller kalla drycker och hett kryddad mat.

Men luftbubblorna ändrar också hur vi upplever doft och smak på annat vi äter och dricker samtidigt. Kolsyra i en dryck gör att vi uppfattar andra smaker mindre tydligt. Det kan vara en av anledningarna till att mousserande vin är så allround till mat, även om den har skarpa smaker. Samtidigt gör luftbubblorna att doftupplevelser ökar, eftersom bubblorna gör luktmolekylerna flyktigare och därför lättare uppfattas av våra doftreceptorer.

Och eftersom en så stor del av vad vi brukar kalla smakupplevelse egentligen består av doft, kan man på sätt och vis hävda att mousserande drycker i slutänden förstärker smakupplevelsen.

Oavsett vilken ståndpunkt man tar i den frågan, ska man tänka på att bubblor i dryck – kolsyrat vatten, champagne, öl, cider, läsk – påverkar upplevelsen av det vi äter. Valet av kolsyrat eller stilla vatten till maten får alltså följder för hur vi kommer att uppfatta maten som kommer att serveras.

Och att välja champagne som fördrink ger en annan smakbild än om du väljer chablis.  

Partitillhörighet färgar av sig

Att mycket kolsyra i ett vin påverkar smakupplevelsen kan vara en orsak till att drycker med en mindre mängd kolsyra blivit mer populära, även om Systembolaget inte varit särskilt snabba att hänga på trenden. I Italien kallas en del av de här lätt pärlande dryckerna frizzante och i Frankrike petillant naturel.

I Italien kan man också räkna lambrusco till kategorin.

Så tänk efter lite extra nästa gång du dricker något med luftbubblor i.

När det är riktigt bra är det kanske det godaste man kan dricka – som mogen champagne, cava av hög kvalitet eller annat mousserande i perfekt balans. Men för den skull ska man inte vara okritisk och dra allt mousserande över en kam.

Guldkorn på hyllorna i höst

 

STYREGÅRDS VAL:
Tre bubblare

  1. Lambrusco Grasparossa di Castelvetro, Emilia-­Romagna, ­Italien (nr 72170) 126 kronor. ­Ekologiskt, lätt bubbligt vin med utstuderat fruktigt och bärig, men ändå balanserad smak. Perfekt som fördrink med olika smårätter i baren. Måste beställas.
  2. Casa Belfi Colfòndo Frizzante Anfora, Venetien, Italien (91177) 250 kronor på magnumflaska 1500 ml. Ekologiskt vin delvis framställt på lerkrus. Smaken är mycket ­speciell och egensinnig med mycket blommighet, jästighet och mogna äpplen.
  3. As des Années Folle 2012, Jean-Pierre Robinot, cirka 285 ­kronor. Lätt mousserande vin, ­pétillant naturel, gjort på chenin blanc- och pinot d’aunis-druvor. Finns inte på Systembolaget utan måste privatimporteras från ­vinnatur.se.