Di Weekend VIN

Ta tempen på sommarvinerna

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

6–10 grader är rekommendationen för mousserande vita viner som champagne, cava och prosecco.

Har du druckit avslaget bubbel som stått i solen på grannens garden ­party? Har du blivit serverad ljummen amarone på kvarterskrogen ­eller iskall cava från flaskan i champagneskålen på bardisken? Då vet du att temperaturen gör skillnad för smaken.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Detta är ingen exakt vetenskap, eftersom vi har olika fysiska förutsättning att känna doft och smak, men det finns välgrundade rekommendationer.

En del kanske tycker det är hårklyveri, men om du nu tycker mycket om vin, och lägger tid och pengar på att tillfredsställa den smaken, då blir temperaturen viktig. För många gånger är skillnaden mellan ett vin för 75 och 750 kronor de finstämda nyanserna, just de nyanser som går helt förlorade om vinet hälls upp tre grader för varmt eller för kallt. Och principerna för hur temperaturen påverkar vinets doft och smak i en dryck är egentligen ganska enkla.

Ju svalare dryck, desto mindre doftar den. Omvänt blir det lättare att känna dofter ju varmare drycken är. Det innebär bland annat att du kan få dina gäster att tro att ditt billiga välkomstbubbel är av högre klass än i verkligheten genom att servera det kylskåpskallt. Omvänt vore det av samma anledning oklokt att servera viner för kalla som du lagt ner din själ i att välja ut dem till gästerna.

Den här logiken innebär också att ju tydligare aromer ett vin har, desto svalare kan du servera det utan att det försämrar totalupplevelsen. Druvor med ett överskott av aromatisk fruktighet som sauvignon blanc, muscat, riesling, ­cabernet franc, gamay och gewurztraminer kan ofta serveras riktigt svala utan att förlora på det, snarare är det bra för helhetsupplevelsen.

Låga temperaturer lyfter istället fram ­syran, beskan och strävheten i ett vin. Därför är det smart att servera söta viner svalt, så att den friska syran kommer fram och vinet inte blir för sött och sliskigt. Däremot ska man vara försiktig med att servera kraftiga, röda viner för kalla, ­eftersom strävheten då kan ta överhanden. Röda, sträva viner tjänar istället på att serveras något varmare. Men gå inte till överdrift, eftersom alko­holen också lyfts fram vid högre temperaturer och då ger känslan av att det brinner på tungan.

Här är några tumregler för vinservering:

6–8 grader: Lätta, söta viner som till exempel Moscato d’asti.

6–10 grader: Rosévin och mousserande vita ­viner som champagne, cava och prosecco.

8–10 grader: Lätta, aromatiska vita viner som muscadet, pinot gris, sauvignon blanc och albariño.

10–14 grader: Fylliga vita viner som bourgogne, fatlagrad chardonnay, fatlagrad chenin blanc, viognier, roussane och marsanne.

12–14 grader: Beaujolais, lättare pinot noir och cabernet franc.

Systembolaget vidgar vinvyerna

16–18 grader: Fylliga, smakrika, röda viner från ställen som Bordeaux, Barolo, Châteauneuf-du-Pape och Napa Valley.

Har du vinkyl och vintermometer är det lätt att kolla temperatur både under lagring och när du ska servera. Och på restauranger ser förhoppningsvis sommelieren till att hälla upp ­vinet vid optimalt gradantal.

Men i sommarvärmen i stugan gäller andra knep. Ett snabbt sätt att kyla ner vin på är att lägga det i frysen, men använd alltid äggklocka. En kvarglömd flaska kan mycket väl bli förstörd. Det tar ungefär 20 minuter att kyla ett lättare rödvin från rumstemperatur till ungefär 16 grader. Och 40 minuter att kyla ner ett vitt vin till serveringstemperatur.

I kylen tar samma process längre tid. Ungefär 1,5 timmar för ett lätt, rött vin att kylas till rätt temperatur, och närmare tre timmar för ett vitt vin att gå från rumstempererat till riktigt svalt.

Är det soligt och varmt, och du inte har tillgång till elektricitet, kan du rulla flaskan i ett mörkt tyg eller stoppa ner i en svart strumpa, doppa i vatten och lägga i solen. Då svalnar ­vinet samtidig som tyget eller strumpan torkar.

Ingen miljömedveten vinälskare kyler sina flaskor under rinnande vatten, men det är en nödlösning om du varken har kyl, frys, strumpa eller sol.

Därför smakar vissa viner illa

Styregårds val: Lästips för hängmattan

The Science of Wine (University of California Press, 2019). Andra, utökade upplagan av brittiske botanikern Jamie Goodes, även känd från vinbloggen The Wine Anorak.

Sydafrikanskt vin – En annorlunda vinbok (Federativs förlag, 2019). Författaren Emil Boss berättar om den sydafrikanska vinvärlden ur arbetarens perspektiv.

Krusbärsboken (Ordfront, 2019). Förmodligen världens mest initierade bok om krusbär, med recept av kände kocken Jens Linder.