Di Weekend VIN

Systemets dolda skatter

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Via Systembolaget finns tusentals viner, ölmärken och spritsorter att köpa som sällan recenseras. Systembolaget tillhandahåller heller ingen beskrivning av hur dryckerna smakar.

En stor del av dryckerna på Systembolaget.se finns varken på Systembolagets hyllor eller i deras lager, utan hos någon importör. Där ligger de och väntar på att någon sugen konsument ska klicka på ”beställ”-knappen, skriver Per Styregård i en krönika.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

När Sverige gick med i EU 1995, granskades vår alkoholpolitik extra hårt. Monopol rimmar vanligtvis illa med EU:s tankar om fri rörlighet för varor och tjänster. Det här var inget undantag. För att göra tummen upp för monopolets fortsatta existens, ställdes krav. Ett var att Systembolaget skulle se till att även drycker som de inte själva köper, hittar fram till konsumenterna. En slags bakväg för dryck som monopolets egna inköpare rynkat på näsan åt eller kanske inte ens vetat om att de finns.

Det var då beställningssortimentet skapades. Visserligen fanns redan listor med dryck som inte stod på butikshyllorna, utan måste beställas. Ofta exklusiva buteljer i hög prisklass och små volymer. Men nu skulle sortimentet mångdubblas och innefatta nästan vad som helst som europeiska tillverkare ville sälja. För att inte lagerkostnaderna skulle rusa, fick impor­törerna stå för själva lagringen.

I dag används egentligen inte begreppet ”beställningssortiment”, men principen är densamma. En mycket stor del av dryckerna på Systembolaget.se finns varken på Systembolagets hyllor eller i deras lager, utan hos någon importör. Där ligger de och väntar på att någon sugen konsument ska klicka på ”beställ”-knappen.

Det finns för- och nackdelar med upplägget. De flesta tycker det är så krångligt att beställa i förväg att de bara köper sånt som står på hyllorna. Andra tycker det är omöjligt att få en överblick. För inte nog med att de här tusentals vinerna, ölmärkena och spritsorterna sällan recenseras av journalister, Systembolaget själva tillhandahåller ingen beskrivning av hur dryckerna smakar. Varken monopol eller medier håller alltså kunderna i handen när de letar efter russinen i kakan.

Fördelen är att det finns massor att välja på. Ofta dryck från små, udda producenter i nischade segment från annorlunda ursprung. För alla med mycket stort eller specialiserat dryckesintresse, är listan med beställningsbara drycker numera oumbärlig.

FAKTA
Styregårds val: Läskande drycker utan alkohol

Äpple. Perlant Jus de ­Pommes à Sydre, Eric Bordelet, Frankrike (nr 11900) 77 kronor (750 ml). Kände cidermakaren ­­Eric Bordelet gör en klockrent ­äppelsmakande och uppfriskande syrlig dryck som inte är för söt.

Svarta vinbär. Nigrum, Sverige (nr 1925) 37 kronor (375 ml). Klassiker i sortimentet som håller än. Välbalanserad must på svarta vinbär med utmärkt struktur och nästan torr i smaken. Istället för rödvin.

Kaksmak. Tosterup Premium Cider Alkoholfri, Sverige (nr 11960) 49,90 kronor (365 ml). ­Generös smak som drar åt äppel­k­akehållet utan att vara sött. Drick till kyckling eller fläsk.

VISA MER

Under nästa mandatperiod, efter valet i september, kan det vara dags igen att granska den svenska alkoholpolitiken från EU:s sida. Det ­beror på hur det går i den omstridda frågan om gårdsförsäljning i Sverige. Alltså om bryggerier, destillerier, vinodlare och cidermakare ska få sälja dryck direkt till besökare, även om alkoholhalten överstiger 3,5 procent. Det är tillåtet i andra alkoholmonopolländer som Norge och Finland, men inte i Sverige.

Den politiska majoriteten har länge varit emot, men efter att ett par partier nyligen svängt, är situationen annorlunda. Om det läggs fram ett förslag för att tillåta gårdsförsäljning efter valet, finns det sannolikt majoritet i riks­dagen att säga ja. Men hur ett sånt förslag skulle se ut och dess exakta följder kan man bara spekulera i, och mycket kan som bekant hända ett valår.

Så kan vin bli politik

Det finns gott om argument både för och emot. Med en bra bit över femhundra producenter spridda över landet som gör vin, öl, sprit och cider, skulle en lagändring kunna skapa fler efterlängtade arbetstillfällen. Det skulle sannolikt också göra Sverige till en ännu attraktivare mat- och dryckesdestination för turister. Kanske kan det också leda till ökad livsmedelsexport, vilket samtliga politiska partier säkert skulle applådera.

Argument mot gårdsförsäljning handlar inte bara om själva försäljningen. Den förmodligen största haken är de juridiska konsekvenserna. Många tror att beslutsfattarna i EU inte ser med blida ögon på svenska producenter som ­säljer varor fritt direkt till konsumenter, medan tillverkare från andra länder måste gå genom Systembolaget. Om EU skulle kräva att alla Europas vin-, öl- och spritproducenter också fick sälja direkt till konsument, då kan den svenska ­modellen för alkoholpolitik bli svår att försvara. Och i så fall tillkommer alla argument med folkhälsan och alkoholens tillgänglighet i centrum som gör att vi har ett monopol till att börja med.

Skarpa ögon i asfaltsdjungeln

Gårdsförsäljningsfrågan kan skapa en situation som har vissa likheter med då Sverige gick med i EU. Den gången skapades beställningssortimentet för att blidka EU-byråkraterna. Vad kan riksdag och regering hitta på idag om de både vill behålla monopolet och tillåta gårdsförsäljning? Scenen är öppen för innovativa lösningar.