Di Weekend VIN

Systembolaget vidgar vinvyerna

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Tatiana Liapi

Systembolagets inköps­avdelning verkar ha lyssnat på trendspanarna, skriver Per Styregård. Dagens lansering innefattar viner från udda områden som Armenien, Japan och Grekland.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Man ska ta trendspaningar med en nypa salt. För även om personen som spanar är kunnig, och inte har ekonomiska intressen i branschen, smyger det sig lätt in ofrivillig partiskhet och egna drömmar.

I spaningar från vinexperter så här års, talas det ofta om ett ökat intresse för nya ursprung och udda druvsorter. Viner från nya regioner ­odlade på druvor få hört talas om och ännu färre vet hur de smakar. Visst är en del konsumenter sugna på nåt nytt, men oftast handlar det nog om journalister och sommelierer som tycker om att skriva och prata om något nytt.

Nu verkar det som Systembolagets inköps­avdelning lyssnat på spaningarna, i varje fall att döma av nyhetslanseringen idag. För det är inte ofta vin både från Armenien, Japan, Baskien, Sverige, Ungern och Grekland lanseras samtidigt.

Allra ovanligast är nog armeniska viner, ­vilket inte innebär att Armenien inte är ett ­vinland. Tvärtom. Armenien och grannlandet Georgien är två av världens absolut äldsta vinkulturer, även om Georgien fått nästan all internationell uppmärksamhet på senare år. Armenien har en mycket stark mat- och vinkultur. Den mest kända och förmodligen bästa rödvinsdruvan är areni, sannolikt odlad i området Vayots Dzor i gränslandet mot Azerbajdzjan ­sedan sextusen år. Den ger fylliga, smakrika ­viner av hög kvalitet som reagerar bra på att ­lagras, precis som Karasì 2016. Det är lagrat på stora lerkrus, amforor, en mycket gammal tradition i området som ger vinet en egensinnig, spännande touch.

Ett land som inte profilerat sig som vinland är Japan, och landets viner har heller aldrig kommit i närheten av sake som kulturyttring. Men det har gjorts vin i flera hundra år, särskilt i området Yamanashi öster om Tokyo. Det är ­Japans vinområde nummer ett, synonymt med den mest kända vitvinsdruvan koshu. Det finns flera teorier om var den kommer ifrån, men enligt den brittiska vinranksexperten Jancis Robinson, ger dna inga ledtrådar till ursprunget. Smaken av Grace Koshu Private Reserve 2017 är ett ganska bra exempel på den typiska, lite lätt parfymerade men ändå väldigt uppfriskande stilen.

De flesta vet att basker är i en klass för sig när det gäller att laga mat, och att de gör en massa väldigt god, sur cider. Men få är välbekanta med vinerna. Och det är synd, för baskiska viner ­håller hög klass och har en egen karaktär, baserat på ett antal inhemska druvsorter. Marko Gure Arbasoak 2017 ger en mycket bra bild av hur just sådana viner brukar smaka.

Grekiska viner är vanligare på svenska vinhyllor, även de ofta gjorda på landets egna druvor. En sådan är assyrtiko, mest känd för att ligga bakom de superfriska, mineralstinna vinerna från ön Santorini. Det är ett av Greklands allra bästa aperitif- och sjömatsviner. Prova Santorino Assyrtiko Vassaltis 2017 till hemgjorda fiskpinnar, svenska ostron eller fisktacos.

Vinlistor – inte bara för kalenderbitare

Söta viner från ungerska Tokaj är ingen nyhet, men snustorrt vitt vin från samma ställe har inte slagit igenom på bred front i Sverige förrän på senare år. Och det är framför druvan furmint som visar framfötterna. Vinerna är inte bara kraftfulla och stilrena, de har också en förmåga att avspegla platsen där de vuxit på ett ovanligt effektivt sätt. Barta Furmint 2015 kommer från Tokaj och har legat på ungerska ekfat för att göra det ännu mer komplext.

För oss är svenska viner numera vardag. ­Internationellt, däremot, hajar de flesta fort­farande till när man berättar att vinodlingar blir allt vanligare här. Ett vin som vunnit många priser och hållit hög klass länge är Inkognito från Vingården i Klagshamn strax söder om Malmö.

Under året kanske vi får se fler viner från amerikanska delstaterna New York, Texas, Pennsylvania och Virginia, där Donald Trump och AOL-medgrundaren Steve Case har vingårdar. Det kommer kanske också mer från de växande vinindustrierna i världens folkrikaste ­länder, Indien och Kina. Vin från Rumänien, Bulgarien och Moldavien finns redan att köpa i Sverige, men kommer få ännu mer uppmärksamhet.

Styregårds val: Läsvärt om annorlunda ursprung

»Visst kan Sverige göra högklassiga viner«

Armenian Vine and Wine (2017). Skriven av för detta läkaren Nelli Hovhannisyan och ett gäng experter på armenisk vinkultur.

The Wines of Bulgaria, Romania and Moldova (2018). Caroline Gilby, med den fina ­titeln Master of Wine skriver om allt det nya i Centraleuropas vinvärld.

Hungarian Wine (2016) Referensverk om ungerska viner, både söta och torra, av vin- och ­reseskribenten Robert Smyth.