Di Weekend VIN

Så här dricker vi under 2016

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

TRENDIGT? Per Styregård hoppas att 2016 blir året då inte bara sylt, bröd och ost säljs på svenska gårdar, utan även alkoholhaltiga drycker.

Foto: Thinkstock

Det här är en blandning av trendspaning, spekulationer och egoistiskt önsketänkande om vad vi kommer att hälla i glasen och prata om under året. Nio tendenser som redan är i full gång, som förverkligas 2016 eller som kanske aldrig blir av över huvud taget.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

1. Korsbefruktade vinprovningar

Vem vill egentligen prova vin sittande på obekväma stolar i vita ljusa rum? Framför rader av små, snåla vinglas med anteckningsblock, penna och vit bakgrund att hålla glaset mot? Nej, vin ska provas i naturlig miljö. Helst med bra musik och musiker, som man kan prata vin och låtar med. Eller mathantverkare som kan allt om råvarusmaker, filosofer som spekulerar om dryckernas moral och etik eller ekonomer som kan föra en diskurs kring varför vissa viner blir flipp och andra flopp. Att inta mat och dryck tillsammans med formgivare, grönsakshandlare och bilförsäljare förgyller helhetsupplevelsen.

2. Nya kombinationer

Att sätta dryck till helstekt ryggbiff, rotisserad kyckling och kokt torsk är lätt. Sommelierer och vinskribenter bör lägga sin tid på annat. För vad som smakar bäst till bakade svartrötter, mjölksyrejästa morötter och grillad äggplanta är inte lika självklart. Här behövs nya klassiker.

3. Självklar återanvändning

Häll aldrig ut dryck, särskilt inte om någon har ansträngt sig att jäsa den. Där finns komplex smak och mikroorganismer som inte bara fungerar som dryck. Frys in slatten, använd i maten, reducera till sås eller gör vinäger. En del restauranger tänker holistiskt och hållbart på ett sätt som sprider sig till hemmaköket. Kaffesumpen åker i komposten som används till örtodlingarna. Rester och rens jäser till smakförstärkande röror som lyfter upplevelsen av färska råvaror. Överbliven värme från krogen leds vidare till andra hyresgäster i fastigheten.

4. Begreppsförfining

Vi blir mästare på att skilja på begrepp som ekologiskt, biodynamiskt, fairtrade, ”lutte raisonnée”, ”low sulfur”, ”non intervention”, naturvin och hållbar vinproduktion. Därför kan vi också ställa högre krav och påverka utbudet med våra inköp. Ve den vinmakare som inte deklarerar innehållet tydligt och ärligt.

5. Gårdsförsäljning

Under 2016 blir det så äntligen dags att tillåta försäljning av inte bara sylt, bröd och ost på svenska gårdar, utan även drycker som råkar innehålla alkohol. Löftet om att lyfta besöksnäringen, ge en injektion till svensk matproduktion och skapa arbetstillfällen utanför storstäderna, blir till sist för lockande för regeringen. Att Systembolaget känner sig hotat är smällar man får ta.

6. Rollbyte

Öl och vin byter roll. För tjugo år sedan var vin något att filosofera över, snurra runt i kupan och skriva utläggningar om. Öl klunkades för att släcka törst. Man kan inte påstå att det nu för tiden råder helt motsatt förhållande, men klart är att ölbeskrivningarna bara blir längre och mer navelskådande.

7. Vältaligheten

Smakspråket blir mer varierat och nyanserat. Vi blir inte bara skickligare på att beskriva vad drycker smakar med hjälp av ett förbättrat ordförråd och större självförtroende. Vi kommer att använda andra sätt att kommunicera. Smaker kan illustreras både med foto, färg, form, ljud och ljus.

8. Storytelling och ursprung

Det är förmodligen en naturkraft hos människan, vi älskar att höra historien bakom det vi stoppar i munnen. Det bidrar till att förankra måltidsupplevelsen i något som inte bara är doft, smak och teknik. Många kanske trodde det var en trend – glöm det! Vinproducenter, importörer, krogar och barer som bäst förmedlar historierna bakom på ett totalt ärligt och hjärtligt sätt, avgår som vinnare.

9. Bildningens tid

I somras körde Svenska Dagbladet artikelserien Bildningsguide till språk, datorspel, musik, konst, litteratur, film och scen. Och i höstas kom Bildningspodden med underrubrik: en podcast för vetgiriga. Tydligaste tecknet av alla var nog att självaste julkalendern ägnades åt bildning i stället för sentimental julromantisering. Nu är det dags för bildning på bred front i ämnet dryckeskunskap.

 

STYREGÅRDS VAL

  1. Miljöfokus. Vinet och miljön av Britt Karlsson och Per Karlsson (Carlssons 2012). En av få böcker på svenska med ambitionen att förklara och skärskåda både ”ekologiskt, biodynamiskt och naturligt” inom vintillverkningen.
  2. Cider. World’s Best Ciders: Taste, Tradition and Terroir av Pete Brown och Bill Bradshaw (Sterling Epicure, 2013). Allt du någonsin velat veta om cider (enbart gjord på äpple eller päron).
  3. Filosofiskt. Hawk Wakawaka Wine Reviews. Elaine Chukan Brown provar amerikanska viner för sajten jancisrobinson.com, men publicerar även egna recensioner på gränsen mellan filosofi och teckning.