Di Weekend VIN

Pesten som ritade om vinkartan

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Vinlusen lever på rötterna av den europeiska vinrankan Vitis vinifiera, den i särklass vanligaste arten använd för vinodling världen över. En vinranka angripen av vinlusen stannar i växten, förtvinar och dör.

För 150 år sedan dök de första tecknen upp på vad som inte bara ledde till en katastrof för europeiska vinbönder, utan ändrade förutsättningarna för att odla vin för alltid.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Donald Trump kallar covid-19 för ­”kinesiskt”, medan det i Kina och Iran finns teorier som härleder virusets ursprung till USA. Oavsett var det kommer ifrån, att skylla på varandra för oss inte närmare en lösning.

För 150 år sedan dök de första tecknen upp på vad som inte bara ledde till en katastrof för europeiska vinbönder, utan ändrade förutsättningarna för att odla vin för alltid. Den gången stod det ganska snart klart var problemet hade sitt ursprung.

Sommaren 1863 fick den kände entomologen John O. Westwood på Oxforduniversitetet ta emot ett löv från en vinranka fylld med pyttesmå insekter och deras ägg. Han döpte insekten till Phylloxera vastatrix, men var inte medveten om dess framtida betydelse. Ungefär samtidigt började en vinbonde i franska Rhônedalen undra vad som var fel på hans rankor, som oförklarligt förtvinade och dog. Rapporter dök strax därefter upp från flera håll i Sydfrankrike om liknande förlopp.

Det fanns på den tiden väldigt gott om importerade plantor i Europa. Intresse för botanik och exotiska växter var högsta mode bland välbärgad, europeisk överklass. Enligt The Oxford Wine Companion, importerades 1865 hela 460 ton plantor till Frankrike, och 1875 importerades 50 ton bara från USA, av vilka en stor del var vinrankor. Vinlöss kan mycket väl ha åkt snålskjuts ombord på de plantorna på färden över Atlanten.

Vinlusen spreds sakta men säker till andra franska vindistrikt och över kontinenten, och ödelade område efter område. Efter upptäckten i Frankrike 1863, identifierades samma problem i Portugal, Spanien, Italien och Tyskland under 1870-talet, och snart därpå i Kalifornien, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.

FAKTA
STYREGÅRDS VAL: Vin på druvor från oympade vinrankor

Rött. Finca Negra Reserva ­Especial 2018, Chile (nr 2704) 119 kronor. Rött vin från Chile med stor, generös fruktighet och ett myller av nyanser av vanilj, svartvinbär, peppar, rök och kakao.

Vitt. Santorini Assyrtiko Santo Wines 2018 (nr 95934) 189 kronor. Lättillgängligt vitt vin med frisk syra. Inslag av tropisk frukt och våta stenar.

Vitt. Prüm Graacher Himmelreich Riesling Spätlese 2010 (nr 75532) 329 kronor. Vitt vin med tät frukt, honungslen sötma och eleganta drag av blommor, tropisk frukt, klementin och jasminte.

VISA MER

Lusen, omdöpt till Daktulosphaira vitifoliae, kallas ”grape phylloxera” på engelska, och har sitt ursprung i Nordamerika. Den lever och mumsar på rötterna av den europeiska vinrankan Vitis vinifiera, som är den i särklass vanligaste arten använd för vinodling världen över. En vinranka angripen av vinlusen stannar i växten, förtvinar och dör.

Nya druvsorter ska rädda vinindustrin

I Frankrike var vinproduktionen 1889 bara 28 procent jämfört med 1875. För att snabbt ­hitta en lösning, erbjöd den franska staten 300 000 franc till den som lyckades framställa ett insektsmedel som tog död på lusen. Förslagen på insektsmedel och andra sätt att utrota lusen rasslade in från hela världen, men än i dag finns inget botemedel.

Eftersom insekten härstammar från Nordamerika, men amerikanska vinrankor inte drabbas, dök så småningom förslaget upp att ympa europeiska rankor på amerikanska, som av allt att döma är immuna. I början var många skeptiska. Det var ju från de amerikanska vinstockarna problemet kom. Men eftersom konsten att ympa är uråldrig, och trots att processen är ­omständlig och kostsam, är det fortfarande enda sättet för en vingårdsägare att försäkra sig mot en möjlig katastrof.

Den överväldigande majoriteten av ­världens vinrankor är i dag ympade, men det finns undantag. Chile har skyddats från angrepp av ­vinlusen av bergskedjan Anderna, därför kan vinmakarna där göra vin på druvor från oympade stockar. Och eftersom vinlöss inte är förtjusta i sand- och skifferrika jordar, finns odlingar i bland annat på sandbankerna i Colares i Portugal och på ön Santorini i Grekland med samma typ av stockar.

Nu sprudlar kreativiteten på svenska vingårdar

Det finns också enstaka vingårdslotter utspridda på olika platser i världen där oympade stockar överlevt, och vars druvor används i vin med ofta höga priser. För diskussionen är hetare än på länge om på vilket sätt ympningen påverkar hur vinet smakar. Det pågår forskning, och en del hävdar att oympat ger en större smak­upplevelse än ympat.

Och även om vinlusens angrepp började för 150 år sedan, drabbas fortfarande vingårdar där det fortfarande står oympade stockar. För tio år sedan drog vinlusen in över delar av australiska Yarra Valley, och sedan dess har flera områden i Nya Zeeland drabbats.

Vinvärlden kommer sannolikt aldrig helt bli kvitt vinlusen, men har lärt sig att leva med den. Frågan är nu hur mycket smakmässig njutning den gjort att vi vindrickare går miste om?