Di Weekend VIN

Nya druvsorter ska rädda vinindustrin

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Skördetid i Pessac-Léognan, nära Bordeaux, i sydvästra Frankrike.

Bob Edme

Vinmakarna i Bordeaux tog 2019 beslut om att tillåta sju nya druvsorter i ­odlingarna, alla med hög tolerans mot värme och låg nederbörd. Det är förstås inte bara Bordeaux som behöver anpassa druvorna för att möta klimatkrisen.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

När vi åker runt och besöker vin­gårdar vill förstås både vi och vinbönderna helst prata om hur skörden varit, vad vinerna smakar och vad de ska drickas till. Men numera handlar allt fler samtal om hur ­klimatförändringarna är på väg att förändra vinindustrin för all framtid. En av de vinmakare jag diskuterat saken med uttryckte sig så här: ”Vi nämner det ogärna i entrén till vingården, men vid bakdörren är det det enda vi pratar om.”

I en ny forskningsrapport från kanadensiska University of British Columbia från januari i år, framgår att mer än hälften av dagens vin­odlingar kan gå förlorade om den globala temperaturen höjs med två grader. Höjs temperaturen ännu mer, som till fyra grader, skulle hela 77 procent av dagens vinodlingar försvinna.

Men vinbranschen sitter förstås inte och ­rullar tummarna. Det arbetas febrilt för att på olika sätt anpassa sig och undvika de värsta ­scenarierna. En metod är att byta till druvsorter som klarar mer värme, torka och dramatiska ­väderomställningar, som skyfall. Forsknings­rapporten – som flera universitet och internationellt kända forskare bidragit till, bland annat klimatforskaren Kimberly Nicholas på Lunds universitet – hävdar att genom att introducera nya druvor, går det att minska de negativa effekterna från temperaturhöjningen med hälften.

Det kan låta som en enkel match att byta druvsorter, men i områden som Bourgogne, Bordeaux, Chianti, Rioja, Napa och Barossa har samma druvor odlats i århundranden och är intimt förknippade med vinernas identitet och smak. De är en oskiljaktig del av kulturen. Att ersätta cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc i Bordeaux med andra druvor hade för bara några år sedan låtit lika galet som att åka skidor i Sahara eller odla bananer i Jämtland.

Men sommaren 2019 var det precis vad som hände. Vinmakarna i Bordeaux tog gemensamt beslut om att tillåta hela sju nya druvsorter i ­odlingarna, alla med hög tolerans mot värme och låg nederbörd. Två kommer från Portugal – touriga nacional och alvarinho – och två av de andra är korsningar mellan cabernet sauvignon och extremt tåliga druvsorter. De nya druvorna är visserligen bara tillåtna i lite billigare viner, Bordeaux Superier, och får inte ingå med mer än 5 procent av varje vinodling och högst 10 procent i varje vin. Men det är ändå lite av en revolution.

Det är förstås inte bara Bordeaux som behöver anpassa druvorna i vingårdarna. Forskningsrapporten förutspår att druvor som klarar höga temperaturer och torka – som mourvèdre, ­grenache och syrah – delvis kommer ersätta klassiska rödvinsdruvan pinot noir i Bourgogne. Druvorna kommer sannolikt också öka i popularitet i Sydafrika, där odlingarna av cabernet ­sauvignon, chardonnay och pinot noir kommer att minska.

I de vinodlingsområden där det i dag är ganska svalt, som södra England, norra Tyskland, Nya Zeeland och Skandinavien, förutspås inga druvor behöva flytta på sig. Däremot ­kommer urvalet av druvor som trivs bli allt större just tack vare det varmare klimatet.

I slutet av förra året lanserade vinuniver­sitetet UC Davis i Kalifornien fem helt nya druvsorter. Alla är framtagna för att komma tillrätta med bakteriesjukdomen Pierces sjukdom, det kanske allra största hotet mot del-statens vinodlingar och som befaras öka av klimatförändringarna. Idén är att smaken av druvorna ska påminna om de som i dag är mest populära. Paseante noir liknar Kaliforniens signaturdruva zinfandel, camminare noir har många likheter med cabernet sauvignon, och vitvinsdruvan ambulo blanc påminner mycket om sauvignon blanc.

Dramatiskt väder slår mot skördarna

I framtiden kommer det sannolikt också bli vanligare med piwi-druvor. De är framtagna för att vara motståndskraftiga mot svampangrepp och andra sjukdomar i vingårdar. En av dem är solaris, en av de mest odlade druvsorterna i Sverige.

Vad kan vi konsumenter göra? Kanske vara mer öppna för att prova nya druvsorter från ­klassiska områden. Men också köpa vin från producenter vi vet arbetar klimatvänligt. Och framför allt själva försöka leva på ett sätt som inte snabbar på temperaturhöjningen.

Styregårds val: Bekanta dig med framtidens druvor

»Visst kan Sverige göra högklassiga viner«

Mourvèdre. Cline Ancient Vines Mourvèdre 2016, ­Kalifornien (nr 89170) 159 kronor. Gjord på 100 procent mourvèdre. Syltig, munfyllande fruktighet som drar åt riktigt mogna bär, kryddor och örter.

Grenache. Birichino ­Grenache Besson Vineyard 2017, Kalifornien (nr 92900) 239 kronor. 100 procent grenache. Smak av mogna bär, fruktlikör, färska örter, viol och torkade blommor.

Solaris. Immelen Kullabergs ­Vingård 2018, Sverige (nr 96092) 449 kronor. Gjort på ­90 procent ­solaris. Ett mäktigt vitt vin med stor smakrikedom, tät frukt, rök, rostade nötter, knäck och bröd.