Di Weekend VIN

Matcha syrah med skogens smaker

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Fredrik Sandberg/TT

Det lätt att matcha syrah med mat, ofta lättare än andra fylliga, mäktigt smakrika rödviner. Di Weekends vinskribent Per Styregård berättar om succén bakom syrah-druvan.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Om druvan syrah har något att göra med staden Shiraz i Iran, är en fråga som ofta dyker upp på vinprovningar. Eftersom samma ­druva kallas shiraz i Australien, ligger det nära till hands att tro på en historisk koppling. Och att druvan med hjälp av vinpimplande korstågsriddare eller segel­kunniga fenicier transporterades från dåtidens Persien för att landa någonstans på den franska medelhavskusten. Eventuellt till och med via omvägen förbi Australien.

Men mycket lite stöder en sådan teori, förutom namnet. Området kring staden Shiraz i ­dåvarande Persien var visserligen en hyllad ­vinregion, vars viner omskrevs av den store persiske 1300-talspoeten Hafez, som också levde i Shiraz. Hans sätt att beskriva vinet låter faktiskt som ­syrah: ”ett vin som är mörkt, rött och doftar som mysk”.

Spekulationerna om ursprunget pågick fram till 1998, då DNA-analyser fastslog att syrah ­visserligen har ett ovanligt komplicerat släktträd, men att den sannolikt varken har kopplingar till Shiraz eller druvorna därifrån. Vinjournalisten Jancis Robinson beskriver druvans släktskap i sitt uppslagsverk över världens ­druvor: ”Syrah är en natur­lig avkomma av ­mondeuse blanche och dureza, halvsyskon till viognier, barnbarn till mondeuse noire, bror/systerson till teroldego och barnbarnsbarn till pinot noir.” Att föräld-­ rarna mondeuse blanche och dureza båda är franska – från Savojen ­respektive Ardèche – kan ses som ytterligare tecken på att Shiraz-teorin inte håller, i varje fall inte om man tror på DNA-analyser.

Syrah trivs när det är riktigt varmt, det kan vara en av anledningarna till att den blivit så oerhört populär i vinvärlden under de senaste femtio åren. Man brukar säga att den inte trivs norr om Lyon för att den inte får tillräckligt många soltimmar där för att mogna, men med dagens allt varmare klimat kan det bli ändring på det.

I Frankrike har den gått som en raket i ­odlingarna, från 1 500 hektar på 1950-talet till kring 70 000 hektar 2010. Den har också gjort braksuccé i andra länder och kontinenter. De allra tuffaste konkurrenterna till franska Rhône­dalen – Hermitage, Côte-Rôtie, Saint-Joseph, Crozes-Hermitage och Cornas – kommer från australiensarna. De tog redan på 1800-talet ­syrah till sitt hjärta och gör i dag precis lika ikoniska viner med ursprung i Barossa Valley, South Australia, Eden Valley, McLaren Valley och Coonawarra. Även de är viner med gigantisk personlighet som utvecklas i vinkällaren i många årtionden.

Druvans succé kan också bero på att den funkar lika bra i huvudroll som biroll, att den är bra på att briljera själv på scen, men precis lika bra på att backa upp andra druvor. Den ligger bakom några av världens bästa och dyraste ­viner, en del druvrena, andra i blandningar med andra druvor, varav Châteauneuf-­du-Pape är mest känd.

Syrah är till för stunder när man vill dricka något med mer medgörlig strävhet än i de kraftigaste bordeauxvinerna. När man tycker många andra kraftfulla och smakrika rödviner är för syltiga. Eller när man letar efter rödvin att lägga i vinkällaren länge, men inte vill betala vad Bordeaux, Bourgogne, Napa och Toscana tar betalt.

Framför allt är det lätt att matcha syrah med mat, ofta lättare än andra fylliga, mäktigt smakrika rödviner. Syrahviner smakar ­nästan alltid mer eller mindre av svartpeppar, därutöver finns en ­palett med nyanser av lakrits, choklad, lagerblad, kryddpeppar, läder och bränt gummi. Ibland även björnbär, mörka plommon och mullbär. Smaker lätta att matcha med karl­johanssvamp, kantarell och svart trumpetsvamp men även renkött, småvilt och älg. Över huvud taget funkar syrah till de flesta smakerna från de nordiska skogarna. Andra rätter som synkar är långsamt ugnsbakad butternutpumpa, spaghettipumpa, rotselleri och sötpotatis eller till örtkryddat, grillat lammkött.

Vinfynd för långa sommarkvällar

Vill man krama ut det lilla extra ur syrah­vinet, är det läge att lagra. Syrah har nämligen den fina egenskapen att bli ännu bättre med några års lagring, även i ganska låga prisklasser.

STYREGÅRDS VAL: Syrahviner i olika stil

Bästa knepen för att hitta fynden

Till svamptacos: Crozes-­Hermitage Les Meysonniers M.Chapoutier 2016, Frankrike (nr 74136) 179 kronor. Ekologiskt i pepprig, lätt bränd, smakrik stil med frisk syra och generös frukt till fredagstacosen på svamp.

Till vilt: Mullineux Syrah 2016, Swartland, Sydafrika (nr 95608) 219 kronor. Rökighet, rostade toner och färska örter i elegant stil till vilt-wallenbergare.

Mäktigt och kryddigt: Stolpman Vineyards Originals Syrah 2015, Ballard Canyon, USA (nr 95737) 349 kronor. Mäktigt vin i fruktdriven, syltig stil med ett ­myller av brända och kryddiga ­aromer.