Förra året drack vi 32 miljarder flaskor, motsvarande 240 miljoner hektoliter vin, enligt Office International de la Vigne et du Vin. En siffra som ökat några procent sedan 2000. Och för fyra år sedan passerade USA Frankrike som världens största vinkonsument. En orsak är kanske att amerikanerna – som tidigare mest drack öl – ganska nyligen siktat in sig på vin. Och att gamla toppländer – Frankrike, Spanien och Italien – nu allt oftare väljer kvalitet framför volym.
På listan stiger också Kina som en raket, och ligger på femte plats. Ökat välstånd och växande medelklass bidrar.
Italien tampas med Frankrike och Spanien om titeln ”världens största vinproducent”, och avgick 2015 och 2016 med segern. Något som enligt flera medier fick dåvarande italienska premiärministern Matteo Renzi att under vinmässan i Verona 2015 påstå att italienskt vin inte bara säljer mer, utan också är bättre än franskt. Det föll inte i god jord i franska medier.
Vilket folk som dricker mest per person är en annan femma. Med tanke på vinets historiska koppling till kristendomen, är det intressant att invånarna i Vatikanstaten toppar. Andra små, välmående länder som Andorra och Luxemburg ligger också högt, vilket antyder att demografin är viktig. Vatikanstatens knappa tusen invånare är nog till stor del i mogen ålder med gott om tid att äta och dricka gott.
Påven Franciskus fick 2015 titeln ”hederssommelier” av italienska sommelierföreningen. Inte konstigt efter uttalanden som: ”Utan vin blir det ingen fest”. Under ceremonin tonade han dock ner det något: ”Jag dricker lite vin från Italien och andra länder i världen, men bara lite”.
Eftersom hans släkt har rötter i Piemonte, kan man tänka sig att han av sentimentala skäl väljer barolo, barbaresco, barbera eller dolcetto när han blir sugen.
Att döma av vilka regioner i Italien som både producerar mest och ökat mest, skulle man kunna tro att vi svenskar sätter agendan. Venetien med sin amarone och Apulien med primitivovinerna säljer allra bäst. Viner som också går som på räls i Sverige.
Vi européer tror ofta att vi alltid lett den kulturella utvecklingen. Det är sällan sant. Och liksom så många andra kulturyttringar, har vi importerat vin österifrån. Första tecknen på vindrickande har hittats i Kina, daterade till 7000 år före Kristus. Världens äldsta vinkällare är 6100 år gammal och finns i en grotta i Armenien. Och även i grannlandet Georgien finns mycket gamla lämningar från tidig vinkultur. Vinerna där smakade säkert helt annorlunda då, men än i dag har vin från Georgien ofta en egen karaktär väl värd att uppleva.
Man kan också lära sig om klimatförändringarnas eventuella effekter av vin. Vindrickare som varit med ett tag kan notera flera förändringar som delvis har sin grund i ett varmare klimat. Tyska rödviner har blivit vanligare, och rödviner generellt har i dag ofta alkohol kring 14–15 procent, jämfört med 12–13 procent för ett par decennier sedan. Och för ett tjugotal år sedan började det skrivas om Sydenglands mousserande viner. Ett mer tillåtande klimat i Kent, Sussex, Surrey och Hampshire är en av anledningarna.
För att dra lärdomar av ett vins doft och smak krävs träning. Men det finns några dofter alla kan känna. En av dem är ton av mynta eller eukalyptus i en del röda viner, oftast från länder med medelhavsklimat där eukalyptusträd växer nära rankorna. Det är förstås ingen överraskning att doften härleds till trädet, men det var relativt nyligen man förstod exakt hur mintdoften förflyttas från träd till vin. Förenklat förs den flyktiga eukalyptusaromen eukalyptol från träden till vinet med hjälp av bladen som fastnar på rankor och i druvklasar.
Genom att betrakta vinet ingående – som en tavla, byggnad eller bok, en produkt som någon ansträngt sig för att skapa – kan man tillförskansa sig en del kunskap om världen runt omkring. Det gäller bara att titta lagom djupt.
Styregårds val:
Naturligt. Natural Wine: An introduction to organic and biodynamic wines made naturally (oktober 2017). Naturvinskramaren och Raw Wine Fair-arrangören Isabelle Legerons nästa bok är på ingång.
Georgiskt. For the love of Wine: My Odyssey through the World’s Most Ancient Wine Culture (2016). En av USA:s mest rutinerade vinjournalister Alice Feiring skriver om sin fascination för den georgiska vinkulturen.
Vulkaniskt. Volcanic Wines: Salt, Grit and Power (2016). Varför smakar vin från vulkaniska jordar som de gör? Vinkritikern John Szabo söker svaret.
