Di Weekend VIN

Därför smakar vissa viner illa

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Kallestad, Gorm

Tycker du det är svårt att sätta ord på hur ett vin smakar? Får du tunghäfta när sommelieren ber dig beskriva hur du vill ha ditt rödvin? Börja då i andra änden, beskriv vin som smakar illa.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Gammalt blomvatten, avlopp, koppar­puts, ruttet ägg, pissoar, unken källare, svenneparfym, blod, fotsvett och mögligt franskbröd… Med lite fantasi och otur kan man hitta en mängd mindre angenäma dofter och smaker i vin. Det kan bero på en massa saker. Att druvorna angripits av mögel före skörd, att vinmakaren tippat för mycket svavel i vinet eller inte tvättat ur ekfaten, eller att något gått fel under eller efter jäsningen som satt i gång oönskad bakteriell aktivitet. De flesta av problemen går inte att göra något åt i efterhand, men det kan vara värt att dekantera och lufta vinet ordentligt för att se om obehaget försvinner.

Men vinet kan också påverkas av korken, ­vilket varken är vinodlarens eller vinmakarens fel. Det drabbar några procent av allt vin för­slutet med naturkork. Att beskriva exakt hur ett korkdefekt vin doftar och smakar är inte helt ­enkelt. Både vinjournalister och sommelierer brukar vara extremt bra på att känna om ett vin är korkdefekt, men oftast rätt sopiga på att sätta ord på upplevelsen så att andra förstår och kan lära sig själva.

Jag är inte heller särskilt bra på det, men ­brukar jämföra med hur det luktar i duschen på ­offentliga bad: klor, ångande fukt, smuts och svett. Det kan också lukta fuktig betong, möglig säckväv eller orensad svamp. Smaken påverkas också, framför allt eftersmaken. All fräsch fruktighet är som bortblåst, och smaken unken och jordig, ungefär som gammalt äppelskrutt.

Dåligt, eller åtminstone tråkigt, vin kan också vara sådant som nästan inte doftar eller smakar alls. Jag provade ett av Systembolagets storsäljande, vita bag in box-viner härom dagen, och trodde först att jag tappat upp vatten. Inget fel i sig med ljust färgat vin, men det här såg inte bara ut som vatten, det doftade och sma­kade knappt alls. Jag är övertygad om att vinproducenten kramat ut enorma volymer vin från varje hektar, och gratulerar till företagets förmod­ligen stora vinstmarginal, men tycker samtidigt det är cyniskt att på det sättet se till att kun­derna får i sig ordentligt med alkohol så smidigt som möjligt, till och med utan att behöva ­anstränga doft- och smaksinnet.

”Urvattnat” och ”blaskigt” är bra, beskri­vande ord på den typen av vin. De borde ingå i många fler beskrivningar på Systembolags­hyllorna.

När vinproducenter försöker göra så stora volymer som möjligt av rött vin, brukar det inte smaka urvattnat och blaskigt utan bittert och beskt. Kanske en effekt av att man har försökt krama ut för mycket färg och smak ur druvskalen och kärnorna. Smakerna kan också komma från olika tillsatser som används för att göra ­vinet mörkare till färgen, ge strävare smak eller högre alkoholhalt. Mina smaklökar brukar reagera särskilt kraftigt mot onaturligt hög strävhet i vin. Det är som när man glömt te­påsen i koppen alldeles för länge. Det blir som sandpapper på tungan och dröjer sig envist kvar i flera timmar.

En del rödviner smakar mest bränt trä. Det kan bero på att vinproducenten försöker dölja felaktigheter i vinet eller har hällt i för mycket rostade ekchips eller ekfatsessens. Eller helt ­enkelt missbedömt hur länge vinet borde lagras på ekfat. Då förstör den bittra, brända och träiga smaken hela intrycket i vad som på engelska brukar kallas ett ”oak monsters”.

Tillfället gör vinupplevelsen

Men tänk på att en del dofter och smaker kan uppfattas som både positiva och negativa. För mycket av vinäger, hamsterbur, ladugårdsbacke, jordhög, multna löv och svettiga hästar är motbjudande, men bara en liten antydan av samma dofter eller smaker kan vara mycket ­positiva. Det kan rentav vara precis den lilla touch som gör att smaken av ett vin går från ­aptitretande till oemotståndligt gott. Och just därför är det vara en bra idé att träna sig sätta ord även på dofter och smaker man egentligen inte alls trodde man tyckte om.

Styregårds val: Fler böcker om vin

Flawless: ­Understanding Faults in Wine (2018). Vinjournalisten Jamie Goode, som även dokto­-rerat i botanik, släpper ny bok om defekter i vin.

Vin en vinnare på vita duken

Wine Folly: Magnum Edition: The Master Guide (2018). Musikern, grafiska designern och vinnörden Madeline Puckette släpper sin hittills ­tjockaste bok med det mesta om vin.

Svenska drycker: från mineralvatten till mjölkdestillat (2018). Allsidige författaren Martin ­Ragnars nya standardverk om svenska dryckers historia, ­karaktär och ­användningsområden.