Di Weekend REPORTAGE

»Visst kan Sverige göra högklassiga viner«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Vinmakaren K Felix G Åhrberg.

Lars Jansson

Han är utbildad på två av världens främsta vinskolor i Österrike och har arbetat på vingårdar i tre världsdelar. Nu ska K Felix G Åhrberg visa att det går att producera svenska viner av världsklass.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Ett tjugotal människor har samlats på gårdsplanen den här morgonen. Det är vänner och grannar från husen runt Bräcke Mölla, den vackra kvarnen intill Kullabergs vingård. Vinintresserade har åkt hit långväga ifrån för att få uppleva en vinskörd. Från en molnfri himmel lyser solen upp ­fälten på sluttningen ner mot Öresund, där den danska kusten bildar fond – denna dag ovanligt synlig i den klara höstluften.

Innan sällskapet ger sig på vinrankorna får nybörjarna en kort genomgång: Det ­gäller att skilja ut de dåliga och omogna druvorna från de goda. Vinmästaren K Felix G Åhrberg spelar ett klassiskt stycke på sin trumpet, för att sällskapet ska hamna i ”rätt stämning”.

På förmiddagen är uppgiften att skörda blå druvor av sorten Rondo & Regent, som sedan ska bli basen i gårdens rosévin. K Felix G Åhrberg provsmakar några druvor och ser nöjd ut.

”Det finns en tydlig korrelation mellan hur en druva smakar och vad det blir för vin. Det här är lovande. Jag brukar säga att 70 procent av vinets kvalitet kommer med druvan”, säger han och förklarar vikten av att vinterbeskära vinstockarna rätt och att skörda exakt i rätt tid för att lyfta dru­vorna.

”Men det är nu mitt arbete verkligen börjar, som att pressa lagom hårt, jäsa dru­vorna lagom länge, välja passande ekfat och inte minst senare blanda olika druvor så att smakerna gifter sig på ett behagligt sätt. Min roll är att ge vinet en knuff i rätt riktning.”

FAKTA
Svenska vingårdar

1. Ästad Vingård, Tvååker

2. Vejby Vingård, Vejbystrand

3. Södåkra Vingård, Jonstorp

4. Arilds Vingård, Arild

5. Lottenlund Estate, Helsingborg

6. Kullabergs Vingård, ­Nyhamnsläge

7. Gård Gripen, Billesholm

8. Frillestads Vingård, Påarp

9. Flyinge Vingård, Flyinge

10. Flädie Mat & Vingård, Bjärred

11. Vingården i Klagshamn, ­Klagshamn

12. Hällåkra Vingård, Anderslöv

13. Österlenvin, Löderup

14. Snårestad Vingård, Ystad

15. Skepparps Vingård, Kivik

16. Fredholms Vinträdgård, ­Tyringe

17. Skillinge Vingård, Domaine ­Sånana, Skillinge

18. Vingården i Åhus, Åhus

19. Cehlin Vingård, Kristianstad

20. Blaxsta Vingård, Flen

21. Vingården Stora Boråkra, ­Karlskrona

22. Håks gård, Mörbylånga

23. Wannborga Vingård, Köpingsvik

VISA MER

Det har odlats vin på Kullabergs vingård i 15 år. I fjol producerade gården 10 000 flaskor. Tillverkningen ökar något i år och på sikt är målet att komma upp till minst 50 000 flaskor. Segmentet är högklassiga viner till priser på 200 kronor och uppåt. I sortimentet finns två vita viner, ett rött vin, ett rosévin och även olika spritsorter. Som ett kvitto på att man redan kommit en bit på väg är det faktum att gårdens viner finns på menyn på några av landets toppkrogar som ­Oaxen, PM & Vänner och Gastrologik. Såväl gårdens bästa vita vin som rosévin har dess­utom vunnit internationella priser.

”Det finns en myt att det inte går att producera högklassiga viner i Sverige, vilken är helt fel. Jordmånen är god och vårt klimat med svala nätter och många soltimmar passar utmärkt för att odla druvor, eftersom det utvecklar aromatiska ämnen, på samma sätt som vårt klimat passar bra för bär”, säger vinmästaren och frågar retoriskt vad som är godast – svenska eller spanska jordgubbar?

”På samma sätt har svenska viner alla möjligheter att bli smakrika, med mycket syra. Det gör att de passar bra till det ­svenska gastronomiska köket, med sin kraftiga mat, fisk och skaldjur. Vår vision är att det ska bli lika naturligt för en svensk restauranggäst att beställa svenskt vin som det är att beställa svenska grönsaker eller griskött.”

”En materialsport”

I en av gårdens lador visar han runt bland nyinköpta maskiner för flera miljoner kronor. Här finns bland annat en avstjälkningsmaskin, en slangpump, en större pneumatisk press och olika analysverktyg med senaste teknik. Men den stora stolt­heten är en rådestillatör som glänser i koppar. I denna blir druvrester till destillat för olika spritsorter som grappa och limon­cello.

”Vinproduktion är en materialsport och det gäller att ha topputrustning. Kapital är därmed en viktig faktor, men det är långt ifrån allt. Minst lika viktigt är en stor portion passion, engagemang och förstås kunskap. Det vi saknat i Sverige är kompetensen, inom vin är vi ett u-land, men det börjar ändras.”

Arbetat på ett vinlaboratorium

K Felix G Åhrberg flyttade till Österrike som 16-årig utbytesstudent. Där började han intressera sig för vin. Han har slutfört två välrenommerade utbildningar där, dels en ­yrkesskola för vinmakare i Leibnitz och en mer tekniskt avancerad utbildning på fem år på en av världens äldsta vinskolor i Klosterneuberg som gav honom titlarna ­oenolog och pomolog. K Felix G Åhrberg har även arbetat på ett vinlaboratorium och på vingårdar i Frankrike, Italien, Schweiz, Österrike, Sydafrika och Nya Zeeland.

Efter ett par år som rådgivare till Kullabergs vingård flyttade han med sin öster­rikiska hustru till Sverige och en av gårdens flyglar för två år sedan.

”Lockelsen att få chansen att sätta Sverige på vinkartan var en stark drivkraft. Jag vill pressa gränserna och visa att det är ­möjligt. Sedan är det förstås härligt att bo nära havet”, säger han och blickar ut över Öresund som ligger ovanligt stilla för att vara en dag i oktober.

”Den högsta av konstarter”

Det är höstens sista skördedag på Kullabergs vingård. På de utplockade stockarna runt omkring oss har det tidigare vuxit ­Souvignier Gris, Solaris, Muscaris, Donauriesling, Auxerrois och flera andra druv­sorter som placerats ut på slänterna till ­synes på måfå, men i verkligheten förstås baserat på noggranna analyser.

Storhetstid för svenska viner?

”Alla druvor bidrar på olika sätt till våra viner. Vi vill inte producera det bästa vinet av en enskild druva som ofta är fallet på gårdarna i Österrike eller Tyskland. Det vi vill är att i stället ta fram det bästa vita vinet. På det sättet är vi ganska franska i vårt arbetssätt, en Chateauneuf du pape till exempel görs på upp till 18 olika vindruvssorter”, förklarar han och pekar på att svenska vingårdar har en stor fördel att kunna tänka helt fritt och våga experi­mentera utan att ta hänsyn till ­någon historik som är fallet i vinländerna i södra ­Europa.

”Sedan kan man ju inte veta vad som verkligen kommer att fungera, men med min bakgrund så kan jag i alla fall leverera kvalificerade gissningar. Det är det som är så spännande och utmanande. Vin är så komplext och samtidigt stimulerande för alla sinnen, det är den högsta av konst­arter.”

”Felix är en riktig renässansmänniska som du märker”, skrattar vingårdens ­ägare Björn Odlander som står på huk med de andra i vingångarna och granskar dru­vorna innan han plockar en klase.

”Men framför allt är Felix enormt viktig i min vision att skapa en professionell vingård. Ja, förresten viktig för hela den framväxande svenska vinindustrin, eftersom kunskapen om att göra vin behöver breddas och fördjupas.”

Björn Odlander är grundare och del­ägare av Healthcap, Sveriges största investmentbolag inom life science-sektorn. Bolaget har investerat i över 100 bolag och ligger ­bakom 42 börsintroduktioner. Eftersom han har ett sommarhus i Arild, några kilometer från vingården, och länge haft ett stort vin­intresse blev lockelsen stor när vingården blev till salu 2013.

”Det här är inget hobbyprojekt, det här är på riktigt. Vi ska tjäna pengar. Inom säg fem år ska vi bli lönsamma, men i dag går vi med förlust och är inne i en tung investeringsperiod”, säger Björn Odlander.

Stor efterfrågan

Han pekar ut en plats där de planerar att bygga en helt ny vinhall. En bit därifrån planeras en hall för jordbruksmaskinerna. Han vill även köpa mer mark, i dag breder vinodlingarna ut sig på 14 hektar men ­maskinparken är dimensionerad för att kunna producera vin från runt 25 hektar.

Efterfrågan på gårdens vin ökar, enligt vinmakarna. Systembolaget kommer att lansera ­vinerna bredare. Dessutom finns det intresse från utlandet och en stor ­japansk distributör har varit på besök.

”Men jag tar intresset med viss ro. De är intresserade på grund av våra viners kvalitet, och man är inte bättre än sitt senaste vin.”

21 druvsorter odlas

På fältet fortsätter man att plocka druvor från vinstockarna som sedan läggs i blå ­hinkar. Hinkarna töms sedan i större, gråa lådor som körs till gårdsplanen av en ­traktor.

Systembolaget vidgar vinvyerna

De blåa druvorna är nu plockade och sällskapet ger sig på gårdens testfält. På en yta av en hektar odlas 21 olika druvsorter för att K Felix G Åhrberg och hans lag ska ­kunna utvärdera vad som fungerar och inte.

En av plockarna i dag är Sophie Friedrich som är en 20-årig praktikant från Österrike. Hon ska vara på Kullabergs vingård hela hösten.

”En sådan här dag känns det precis som att vara tillbaka i Österrike. Det är fantastiskt, jag älskar atmosfären. Man lär känna nya människor och bara njuter av miljön”, säger hon på väg till gårdens matsal tillsammans med de andra .

Där bjuds det på sallad och, förstås, ett par av gårdens viner. Hon har gått på ­samma skola som K Felix G Åhrberg i Öster­rike och fick tipset om praktiken av en av deras gemensamma professorer.

”Alla sa till mig: ’Va, Sverige, kan man göra vin där?’ Jag tänkte samma sak, kan jag erkänna. Men med en erfaren vin­mästare går det att producera bra vin på de flesta ställen.”