Di Weekend REPORTAGE

Vinnare i långa loppet

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Jesper Frisk

Hon var en doldis i landslaget,i dag är hon världens bästa långloppsåkare. Di Weekends fotograf Jesper Frisk har följt längdskidsdrottningen Britta Johansson Norgren från uppladdning till premiär.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

På Skidstadion i Orsa Grönklitt är det långt från tv-kameror, stora supporterskaror och en varm vinterstudio. Här är det husvagnar, termoskaffe och entusiaster som gäller. Det är tidig morgon i november, temperaturen har krupit ned till ­under nollan.

Långloppspremiären i Orsa Grönklitt är inte glamourös. Den som vill värma sig får gå till längdskidbutiken som ligger i närheten. För deltagarna på startlinjen står femton varv à 2,6 kilometer på dagens agenda. 

När startskottet går kan till och med den som inte är insatt i längdåkning se vad det är som gjort Britta Johansson Norgren till vad hon är: den just nu bästa åkaren i världen. Trots en tävling i liten skala märks det också att det är en stjärna på plats. Speakerrösten upprepar flera gånger att Britta ­Johansson Norgren är här.

Efter 1 timme och 49 minuter och nära 4 mil stakar sig Britta Johansson Norgren i mål på en överlägsen förstaplats. Premiären är avklarad. Nu väntar den professionella långloppscupen, Ski Classics, med tolv tävlingar runt om i Europa. ­Dagen innan har nyheten gått ut att hon nu rankas som den bästa långloppsåkaren i världen, både bland män och kvinnor. 

”På ett sätt känner jag mig lugnare inför den här säsongen. Jag har gjort det här så många gånger. Det är lätt att hamna i att jag måste bevisa mig. Jag vill alltid bli bättre, och vill aldrig göra någon besviken. Men ju äldre jag blir, desto bättre blir jag på att inte bry mig om resultatet. Det viktigaste är att känna att jag gjorde mitt bästa.”

FAKTA
Britta Johansson Norgren

Ålder: 36 år.

Bor: I Östersund.

Familj: Gift med Jonas Johansson, skidskyttetränare. Dottern Emilia, 9 år.

Meriter: VM: Silver och brons i stafett 2011 och 2009. SM: 1 guld, tre silver och sex brons. Vasaloppet: Seger 2019 och 2017, tvåa 2016, 2015 och 2014. Tjejvasan: Seger 2019, 2017 och 2016. Visma Ski Classics (långloppscupen): Totalsegrare de fyra senaste säsongerna.

VISA MER
Från doldis till världsbäst

Britta Johansson Norgren har gått från att vara en doldis i skidlandslaget, till att bli bäst i världen på långlopp. Hon tävlade för det svenska lands­laget i elva år, slog igenom i OS i Turin, tog två VM-medaljer i stafett, men nådde aldrig några pallplatser själv. 

”När jag var yngre tyckte jag det var väldigt ­roligt med långlopp, och sa att jag skulle vinna Vasaloppet. Efter att jag fått min dotter ville jag fortsätta åka skidor, men kände mig inte supermotiverad i landslaget. Jag behövde en annan ­utmaning.”

Det var 2014 som Britta Johansson Norgren ­bestämde sig för att lämna den blågula landslags­tröjan och istället satsa på långlopp.

”I landslaget är det så mycket tävling, du måste hela tiden visa att du förtjänar din plats. Det jag gillar med långloppen är att man är ett team, det är en härlig atmosfär. Man har respekt för den ­andres jobb och resultat, och killar och tjejer jobbar tajt ihop. Man är mån om att utveckla sporten, istället för att bara vara konkurrenter är vi öppna med vad vi gör. I landslaget är det inte lika öppet.”

Diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut och saxning. Den klassiska längdåkningen har många stilar: lägg där till fristil, även kallad skate. Men att staka eller inte staka, det är frågan. Något av en het potatis i skidvärlden, åtminstone för ett par år sedan. Att köra helt på stakning, utan fästvalla, visade sig bli ett lyckat beslut för Britta Johansson Norgren.

Dubbel Vasaloppsvinnare

De senaste fyra säsongerna har hon vunnit den totala cupen och dessutom vunnit Vasaloppet två gånger. 

”I långloppen får jag utlopp för att jag är stark och explosiv. Det var ett lyckat val, att jag vågade satsa på det. När jag och Lina Korsgren började sa många att tjejerna inte kommer orka staka och att det inte går. Nu är det snarare tvärtom. När man är den som gör något nytt känner man ju sig lite knäpp innan andra hakar på. Det är nog en av de grejerna i min karriär som jag är stoltast över.”

Med beslutet att lämna landslaget kom även en ekonomisk vinst. För att få en någorlunda lukrativ skidkarriär krävs vinster, som i sin tur genererar prispengar. Det, och sponsoravtal, är det som utgör basen i en skidåkares lön. Samtidigt är de intäkterna knappast jämförbara med de summor som exempelvis fotbolls- eller hockeyspelare tjänar.

Ensam kvinna i en av världens farligaste sporter

Britta Johansson Norgren är i dag en del av ­Lager 157 skiteam. Klädkedjans grundaren och ägaren Stefan Palm är själv med i gruppen med åtta åkare och kan stoltsera med en 75:e plats i Vasaloppet. Genom att vara en del av skidteamet får Britta Johansson Norgren en liten lön varje månad, annars består hennes inkomst av prispengar från de olika loppen. 

”Jag är dålig på att skaffa sponsorer själv och borde kanske ha lagt mer jobb på det. Men jag tycker att det är lite jobbigt att sälja sig själv på det sättet och det är ju skidåkningen jag vill fokusera på.”

Körde in över 1 miljon kronor

För två år sedan blev det rubriker när det stod klart att Britta Johansson Norgren var den svenska längdskidåkaren som kört in mest prispengar, över en miljon kronor. Förra säsongen omsatte hennes företag 1,3 miljoner, och gjorde en vinst på 378 000 kronor. 

I år har långloppscupen en rekordstor prispott, totalt 500 000 euro, drygt 5 miljoner kronor ­delas ut. Den största summan delas ut av Vasaloppet, förstapriset är 96 000 kronor. 

”Ett av de första åren gick pengarna till ett rullskidband. Det var många år när min pension inte såg så rolig ut. Det är klart att det är viktigt med en inkomst för att kunna säkra framtiden. Jag har inte så mycket att investera, men jag investerar i idrottsrelaterade utbildningar, för att bli en bättre skid­åkare men också för att ha något längre fram.”

Jämförelsevis drar landslagsåkarna, med större och mer lukrativa avtal, in mer pengar. Till exempel gjorde Charlotte Kallas bolag en vinst på drygt 6,2 miljoner kronor förra året, med en nettomarginal på 57 procent. Landslagsåkarna får dessutom 200 000 kronor i ersättning per säsong. I grannlandet Norge är summorna högre. De alpina åkarna tjänar dock mer.

”Jag får ofta frågan ”Vad jobbar du med på sommaren då?” Men det är ju då jobbet, all träning, görs”, säger Britta Johansson Norgren, som tillbringar 750 timmar varje år i träningskläder. 

”Du hinner tänka mycket”

Till skillnad från de snabba, intensiva tävlingarna i landslaget är långloppstävlingarna mentalt krävande på ett annat sätt, man ligger lång tid i spåren. Britta Johansson Norgren har en egen mental coach som hon arbetar med. 

”Det är ett ständigt jobb med att hålla fokus. Som med Vasaloppet, det är fyra timmar, då hinner du ofta tänka mycket. Och du blir så trött.”

Fridolina Rolfö redo för revansch Hur stor roll spelar det mentala?

”Du kan aldrig prestera om du inte har gjort träningen. Men den ska du vara färdig med på startlinjen. Då är det mycket, mycket mentalt. Vissa dagar är det lätt, andra dagar kan vara kämpiga.”

Hur hanterar du när det inte går bra?

”Det beror lite på om jag känner att jag har gjort jobbet eller inte. Jag har haft svårt att inte börja älta vad jag inte gjort bra. Har jag bara gjort ett bra jobb är jag nöjd.”

Efter vinsten i långloppscupen i fjol blev Britta Johansson Norgren historisk med flest antal segrar. Planen var att det skulle bli hennes sista ­säsong, men hon var inte redo att knäppa av sig tävlingsskidorna. 

”När jag väl lägger av kommer det vara svårt att åka en skidtävling. Jag kommer alltid vara sämre än när jag var som bäst. Men ja, jag går ju på övertid, tar ett år i taget. När jag var 26, 27 år fick jag jämt frågan när jag skulle lägga av. Nu där­emot säger alla att jag har många år kvar.”