Di Weekend REPORTAGE

Uthyres: Världens äldsta riksbank

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

HUS MED HISTORIA. Världens äldsta riksbankshus, Södra bankohuset, ligger i Gamla stan i Stockholm.

En valutakrasch och konkurs ledde till byggstart. Nästan 400 år senare är Södra bankohuset i Gamla stan unikt – men okänt. Di Weekend har besökt världens äldsta riksbankshus.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Vid Evert Taubes staty i Gamla stan har två turister stannat för att posera med den kände vispoeten. De knäpper en bild och hastar sedan vidare mot Österlånggatan, utan att kasta en blick på huset de just passerat. Men så är det bara en enkel metallplakett vid ingången som avslöjar att det är en världshistorisk byggnad som döljer sig bakom den pampiga fasaden.

”Det är så häftigt att det här huset har stått här sedan 1600-talet. Det finns verkligen historia i varje vrå”, säger Ulrika Nylander, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Hon öppnar den massiva ekporten och tar täten in i Södra bankohuset, bygganden som i 225 år var Sveriges riksbanks huvudkontor – och den första centralbanksbyggnaden i världen. Här inne har mynt präglats och sedlar tryckts. Byggnaden prydde också den gamla 500-kronorssedeln som togs ur bruk förra året. Men att banken hamnade just här beror från början på en konkurs.

Sedan medeltiden har Järntorget, framför huset, varit känt som handelsplats. Här låg bland annat ett våghus, där järn och andra värdefulla metaller vägdes inför export. Men om det främst är gatumusikanter och kafégästers glada prat som fyller torget i dag, lär ljudbilden ha varit en helt annan framåt mitten av 1600-talet, då mynt och metallplåtar var så stora att de fick transporteras över kullerstenarna med skottkärra. På den tiden var pengavärdet knutet till metallpriserna. I brist på guld och silver, tillverkades en stor del mynt i koppar och de största kunde väga uppåt 15 kilo.

Det var både tungt och besvärligt att hantera, tyckte direktör Johan Palmstruch som drev det privata låne- och växlingsinstitutet Stockholm Banco på platsen. År 1661 lanserade han därför bancosedlar – sedlar med fasta valörer som kunde lösas in mot kopparplåtarna – och som blev mycket populära till en början. Men det fanns också ett problem. Johan Palmstruch hade inte tagit höjd för svängningar i metallpriset, och när kopparvärdet steg blev det lönsammare att ta ut mynten och smälta ner dem. År 1668 gick banken i konkurs och Johan Palmstruch dömdes att betala skadestånd, vilket, om det inte betalades skulle övergå i dödsstraff. De återstående spillrorna av hans bank köptes av staten och ombildades till Riksens städers bank, som i dag är Sveriges riksbank och världens första centralbank.

”Det har varit en del incidenter med dörrar som öppnas och stängs oförklarligt här och det sägs att det är Johan Palmstruch som går igen”, säger Ulrika Nylander.

Riksbanken höll först till på annan adress, men 1680 stod den första delen av Södra bankohuset, som det ser ut i dag, färdigt för inflyttning. Arkitekten Nicodemus Tessin den äldre hade hämtat inspiration från Italien. Verksam i brytpunkten mellan renässansen och barocken, finns element av båda epokerna här. Utvändigt dominerar det klassiska antika formspråket, med höga kolonner och räta linjer, som skulle ge bankbesökarna en känsla av trygghet och förtroende. I entréhallen möts besökaren av en svulstig pärlsnäcka uthuggen ovanför en sirligt utformad svart grind. För utbyggnader stod senare Nicodemus Tessin den yngre och Carl Hårleman, båda hovarkitekter, som även var ansvariga för att bygga upp Stockholms slott efter branden som förstörde det gamla slottet Tre kronor. Därför utrustade de inte bara Södra Bankohuset med fler våningsplan, utan också två brunnar för regnvatten som sattes in på innergårdarna.

Hittade drömhuset på gården i Vasastan

”De såg till att brandsäkerheten, med den tidens mått, var i toppklass. Ett bankhus var ju annars en högriskbyggnad med så mycket sedlar, värdepapper och pantbrev som förvarandes här”, säger Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör på Statens fastighetsverk.

Lås och galler bland detaljerna

Sveriges riksbank lämnade lokalerna 1905, men även om huset har haft andra hyresgäster sedan dess finns många detaljer från bankverksamheten kvar. Kassaskåp med dubbla lås, tunga järndörrar mellan rummen och galler på de nedre fönstren – som skydd mot rån- och inbrott. I den stora sessionssalen, med sitt enorma långbord och matchande karmstolar klädda i grönt skinn, har också dörröverstyckena motiv som ska minna om framgång och lönsamhet. Ur ett guldprytt ymnighetshorn rinner till exempel så mycket pengar att de till och med fått huggas fram i stuckaturen som omger motivet.

”Här inne har många viktiga beslut fattats. Bland annat var det här man bestämde att bygga Göta kanal”, enligt Ingrid Eiken Holmgren.

Och det är inte den enda skärvan av svensk historia som huset visar sig rymma. Högst upp, på vinden, där det är strax under två meter i takhöjd låg en gång i tiden dassen – och musikskalden Carl Michael Bellmans kontor. För trots att han lär ha haft dålig hand med pengar anställdes Bellman på Riksbanken som 17-åring och arbetade där i fyra år, innan han sade upp sig 1763 för att han ansåg sig omsprungen av yngre kolleger.

Mellan bjälkarna och tegelgolvet på vinden blir det också extra påtagligt hur tiden satt sina spår på huset. Södra bankohuset ­vilar nämligen delvis på den utfyllnadsmark bestående av gamla sopor, som bidragit till att göra Gamla stan mycket större till ytan. Men när marken med åren har packats ihop har huset också sakta börjat luta ut mot Saltsjön. Ett fenomen som också förstärks av det pågående Slussen-bygget.

Art deco à la Manhattan

”Det är inte farligt för huset grundförstärktes med pålar omkring 2004. Men det går inte att återställa huset till att bli rakt. Samtidigt är lutningen en del av charmen”, säger Ulrika Nylander.

Fram till nyligen hade Statens fastighetsverk sitt huvudkontor här. Nu står huset tomt i väntan på nya hyresgäster.