Di Weekend REPORTAGE

Tennis: Pickleballfebern till Sverige

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Bollen i pickleball väger 20 gram och kan närmast jämföras med en innebandyboll.

Jack Mikrut

Pickleball sägs vara den snabbast växande sporten i USA. Nu sprider sig febern även i Sverige. Men är det så kul och enkelt att lära sig som det sägs? Di Weekend Tennis har testat.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Namnet har inget med inlagda grönsaker att göra. Mer rätt­visande är att pickleball är ett hopkok av sporter: tennis, badminton och pingis.

Vi testar högst upp i Sickla köpcentrum där eldsjälarna i Svenska Pickleballförbundet hoppas kunna ha tre permanenta banor framöver.

Lokalen är bara ett tomt skal efter den bowlingbana som fanns här tidigare. Men ett betonggolv och högt i tak är i stort sett vad som behövs. Ett plockepinn av stålrör sätts kvickt ihop för att sträcka nätet. Planen är lika stor som en badmintonbana och linjerna tejpas upp på ett ögonblick.

”Man kan i princip vara var som helst, en parkeringsplats, en idrottshall, eller på ­andra racketsporters banor”, säger Gunnar Svalander.

Han är operativ chef i Svenska Pickleballförbundet, som bara har några år på nacken.

FAKTA
Tvåstudsregel sticker ut

Pickleball skapades i USA i mitten av 1960-talet.

Banan har samma yttermått som en badmintonbana: Längd: 13,41 meter, bredd: 6,10 meter. Näthöjden är 91,44 cm vid sidlinjen och 86,36 cm i mitten.

Regler i kortform:

Man spelar singel eller dubbel. Mixed dubbel är den vanligaste spelformen.

Poäng vinns bara i egen serve, först till 11 för att vinna ett game. Bäst av tre game vinner matchen.

Serven är en underhandsserve. Bollen måste träffas under navelhöjd vid serve.

Två unika regler:

Tvåstuds-regeln: Efter serve måste bollen studsa en gång på vardera sidan om nät innan bollen får spelas på volley.

”Non-Volley-Zone” även kallad ”The Kitchen”, är en rektangulär 2,13 meter djup yta närmast nät där spelaren inte fysiskt får stå och slå bollen på volley.

VISA MER

”Jag brukar säga att vem som helst kan lära sig det här på fem minuter. När vi var i Gävle och visade sporten var det en 93-årig dam som klarade att slå bollen tio gånger över nät direkt. Det är väl kanske bara ­boule som är enklare än det här.”

Även om fyra spelare befinner sig på ­totalt olika spelnivå går det att få i gång en match där samtliga spelare faktiskt har ­roligt tämligen omgående.

Racketen – spade vore ett bättre namn – är grovt räknat dubbelt så stor som en pingisracket. Den är tillverkad av ett kompositmaterial som närmast kan jämföras med plywood.

Bollen påminner om en innebandyboll. För en tennisspelare är det kanske det knepigaste att hantera. Att klappa till hårdplast med en ”planka” kräver lite övning för att det ska bli riktiga konstslag.

Nätet är en decimeter lägre än i tennis, vilket jag snabbt upptäcker ändå är för högt.

Det torra lite skeva ljudet när man träffar för långt ifrån mitten av racketen avslöjar att bollen kommer att fastna rätt långt ned i nätmaskorna.

Svensken som krigar i världens bästa liga

Min första tanke, att det här skulle vara en kraft­sport där vilda svingar är bästa ­vapen, är bara att skrota.

Det handlar desto mer om att hitta vinklar och använda nätta rörelser med stel handled. Fördel pingisspelare, alltså.

Djupa knäböj och att liksom skyffla över bollen, fast med en kvick bollträff är överlägset bäst framme vid nät. Här finns nämligen en yta kallad kitchen, eller köket på svenska, där volley inte får användas.

”Köket blir som equalizer. Det tvingar motståndaren att slå defensiva slag, ­vilket också gör att det blir mer spel än snabba avgörande dödande slag. När alla fyra spelare hamnar i köket gäller det att ha tålamod. Bollen kan gå åtskilliga gånger över nät”, förklarar Gunnar Svalander.

Lobb – ett ovanligt vapen

Serve–volley-taktik à la Stefan Edberg är inte tillåten. Vid serve måste bollen nämligen studsa en gång på vardera sidan nätet innan någon får använda sig av volley.

”Taktiskt sett vill de som returnerar serven ta sig fram till köket så fort som möjligt. En djup retur mot baslinjen hos servande lag är därför bästa vapnet”, förklarar Mårten Lundmark, ordförande i förbundet och nybliven svensk mästare i veteran­klassen.

Att som i padel försvara sig med en lobb är mer ovanligt i pickleball. Det är ett svårt slag och risken är att man skapar läge för en otagbar smash.

Klara, färdiga... gåfotboll!

”Proffsen kanske lobbar en gång under en hel turnering”, säger Gunnar Svalander.

I ett och ett halvt år har Pickleballförbundet varit ute på korståg runt landet – ofta tillsammans med Korpen – besökt snart 50 platser för att locka nya spelare och starta nya klubbar.

”I dag är vi väl uppemot 1 000 som spelar aktivt varje vecka och ungefär 25 klubbar som kommit i gång. Nästa år tror jag vi är 100 klubbar med 10 000 spelare. Om fem år kommer vi att vara 100 000 aktiva. Tillväxten är galnare än för padel. Vår målgrupp är så mycket större. Jag ser inga gränser för det här”, säger Gunnar Svalander.