Di Weekend REPORTAGE

Swing it! På banan med dansen

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Med deltagare från 55 länder mer än fördubblas antalet invånare i Herräng under Herräng Dance Camp.

Amanda Lindgren

I norra Roslagen invid Ålands hav arrangeras varje år Herräng Dance Camp, ett av världens största dansläger för lindy hop och andra gamla dansstilar från jazzens swingepok. Med deltagare från 55 länder mer än fördubblas antalet invånare i den lilla bruksorten under några sommarveckor.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det kan låta som en klyscha, men när Di Weekend anländer till Herr­äng sjuder det onekligen av liv i det ­lilla samhället. Horder av mesta­dels ungdomar rör sig mellan dans­banorna vid Herrängs nedlagda skola och Folkets hus, de två platser dit aktiviteterna är förlagda.

När lägret går in på sin femte och sista vecka har cirka 4 000 personer från hela världen kommit för att dansa till amerikansk swingmusik från 1930- och 1940-talen, oftast synonymt med storbandsjazz. De flesta, drygt 3 000 personer, tar danslektioner, vanligtvis under en vecka. Till det kommer cirka 250 personer som arbetar på lägret: danslärare, kockar, städare, administratörer med mera. Därutöver gästas Herräng av dansintresserade som inte registrerar sig för någon kurs utan bara deltar i den sociala dansen under kvälls- och nattetid och betalar entré för det.

130 dansare från USA

För att få en uppfattning om hur internationellt Herräng Dance Camp är kan man se på var kursdeltagarna kommer ifrån. De flesta är från Sverige, 902 stycken i år. Därefter följer Tyskland med 479 dansare, Schweiz med 229, från swingdansernas hemland USA kommer 130 och 121 är från Norge. Det är de fem största nationerna räknat ­efter antalet deltagare. Bland de mest avlägsna länderna, med en deltagare vardera, märks ­Malaysia, Moçambique, Nya Zeeland och Sydafrika.

Med deltagare från 55 nationer är drygt en fjärdedel av jordens alla länder representerade under årets dansläger i lilla Herr­äng med färre än 500 bofasta invånare.

”Det är rätt makalöst faktiskt”, säger Philip Brandin, som är ansvarig just för inregistrering och betalningar för kursdeltagare.

FAKTA
Herräng Dance Camp

Grundat: 1982.

Omsättning (2017): 14 miljoner kronor.

Ägare: Daniel Heedman, Lorenz Ilg, Frida Segerdahl, Fatima Teffahi och Lennart Westerlund.

Stockholm Swing All Stars består av: Karl Olandersson (trumpet och sång), Klas Lindquist (altsaxofon), Fredrik Lindborg (barytonsaxofon), Dicken Hedrenius (trombon), Daniel Tilling (piano), Göran Lind (kontrabas), Mattias Puttonen (trummor).

VISA MER

”När det gäller antal deltagare har vi nog nått vår topp. Herräng kan inte bli så mycket större på grund av den begränsade kapaciteten när det gäller boende och annan logistik. Vi har inte den infrastruktur som krävs för att växa så mycket mer”, konstaterar han.

Danslägret brukar beskrivas som världens största i sitt slag.

”Vi har varit störst, men jag kan inte svara på om vi fort­farande är det. Swingdanser som lindy hop har blivit jätte­stort i Sydkorea och övriga Asien. Men vi är troligtvis äldst i alla fall.”

Revival för lindy hop

Det började för 35 år sedan, 1982, då cirka 25 dansare deltog i det första lägret, som pågick en vecka. Året därpå dök ett hundratal svenska dansare upp. Därefter växte verksamheten långsamt till några hundra deltagare fördelade på två veckor. Den internationella revival som väntade för den då drygt 50 år gamla dansstilen lindy hop var det dock knappast någon som kunde förutse.

Genombrottet kom när arrangörerna fick kontakt med Frankie Manning, en afroamerikansk dansare som varit med och utvecklat lindy hop i Harlem i New York under 1930-talet. Han hade slutat dansa för länge sedan och hade tillbringat sitt yrkesliv inom det amerikanska postverket. 75 år gammal kom Frankie Manning 1989 till Herr­äng för att undervisa och fick tack vare det pånyttfödda intresset för lindy hop en andra karriär.

”Frankie Manning kom hit varje år därefter och det är hans förtjänst att Herräng blivit så stort internationellt”, säger dansläraren Fredrik Dahlberg.

”Det började komma folk från hela Europa som ville lära sig av honom och det där har levt kvar. Jag tror han var här typ 20 år i sträck.”

Frankie Manning ingick i den berömda dansgruppen Whitey’s Lindy Hoppers på Savoy Ballroom, Harlems största och flottaste danssalong. Från den av svarta dominerade stadsdelen i New York till det idylliska Roslagen kan steget tyckas långt, men det är där Frankie Mannings leende ansikte möter oss på en stor skylt vid Folkets hus entré. Sista gången han besökte Herräng Dance Camp var 2007. Två år senare avled Frankie Manning i New York 94 år gammal.

Namn från jazzens swingera

Savoy Ballroom låg på Lennox Avenue, som även heter Malcolm X Boulevard efter den kände medborgarrättskämpen. Någon gata uppkallad efter den legendariske dansaren finns emellertid inte på Manhattan, Frankie Mannings väg ligger i ­lilla Herräng i Norrtälje kommun.

Frankie Mannings väg genomkorsar det område vid skolan som den här tiden på året domineras av dansbanor. Dessa är uppbyggda utomhus med trägolv under vit tältduk och har fått namn efter legendariska danssalonger i New York, som förknippas med jazzens swingera: Savoy, Small’s, Roseland och så vidare.

Jitterbug förbjöds

Namnet lindy hop härrör från svenskättlingen Charles Lindbergh, som blev världsberömd ­genom sin ensamflygning nonstop över Atlanten mellan New York och Paris 1927. När den amerikanska dansstilen kom till Sverige, där den blev populär under början av 1940-talet, kallades den jitterbug och ansågs som utmanande och lös­släppt.

Den konditionskrävande och närmast akrobatiska jitterbuggen, där flickorna slängs upp i luften så att underbyxorna syns, ansågs på sina håll som kontroversiell och var förbjuden på Nordens största danssalong, Vinterpalatset på Norra Bantorget i Stockholm. På Nalen på Regerings­gatan, som då kallades jazzens högborg, var den ”syndiga” dansen däremot tillåten. Hur det kunde gå till kan man se i en kort journalfilm, Jitterbug på Nalen, i SVT:s öppet arkiv med en speakerröst som säger:

”Den kanske ser syndig ut, men det torde vara en konstitutionell omöjlighet att ens hinna tänka på synd under dess utövande och dess förevisande av samtliga klädesplagg.”

Det var vid den här tiden, tidigt 1940-tal, som de första ungdomskulturella yttringarna gjorde sig gällande. Den övergripande benämningen för debatten om de ungas nya vanor och brist på moral var ”dansbaneeländet”. Dansbanan ansågs nämligen vara den plats där sexualmoralen luckrades upp.

Alice Babs största tonårsidolen

I stormens öga under den häftiga debatten om ”dansbaneeländet” stod den unga sångerskan Alice Babs, som genom filmen Swing it, Magistern! (1940) blev Sveriges första tonårsidol och kallades slyna av upphovsrättsorganisationen Stims ­dåvarande chef.

Alice Babs samarbetade under tio års tid till och från med Duke Ellington, den mest respekterade jazzmusikern genom tiderna. Med sin välkända melodi It Don’t Mean a Thing (If It Ain’t Got That Swing) hade Duke Ellington stakat ut den väg som ledde till swingeran. Hans musik hörs i Herräng, där den spelas av både dj:s och av Stockholm Swing All Stars, en årligt återkommande grupp som kommande vecka spelar i Herräng vid tre tillfällen.

”Dansen, musiken, modet”

Stockholm Swing All Stars består av kända solister med fyra blåsare och tre kompmusiker. I gruppens dansanta repertoar märks särskilt kompositioner av mästarna Duke Ellington och Count Basie.

Fartyget som kom lastat med reggae

”Det är jättebra musik!”, säger Mimmi Gunnarsson, danslärare som är i Herräng för trettonde året i följd och undervisar tillsammans med Fredrik Dahlberg.

”Jag upptäckte hela paketet, dansen, musiken och modet från den tiden, när jag såg det på tv”, säger hon.

På frågan vad som gör Herräng så speciellt, svarar Mimmi Gunnarsson:

”Det har en bra historisk förankring. Det var ett av de första swingdanslägren och det väger tungt. Det är väldigt häftigt att det är så många som kommer från alla möjliga världsdelar. Så är det inte på så många andra ställen. Att det pågår så länge, fem veckor, är också lite speciellt.”

Mimmi Gunnarsson kom till Herräng direkt från Paris där hon under en helg undervisade och uppvisningsdansade med Harlem Hot Shots, en dansgrupp från Stockholm som besökte den ­franska huvudstaden för att delta i danseventet Swingin Paris.

Fredrik Dahlberg är också medlem i Harlem Hot Shots. Han hittade till swingdansen via den moderna jazzmusikens legendariska namn.

”Jag växte upp med hip hop och lyssnade framför allt på jazzig hip hop. Det var genom den ­musiken jag började lyssna på John Coltrane, ­Miles Davis, Charles Mingus, Thelonious Monk och Art Blakey. Därifrån gick jag tillbaka i tiden och upptäckte Duke Ellington och Count Basie. Jag fastnade mycket för den gamla swingmusiken.”

De musiker Fredrik Dahlberg nämner först var med och skapade bebop, en stil med en mer avancerad harmonik där de individuella solo­insatserna står i förgrunden. Bebop slog igenom i USA i slutet av 1940-talet när intresset för swingmusiken började ­falna och många av storbanden upplöstes. Fram tills dess hade swing varit den ­populäraste musikstilen i USA, särskilt bland ungdomar.

Bebop är inte lika dansat som swing med sin jämnt pulserande rytm, men det är musik som hörs på sina håll i Herr­äng. På en gräsplätt utanför skolan, där kursdeltagarna övernattar i ­våningssängar i övergivna klassrum och en gymnastiksal, står Jud Margod från Barcelona och övar på basgången i Thelonious Monks låt Blue Monk. Den som instruerar hur hon ska flytta fingrarna på greppbrädat presenterar sig med sitt artistnamn, Maka The Monkey från Toulouse.

Publiken skriker ”moore”

För livemusiken denna dag, eller rättare sagt natt, står altsaxofonisten Amanda Sedgwick, känd ­bebopmusiker.

”Vi kommer att spela musik som ligger i gränslandet mellan swing och bebop”, förklarar ­Amanda Sedgwick när hon anländer till Herrängs Folkets hus sent på kvällen tillsammans med sitt band.

De har varit här flera gånger tidigare och ska inte börja spela förrän vid midnatt under Midnight Ramble, som veckans temakväll kallas. Då är dagens lektioner slut och det är social dans som gäller. Stämningen är hög och publiken dansar genom hela den ljusa svenska sommarnatten.

”Det brukar vara så att man inte får sluta ­spela. De bara skriker: ’Moore!!!’”, säger Amanda ­Sedgwick.

På frågan vad det är som lockar så många till Herräng och gamla tiders jazzdanser svarar hon:

Filmare drar åt tumskruvarna på riskkapitalet

”Jag har börjat dansa själv och det är så roligt, så medryckande. Och det här är verkligen det ­hippaste i sitt slag, alla dj:s här spelar bra musik”, säger hon.

”I första hand är det en danskultur. Många av de som är här kanske inte vet så mycket om musiken mer än att de älskar att dansa till den. I det av­seendet gör Chicago Swing Dance Studio på Hornsgatan en fin insats med filmvisningar och föredrag. De presenterar verkligen dansen och musiken i sitt rätta sammanhang och visar var den kommer ifrån, att det är en afroamerikansk tradition.”

Hörs i Stockholm i sommar

Chicago Swing Dance Studio på Södermalm i Stockholm drivs delvis av samma personer som står bakom Herräng Dance Camp. De nuvarande ägarna, fem dansare, tog över i början av 2000-­talet när danslägret befann sig i ekonomisk kris och var nära konkurs. En av dem, Lennart Westerlund, var med och grundade Herräng Dance Camp för 35 år sedan och är även styrelseord­förande för Swingdansbolaget som äger Chicago Swing Dance Studio.

Det ökade intresset för lindy hop och andra swingdansstilar har lett till att inte minst den inter­nationella konkurrensen ökat.

”Det finns massor av swingfestivaler i ute i världen. Vi reser runt till olika länder och undervisar och gör shower, främst i Europa men även runt om i övriga världen”, säger dansläraren Fredrik Dahlberg och syftar på showgruppen Harlem Hot Shots där både han och danspartner Mimmi ­Gunnarsson ingår.

Det ges tillfälle att både se och höra swing i Stockholm den närmaste tiden. Den 16 augusti uppvisningsdansar Harlem Hot Shots till Stockholm Swing All Stars musik i Vitabergsparken på Södermalm. Det är ett samarbete med Parkteatern med fri entré.

Den 1 september ger Stockholm Swing All Stars konsert i stora salen på Konserthuset. Då har det gått 80 år sedan Duke Ellington 1939 besökte ­Sverige för första gången och spelade sin swingmusik just på Konserthuset med en 15-årig Alice Babs i publiken. Swing it!