Di Weekend REPORTAGE

Sverige kan bli först ut med digital ­valuta

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Jack Mikrut

Sverige kan bli det första landet i världen att införa en helt digital ­valuta. Riksbanken utreder just nu en e-krona, som inom några år kan ersätta våra fysiska pengar. Men vad händer med ett samhälle när kontanterna i plån­boken blir digitala?
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

I oktober 2018 tränger fyra beväpnade rånare in på ett Nordea­kontor i Märsta utanför Stockholm. De tar sig ända in i bankvalvet och flyr sedan i en falskskyltad svart Lexus. Men trots att männen lyckas fly från polisen får de dråpligt nog inte med sig något rånbyte. Det finns inga pengar att slänga ner i säcken. Bankkontoret är kontantfritt.

På bara några år har andelen mynt och sedlar i samhället minskat med miljarder, och för varje fysisk peng i dag existerar 50 osynliga kronor på banken. Riksbankens ­senaste undersökning av svenskarnas betalningsvanor visade att andelen svenskar som gjort sitt senaste köp med kontanter sjunkit från 40 procent till 13 procent på mindre än tio år. Det är ­rekordlåga nivåer – aldrig har vi betalat så lite med kontanter. De nya sedlarna och mynten som byttes ut 2015 kan bli de sista fysiska kontanterna att tryckas i svensk historia.

Det alltmer kontantfria Sverige märks inte minst av kring den återuppväckta stadsdelen Brunkebergstorg, där Sveriges riksbank vilar. Här går kortläsarna varma på nyöppnade hotell, barer och restauranger.

Allt fler butiker har de senaste åren valt bort kontanter. I fjol öppnade både Coop och Åhléns sina första kontantfria butiker. Det finns ingen lag i Sverige på att ta emot kontanter i butik, något som skiljer oss från USA och alla EU-länder. Handeln hänvisar till den minskade rånrisken, höga kostnader för att hantera kontanter och falska sedlar som viktiga faktorer till valet.

Men alla är inte nöjda. Det har rapporterats om kunder som har nekats att betala med kontanter på vårdcentralen. Röster höjs för de som inte har en smart mobil att betala bussbiljetten med, eller en fast hemadress att registrera Swish, bankkort eller faktura på.

FAKTA
Celsings sista verk

Peter Celsing fick i uppdrag att rita det nya Riksbankshuset efter att ha vunnit en ­arkitekttävling. Huset tog sex år att bygga, och stod klart 1976. Peter Celsing utgick ifrån cirkeln och kvadraten när han ritade huset. Riksbankshuset är numera blåmärkt, vilket innebär att huset är starkt skyddat från att rivas eller förvanskas.

Han föddes 1920 i en välbärgad adelsfamilj. Han var med och formade det nya Stockholm under 1950- 1960- och 1970-talen, med Kulturhuset, Filmhuset, Sankt Tomas kyrka i Vällingby och flera tunnelbanestationer längs gröna linjen. Han var professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan. Riksbanken blev hans sista verk.

VISA MER
FAKTA
E-kronans pilotprojekt

Riksbanken driver ett tvåårigt pilotprojekt för att utveckla en testversion av en värdebaserad e-krona. En sådan är möjlig utifrån dagens lagstiftning, och skulle till exempel kunna lagras i en app eller digital klocka. Man analyserar samtidigt konsekvenserna av att kontanterna helt försvinner utan en digital ersättare, och betalningsmarknaden därför blir helt privatiserad. Om och när det blir e-krona är för tidigt för Riksbanken att svara på.

VISA MER
FAKTA
Cecilia Skingsley

Ålder: 50 år.

Bor: Stockholm.

Bakgrund: Filosofie Kandidatexamen i nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms Universitet. Diplomutbildning för finansanalytiker vid Handelshögskolan. Pressekreterare åt Carl Bildt 1994-1995. Reporter och krönikör Dagens industri. Chefsekonom Swedbank. Vice riksbankschef sedan 2013.

VISA MER

”Jag startade Kontantupproret av tre skäl. För det första överges stora grupper av medborgare som inte är lönsamma för storbankerna. Det kan vara pensionärer, boende i områden utan täckning eller asylsökande. För det andra ogillar jag att storebror i ­detalj kan följa vad vi använder vår ekonomi till via sin digitala ­registrering. För det tredje är vi värnlösa om någon, till exempel Vladimir Putin, stänger av våra privatägda betalningssystem. Varför bygga en ny försvarsmakt när man enkelt kan göra oss försvarslösa via digitala ingrepp? Slutligen ogillar jag det ­monopol storbankerna skapar för sig själva där lönsamheten ­garanteras via höjningar av kortavgifterna när vi inte längre har något alternativ,” säger tidigare Rikspolischefen Björn Eriksson.

Kontantupproret stöttas bland annat av Pensionärernas Riksförbund och Småföretagarnas Riksförbund. Kontantupproret ­beskriver sig som kontanternas röst i samhället, och i skrivande stund har 11 000 profiler gillat deras sida på Facebook.

Cirkeln och kvadraten

När ekonomin snabbt flyttar från kontanter till digitala pengar är det Riksbanken som ansvarar för att betalningarna fortsätter att ske säkert, effektivt och för alla. Och som penningpolitikens beskyddare är det myndighetens uppgift att vara en garant för att pengarna behåller sitt värde över tiden – något som också avspeglas i själva byggnaden som tornar upp sig likt en gigantisk, svart kub vid Brunkebergstorg.

Riksbankshuset är ett nöje att betrakta för den som gillar grafiska mönster. Utöver i husets form och fasad, återkommer kuben även interiört: i innergården, i fönstren, i mönstret i lädersofforna. Ibland tänjs den ut i en sedelformad rektangel. Den dominerar huset tillsammans med cirkeln. Cirkeln som syns i taket, i de rundade pelarna i korridorerna, i stolarna, i poolen på högsta ­våningen. Även om arkitekten Peter Celsing aldrig uttryckligen ska ha anspelat på pengarnas form i sin arkitektur är det svårt att kliva in i Riksbanken – genom två likt myntrör cylinderformade dörrar, och blunda för formerna som återkommer.

Och inte heller här, bland cirklar och rektanglar i Riksbanks­husets mötesrum, sker den svenska ekonomins snabba skifte utan reaktioner.

”Det finns en förvåning i att svenskarna är så digitala. Att man ser det som så okomplicerat att överge fysiska pengar. Träffar du tyskar, schweizare och japaner tycker de att svenskarna är ganska riskbenägna. Jag får mycket frågor, och inledningsvis rätt mycket skepsis”, säger Cecilia Skingsley, som tillsammans med vice riksbankskollegorna Henry Ohlsson, Martin Flodén, Per Jansson och Kerstin af Jochnick och riksbankschef Stefan Ingves bildar Riksbankens direktion.

På finansdepartementet under 1990-talskrisen

Cecilia Skingsley tillträdde i sin tjänst 2013, ett år efter att betalningstjänsten Swish – ägd av Danske Bank, Handelsbanken, Swedbank och Sparbankerna, Länsförsäkringar, Nordea och SEB – lanserades. Sedan dess har det totala värdet av antalet sedlar och mynt ute i samhället rasat från över 90 miljarder kronor till strax under 60 miljarder kronor.

Hon pratar bred stockholmska och syns nästan alltid klädd i blått (kanske en blinkning till tiden som pressekreterare åt moderate Carl Bildt). Under tiden på finansdepartementet, hennes första jobb, fick hon följa den ekonomiska krisen på 1990-talet. Krisen blev en brytpunkt i den svenska ekonomin, med ett tydligt före och efter. Det väckte Cecilia Skingsleys intresse för skiften som får långvarig påverkan på samhället.

När Johan Palmstruch gav ut tillgodokvitton hos Stockholm Banco 1661 blev han först i Europa med att ge ut sedlar som valuta. Nu kan Riksbanken än en gång skriva pengahistoria, med världens första digitala centralbanksvaluta. En peng som inte syns och inte har någon form.

I talet Borde Riksbanken ge ut e-kronor?, som Cecilia Skingsley höll 2016, nämnde hon e-kronan högt för första gången, utanför Riksbankens mötesrum. Med e-kronan har hon nu biljetten till att vara med och forma vad som kan bli den största digitala strukturomvandlingen i global historia.

De utländska bankerna, som mött svenskarnas kärlek till digitala betalningar med skepsis, har den senaste tiden tvingats tänka om.

”Fler och fler centralbanker har gått hem och tittat på sina egna siffror, och konstaterar att även deras befolkningar förflyttar sig snabbt från att betala med kontanter till elektroniska betalningsmedel”, säger Cecilia Skingsley.

Just nu utforskar också Kanada, England och Singapore om de bör ha en elektronisk centralbanksvaluta. Uruguay har genomfört ett lyckat pilotprojekt med en mobilburen e-peso.

Peter Celsing mot strömmen

Men även om Riksbankshuset, en arkitektonisk koloss i brutalistisk stil, ser orubblig ut uppe på Brunkebergstorg är man innanför väggarna mer van vid totalomvändningar än vad man vid första anblick kan tro.

När arkitekten Peter Celsing valde att lägga personalens rekrea­tionsvåning högst upp vände han upp och ner på traditionen. ­Tidigare hade direktionens våning alltid legat högst upp. Nu ­anlades en rund pool, ett gym och en gymnastiksal under glastaket där kastanjevinrankor, som växer än i dag, planterades. Det sägs att Peter Celsing med den högsta våningen ville återskapa sin barndoms gamla vind. Ritningarna blev också de sista han arbetade med. 1974, två år innan Riksbankshuset stod färdigt, avled Peter Celsing av en hjärntumör.

Att bryta med traditioner kan vara smärtsamt, och det är inte utan kritik Riksbanken utreder e-kronan. Cecilia Skingsley får in synpunkter via mejl, brev, och som i dag, under ett samtal hos tankesmedjan Fores:

”Jag har en 17-åring hemma. Han har insett att jag som förmyndare ser hela hans kontoutdrag. Vill han handla godis eller gå på bio utan att jag vet om det måste han ha kontanter.”

Åhöraren drar resonemanget till sin spets, och ställer sig frågan hur integriteten ska kunna skyddas i ett land med en icke fungerande demokrati.

Bianca Ingrosso får 200 000 kr för en bild

”Hur pass mycket svårare blir det inte för en demokratisk opposition att organisera sig om staten kan följa varje transaktion som görs i samhället?”.

Den e-krona som Riksbanken just nu utreder, en så kallad värdebaserad valuta, är spårbar.

Cecilia Skingsley svarar åhöraren:

”Integritetsaspekter i det digitala samhället är en stor fråga – både när det handlar om pengar, och i en lång rad andra frågor. Jag tycker att det är ett bra exempel på ett område där ekonomens ansvar tar slut, och politikerns ansvar definitivt börjar. Men skulle jag ha något att säga i frågan så skulle jag säga nej, integriteten ska vara skyddad. Och det ska egentligen bara vara möjligt att titta in i det där om man misstänker brott. Men en stat är inte alltid god. Så det här är en evigt svår fråga”.

Men kritiken mot e-kronan är mer omfattande än så. Bankföreningen har höjt sin röst, och menar att en e-krona är en lösning på ett problem som inte finns.

”Vi ser inte något allmänt behov av en e-krona, utan vår bedömning är att denna typ av valuta främst kan komma att behövas i krisberedskapssyfte”, säger Hans Lindberg, vd för Bankföreningen.

Just krisberedskap är också något som ständigt återkommer i en diskussion om e-kronan. Enligt Global Cybersecurity Index ligger Sverige i topp vad gäller beredskapen för cyberattacker. Samtidigt rapporterade Försvarets radioanstalt, FRA, i januari att statliga cyberattacker blir allt vanligare och sofistikerade. Kommer en e-krona kunna stå emot en cyberattack?

”Kan du garantera att det här är 100 procent säkert?” säger ­Cecilia Skingsley och pekar på ett bankkort.

”Kontanter är det sista betalningsmedlet som kommer fungera när andra har störningar. I arbetet med e-kronan finns det några linjer som vi inte kan överskrida. En är just säkerheten”.

Själv har hon alltid kontanter i plånboken, ”för dåliga dagar”, när tekniken strular.

Finansinspektionen skrev i en remiss i januari att det fortfarande finns för många frågetecken kring e-kronan.

Mot kritikerna är Cecilia Skingsley tydlig med att projektet med en e-krona bara är i sin linda.

”Nu pågår det pilotarbete och analysarbete, både när det gäller önskvärdheten i detta, liksom om konsekvenser av att kontanter är på väg bort. Att gå in i en kontantlös ekonomi är en minst lika stor förändring som att erbjuda allmänheten att hålla e-kronor. Ingen vet om allmänhetens förtroende för det monetära systemet förblir stabilt om det i framtiden inte längre är möjligt att byta ut pengar på banken mot riksbankspengar. Det är mycket kvar att göra, det är det som är slutsatsen”, säger hon.

Osynliga pengar

I skuggan av de livligt debatterade praktiska frågorna återstår den kanske mest laddade frågan. Vad händer med vår relation till pengar när de försvinner fysiskt?

”Är pengar digitala blir de mer abstrakta”, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och chefredaktör för bankens tidning Lyckoslanten som riktar sig till barn.

Enligt Arturo Arques är kärnan i att hantera pengar – fysiska som osynliga – att ha koll, eftersom den som har koll på sina utgifter också har möjlighet att planera sin ekonomi.

Mondial brädar bokjättarna

”Så länge det finns fysiska pengar är fördelen att du kan ta på dem och se dem. Att inte längre ha kontanter i sin plånbok ställer högre krav på individen”, fortsätter han.

Problemet blir kanske som mest tydligt när man pratar med barn. Hur lär man barn att hantera pengar, när de varken går att se eller ta på?

”Vi ger veckopeng för att lära barn att hushålla med begränsade resurser, och för att förstå pengars värde. Det är svårare för en femåring än för en vuxen att tänka abstrakt. Det är klart att det är lättare om det finns något fysiskt att förhålla sig till, som att få en tia i handen. Det vet vi inte minst från didaktiken, alltså läran om hur vi lär oss, att ju fler sinnen du kan använda, desto enklare och mer bestående blir inlärningen”, säger Arturo Arques.

På marknaden finns i dag appar där barn kan skaka mobilen, som för att rassla med en spargris. För att spendera pengar måste barnet dra fingret över skärmen, som för att skicka iväg pengen. När den fysiska kronan försvinner tar den helt enkelt form digitalt.

”Den digitala utvecklingen ställer högre krav på oss att hålla koll. Men det positiva med utvecklingen är att vi har bra verktyg som hjälper oss med det. Appar som redovisar vilka pengar som kommer in och vart de tar vägen. Ett kontantfritt samhälle betyder inte att det blir sämre, bara annorlunda och för dem som lär sig alla digitala verktyg blir det bättre”, säger Arturo Arques.

Kassavalven i Brunkebergsåsen

På morgnarna närmar sig Cecilia Skingsley Riksbanken söderifrån. Med varje steg hon tar längs backen i Malmtorgsgatan växer Riksbankshuset. Arkitekten Peter Celsing ville att huset skulle se ointagligt ut.

”Jag tänker lite på den som ett kassavalv, när den står där. Och den står ju faktiskt på kassavalv”, säger Cecilia Skingsley.

Många år innan det första spadtaget togs för att bygga Sveriges nuvarande Riksbank var platsen, den lilla krökta kullen i centrala Stockholm, en utkiksplats för försvaret. Här kunde man spana över vattnet mot norr, och kontrollera att infarterna var säkra från eventuella inkräktare. Att spränga upp Brunkebergsåsen för att bygga Sveriges viktigaste kassavalv här var en självklarhet.

Frågan är bara vad som ska ligga i kassavalven när vårt samhälle blir helt kontantfritt?