Di Weekend REPORTAGE

Snusmakaren tar bladet från munnen

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

PASSIONERAD. Tobaksodlingen var fram till mitten av 1960-talet utbredd i Sverige, från Skåne i söder ända upp till Piteå i norr. Nu gror den igen, som här hos Lena Gidlöf på Väddö utanför Norrtälje.

Jack Mikrut

Det är en växande gräsrotsrörelse där resultatet läggs under läppen. Di Weekend lyfter på locket till tobaks­odlarna som suktar efter att bli ­självförsörjande på snus.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det är skördetid hemma hos Lena Gidlöf på Väddö utan­för Norrtälje.

Hennes älsklingar är manshöga, bär namn som Rustica, Conneticut Broadleaf, Corojo och Burley och har blad stora som dasslock.

”För att bli självförsörjande i ett år behöver jag nog 170 plantor, jag har bara 47 än så länge”, säger hon men är trots allt nöjd över att ha motat bort sniglar, gräshoppor och rådjur och lyckats hålla torkan ­stången från odlingen under sommaren.

Lena Gidlöf har på kort tid fått status som en sällsynt skicklig smaksättare av hemgjort snus och är numera även på god väg att klara hela cykeln från frö till dosa. Samtidigt är hon något av en katt bland de svenska snushermelinerna.

”Jag var på en snusträff med andra entusiaster i våras. Det var 14 skäggiga gubbar – och så jag.”

FAKTA
390 miljoner dosor ...

.... så mycket uppgick den skandinaviska snusmarknaden till i fjol. Detta är en ökning med nära 4 procent jämfört med året före.

Den svenska och norska snusmarknaden ­beräknas vara värd cirka 20 miljarder kronor i konsumentledet, inklusive skatter.

Sverige har cirka 1,2 miljoner snusare varav omkring 250 000, eller 20 procent, är kvinnor.

Enligt Swedish Match snusar var femte svensk man regelbundet.

I Norge finns nära 470 000 snusare och i ­Finland, där snusförsäljning är förbjuden, finns uppskattningsvis 100 000. (Finländaren får för eget bruk lagligt ta in ett kilo snus.)

Tobak hör precis som potatis, tomat, aubergine och paprika till familjen Solanaceae och ingår i släktet Nicotiana och har odlats i Sverige ända sedan slutet av 1500-talet.

Antalet tobaksodlare i Sverige uppskattas i dag till ett par hundra. Uppemot 50 000 bakar eget snus med färdiga satser.

EU förbjöd snus 1992 som en del av unionens tobaksdirektiv. Sverige fick vid inträdet i unionen ett undan-tag att sälja snus, men får inte exportera till andra EU-länder.

FB-gruppen Svenska Tobaksodlare har drygt 400 medlemmar.

Facebookgruppen Vi som älskar lössnus har över 3 000 medlemmar.

FB-gruppen Eget snus har över 2 000 medlemmar.

FB-gruppen Kungssnus/Tobakskemi har 1 400 medlemmar.

VISA MER
FAKTA
Så går det till

Huvudingredienserna i snus – utöver mald tobak – är vatten, vanligt koksalt och natriumkarbonat, det vill säga hushållssoda.

Efter skörd måste de klibbiga bladen borstas för att få bort insekter och skräp.

Skär ett snitt nära bladnerven. Täck med tyg för att inte torka för fort. Bladen hängs ”rygg mot rygg”/”mage mot mage”.

Att få tobaksbladen helt bruna och pappers­torra, kan ta ett år där de på sluttampen för­varas liggande i papplådor.

”Man drar sig för att börja mala. Det är nervöst och får inte bli fel. All möda man lagt ned, från att bära skott ut och in under våren, till all vattning”, säger Lena Gidlöf.

Tobaksmjölet kan bakas i ugn i 90 grader. En snabbare variant är att använda en tryck-kokare.

Smaksättningen kan göras i en vanlig hushålls­assistent eller med en visp. Många snus­nördar sätter vispen i en skruvdragare.

Örter och blommor får ofta dra en tid i vodka före smaksättning. Utöver smak­essens tillsätts ofta även rök­pulver.

För rätt konsistens och ­kornighet kan även glycerin tillsättas för att bevara fukt och fungera som konserveringsmedel, liksom propylen­glykol, som dödar ­bakterier och ­förhindrar att snuset möglar.

VISA MER
FAKTA
Visste du att?

Uttrycket snustorrt kommer inte från den sort man lägger under läppen. Lössnus består nämligen till 55 procent av vatten. Ordet pris kommer från franskan och betyder ”tagit”.

VISA MER
20 miljarder kronor

Sverige har cirka 1,2 miljoner snusare ­varav omkring 250 000, eller 20 procent, är kvinnor. Snusmarknaden, Sverige och Norge, är i konsumentledet värd nära 20 miljarder kronor, enligt Swedish Match.

Det finns uppskattningsvis drygt ett par hundra snustobaksodlare i Sverige. Desto fler bakar sitt eget snus hemma med fär­diga satser.

Bengt Wiberg, ledande snusexpert och uppfinnare av en portionspåse som för­hindrar att snuset svider mot läppen, uppskattar antalet svenskar som gör eget snus till 50 000.

Att hobbytillverkningen exploderat på senare tid beror bland annat på priset. Kraftigt höjd skatt har skickat butikspriset per dosa i skyn.

De som bakar eget lössnus hemma kan dock sänka kostnaden från 60 kronor till en tia eller mindre per dosa och även smaksätta efter egna preferenser.

Snabblektion i snusmakeri

För Lena Gidlöf finns inga begränsningar. Hon har smaksatt snus med stensöterot, anis, syrén, malört, lingon...

”Ölsnus är tydligen svårt att göra och i våras var det någon i Facebookgruppen som provade med att smaksätta med ägg för att göra påsksnus. Andra har testat surströmmingsspad och till och med bävergäll.”

Vi sitter i hennes kök där en hushålls­assistent, en skruvdragare med visp, en tryckkokare samt en radda plastlådor med tobaksmjöl står redo för en snabb­lektion i snusmakeri.

En granne knackar på och lämnar över en kasse med plommon vilket omedelbart triggar i gång skaparlusten.

”Nu fick jag en idé. Det måste gå att mixa och torka plommon och använda som smaksättare ...”

Lite för passionerad

Lena Gidlöf medger att hobbyn har sina risker.

”Det gick över styr i våras och höll på att ta över mitt liv. Jag tänkte inte på något ­annat – kan man rosta ekollon och blanda i snuset? – och var tvungen att ställa ­undan hushållsmaskinerna ett tag.”

Hon fascineras både av den praktiska ­odlingsdelen och framför allt den krea­tiva sidan.

”Det är tillverkningsprocessen man blir beroende av snarare än snuset. Och man lär sig så mycket om smakkunskap, vad som fungerar ihop. Är det för beskt ska man i med mer syra, inte sött.”

Hon gläntar på locket till en plastlåda med snusmjöl och blir salig:

”Åh, det doftar så gott – gudomligt.”

Maken Bosse och sonen Sam är inte riktigt lika lyriska, så hon försöker baka snus när de inte är hemma.

Inkörsporten för att bli snusmakare är att köpa tobaksmjöl och olika tillsatser på nätet och ”stånka” eget, som konnässö­rerna uttrycker sig. Utöver tobaken har de ­flesta de ingredienser som behövs hemma redan: vatten, hushållssalt och hushålls­soda (japp, den sorten som används för att göra rent i badrummet eller putsa silver).

Tre till sex månaders lagring

Processen är förvånansvärt enkel, men att baka snuset i ugn skapar onekligen en odör. Snabbare och mindre plågsamt för när­stående är att använda tryckkokare. Efter tre till sex månaders lagring har smaken satt sig.

”Snuset är levande, det ändras hela ­tiden medan det lagras. Medan det torkar ändras smaken. Det handlar inte bara om att vänta. Man får ofta jobba lite till med det. Ofta knådar jag om hela innehållet i en låda. Ofta sätter jag till mer smak eller mer vätska. Man är där och tar en prilla och ­testar hela tiden. En sats jag gjorde var skitsnus från maj till augusti, sedan blev den bra”, säger Lena Gidlöf som totalt gjort 19 olika sorter.

Leif GW Perssons "tokbra" aktieaffärer

Av dem Di Weekend får smaka står syrén och stensöta ut som välbalanserade jämfört med till exempel det på tok för blommiga rooibos-smaksatta snuset.

På senare tid har Ekobrottsmyndigheten larmat om att den illegala snustillverk­ningen ökat i Sverige. I slutet av sommaren gjordes bland annat ett tillslag mot en fabrik i Göteborg som producerade snus utan att betala skatt.

Ökningen av hemliga fabriker ska dock inte blandas ihop med dem som odlar rå­varan på egen hand. Snarare kan den rörelsen bli större i och med den EU-dom som väntas i oktober.

Högsta lyx inom adeln

Fortsatt snusförbud i EU kan bli ny konstgödsel för egenodlandets spridning. I takt med att allt färre använder lössnus handlar det samtidigt om att se om sitt hus: ­hellre en planta på tomten än tio dyr­köpta dosor.

Tobaken nådde Sverige någon gång i slutet av 1500-talet. På 1700-talet var luktsnus högsta lyx inom adeln. Kung Fredrik I befallde att tobak skulle odlas över hela landet, allt för att Sverige skulle bli självförsörjande. Så mycket som 58,4 ton luktsnus produce­rades i slutet av 1700-talet, enligt Snus­historiska museet. Den franska revolutionen kapade emellertid bokstavligt hajpen bland användarna.

Vill ha ekologiskt och giftfritt

I samband med industrialismen på 1800-­talet blev i stället fuktigt snus det nya svarta, framför allt bland arbetare.

1915 grundas Svenska Tobaksmono­polet, som tar över 65 konkurrerande företag med sammanlagt 103 olika snusmärken. Fyra år senare, 1919, nås peak-snusande i wSve­rige. Då konsumeras 7 000 ton, ­enligt Snus & Tändsticksmuseum. Sverige hade då en befolkning på sex miljoner människor, vilket innebar en årskonsumtion på 1,2 kilo snus per person. Som mest hade 72 städer i Sverige ­tobaksodlingar.

Nu är vi tillbaka på rekordnivåer igen och dessutom gror det åter runt om i landet. ­Tobak är släkt med tomat och potatis och klarar de flesta växtzoner.

”2018 är året då tobaksodling blev stort igen i Sverige och det kommer definitivt att öka”, säger Mårten Gustafsson, en auktoritet i snuskretsar med bas i Småland.

Han började odla eget för ett par år ­sedan av ideologiska skäl.

”Jag vill ha ett ekologiskt, giftfritt, obesprutat och så rent snus som det bara går. Vi som håller på är väldigt olika, men du hittar inga lata människor bland tobaks­odlare.”

Två dosor per planta

Han förde själv en svettig kamp i somras med att förse sina 215 plantor utanför ­Nybro med 600 liter vatten om dagen.

I snitt går det att få ut två dosor snus per planta, men tillverkningstiden är lång.

Från frö till dosa handlar det om flera år.

”Det jag snusar nu är tre år gammalt. Man får så mycket bättre kvalitet om man väntar.”

Räknas allt arbete och alla investeringar in, som krävs för att få i gång en odling – alltifrån gödsel till staket för att hålla skadedjur borta – blir slutpriset per dosa svindlande högt.

På besök i svenska plutoniumfabriken

”Min tillverkning blir allt effektivare för varje år som går så priset per dosa är nog nere i 120 kronor nu, jämfört med 160–180 kronor tidigare, i arbetstid och investeringar. Man gör det här för att man ­älskar gott snus. Jag varken kan eller vill sälja mitt egenodlade, men bjuder självklart andra entusiaster på en pris snus”, säger Mårten Gustafsson.

En kulturgärning

Det knepiga är att få bort klorofyllen ur ­tobaksbladen. ”Gröntorkar” tobaken smakar den nämligen bara hö. Efter skörd ska bladen helst torkas i 25–30 graders värme och i 70–80 procents luftfuktighet.

Lena Gidlöf fyller övervåningen i skärgårdsvillan med blad. Först torkas de ­liggande mellan tygstycken, därefter på torkställning mellan takbjälkarna.

När tobaksbladen lagrats ska de skäras och sedan malas till mjöl.

”Man drar sig för att börja mala. Det är nervöst och får inte bli fel. All möda man lagt ned, från att bära skott ut och in under våren, till all vattning”, säger hon.

Liksom övriga hundratals entu­siaster är hon noga med att påpeka att hobbyn har ett minst lika viktigt kulturhistoriskt värde som ren ekonomisk vinning.

”Vi är på väg att dra i gång en studie­cirkel för att tillsammans bygga upp en fröbank för att säkra tillgången på framtida produkter. Vi gör ett jobb ingen annan gjort hittills. Det är en kultur­gärning”, säger Lena Gidlöf.