Di Weekend REPORTAGE

Så minskar du din klimatångest

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Banfa Jawla

Skippa klimatångesten, kompensera dubbelt upp via ett månadsabonnemang och ta samtidigt små steg för att förändra din livsstil. Det är planen från chefstrion bakom nya klimatsatsningen Go Climate Neutral.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Sommaren var lång, varm och torr, och med den blev klimatet den stora snackisen – enligt en Sifo-undersökning gjord i september lider 46 procent av svenskarna av ”klimatångest”.

Vi är många som ställt oss frågan: Vad kan jag göra?

Om man frågar bostadssajten Boolis vd och ena grundare Kalle Nilvér är svaret enkelt:

”Stötta klimatprojekt utomlands, där pengarna gör jättestor nytta, men börja också ta steg för att minska ditt eget klimat­avtryck.”

När Kalle Nilvér för några år sedan flög ned till Alperna med andra Booli-anställda för att åka skidor, kunde han på plats både se och höra hur glaciärerna smälte.

FAKTA
Henrik Kniberg

Ålder: 45 år.

Bor: Färingsö.

Familj: Fru och fyra barn.

Gör: Agile/Lean organisationskonsult på Crisp.

Läser: Factfulness av Hans Rosling med flera.

Fritid: Musiker.

VISA MER
FAKTA
Kalle Nilvér

Ålder: 36 år.

Bor: Hammarbyhöjden.

Familj: Sambo med Cecilia och två barn.

Gör: Vd på Booli.se.

Läser: Reinventing Organizations, av Frederic Laloux.

Fritid: Åker skidor och programmerar.

VISA MER
FAKTA
Cecilia Lindén

Ålder: 41 år.

Bor: Hammarbyhöjden.

Familj: Sambo med Kalle och två barn (1,5 och 5 år).

Gör: Precis avslutat en ­anställning på Adidas Group, bland annat som marknadschef för varumärket Reebok, samt arbetat med PR och hållbarhet. Arbetar nu enbart med GoClimateNeutral.org.

Läser: Det enda könet: Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin, av Katrine Kielos.

Fritid: Tränar, spelar trummor, paddlar.

VISA MER

”Och så hade vi flugit ned. Det kändes idiotiskt. Det var så mitt engagemang föddes.”

För 1,5 år sedan grundade han initiativet Go Climate Neutral tillsammans med sambon Cecilia Lindén, tidigare marknadsförare och CSR-ansvarig på Adidas Group Norden, och Henrik Kniberg, världsledande organisationskonsult och medgrundare av konsultbolaget Crisp.

”Jag ville komma ifrån klimatångestfällan. Det är tråkigt att ha ångest och det tjänar inget till att gå runt och oroa sig. Det är bättre att göra något”, säger Henrik Kniberg.

Idén växte ur en frustration över hur krångligt det var att som konsument stötta internationella klimatprojekt.

”Företag är ganska bra på det, och många nationer och regeringar gör det regelbundet, men som privatperson är det svårt att veta vilka klimatprojekt som är bäst – det är stor skillnad på priserna per ton koldioxid, det finns flera olika certifieringar och det är svårt att ta reda på vilka som gör störst nytta”, säger Kalle Nilvér.

Att klimatkompensera är inget nytt, till exempel har svenska Klimatkompensera.se, som drivs av Tricorona Climate Partner AB, funnits i flera år. Dessutom finns stora internationella aktörer som schweiziska Myclimate och brittiska Climate Care. Som aktivitet är den också omdiskuterad ur flera etiska perspektiv – är det till exempel bara en modern motsvarighet till medel­tidens avlatsbrev där man köper sig fri från ansvar, och hur stor är nyttan?

Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resili­ence Center, har i tidigare intervjuer till exempel höjt ett varningens finger för klimatkompensation i form av trädplantering, ­eftersom träd tar upp ”grönt kol” som ändå finns naturligt i atmosfären och släpps ut igen på ganska kort sikt. Det viktigaste, enligt Johan Rockström, är att bevara befintlig skog, minska utsläppen av det ”svarta kol” som är lagrat i fossila bränslen, och klimatkompensera med investeringar i förnybar energi.

Tid över när familjen växte

Kalle Nilvér hittade ingenting på marknaden som han var nöjd med. Det fanns sajter där man bara kunde göra engångs­insättningar för att kompensera exempelvis en flygresa, eller komplexa verktyg för att kartlägga sitt klimatavtryck i detalj, eller där allt för stor del av bidraget gick till administrativa kostnader.

När parets andra barn föddes för 1,5 år sedan, och sov större delen av sina två första veckor, knackade Kalle Nilvér ihop koden till den tjänst han själv ville ha.

”Jag vet hur enkel en tjänst måste vara för att man som konsument ska orka göra någonting. Vi ville göra det enkelt för människor att ta ett första steg och göra nytta för klimatet. Du ska inte behöva åka hem och kolla upp din elräkning först, utan kunna göra det på bussen.”

Go Climate Neutral är i första hand en abonnemangstjänst där man snabbt kan räkna ut sitt individuella klimatavtryck i ­antal ton koldioxid per år, och kompensera för det varje månad med en summa som beräknas utifrån mängden kött, bilbränsle och flygresor man konsumerar. Betydligt färre parametrar än i de flesta klimatavtryckskalkylatorer.

”Hellre ungefär rätt än exakt fel. Det är några få saker som utgör 90 procent av ens klimatavtryck. Att fylla i en massa andra fält tar bara mer tid, men ger inte bättre slutresultat”, säger Henrik Kniberg.

Dessutom motsvarar månadssumman – som varierar mellan 35 och 250 kronor per person – dubbel klimatkompensation, det vill säga varje ton du själv gör av med reduceras med två ton någon annanstans i världen.

Varför har ni dubblat summan?

”Klimatkrisen är akut. Det är så sjukt bråttom, glaciärerna försvinner och våra barn kommer att få det jobbigt. Dubbelt upp är bättre än en exakt summa”, säger Kalle Nilvér.

”Du kan jämföra det med att släcka en eld i ett hus som brinner. Du kan lägga en massa tid på att beräkna exakt hur mycket vatten som kommer att gå åt för att släcka, ­eller så höftar du och skickar du in dubbelt så mycket vatten för att vara på den säkra sidan, plus att det går snabbare att släcka”, säger Henrik Kniberg.

Kostnadseffektiva investeringar

Alla insamlade medel går till att göra så stor nytta som möjligt, framför allt genom att stötta noga utvalda klimatprojekt. Hela poängen är att några få ska göra den tråkiga och ganska svåra research det innebär att vaska fram de projekt som reducerar flest ton koldioxid till lägsta kostnad, och att man som medlem ska känna sig trygg med att ens pengar gör mesta möjliga klimatnytta.

Det kan till exempel handla om solcellsparker i Thailand, där nästan all el som produceras är fossilbaserad. Där är investeringen dessutom både kostnadseffektiv och har proportionerligt större effekt än en solcellspark i Sverige, där förnybar energi redan är ganska vanlig. Det är också förklaringen till den förhållandevis låga månadskostnaden för att klimatkompensera sitt västerländska leverne.

Pappersdrottning med ett hjärta av stål

”Som ingenjörer har vi instinkten att räkna på saker. Ska jag köpa en elbil eller lägga pengarna på en solcellspark i Thailand? Alla vill, kan och orkar inte sitta och räkna på sådant, så vi gör det åt dig”, säger Henrik Kniberg.

Go Climate Neutrals princip är att endast välja projekt som är tredjepartsgranskade och certifierade både av FN och Gold Standard, och använder principen 100 procents transparens. Samtliga kvitton och protokoll publiceras på sajten.

Hur ser planen ut om ni skulle få 100 000 medlemmar, finns det till­räckligt med klimatprojekt som håller för den nivå ni valt?

”Ja, däremot kan prisbilden ändras, antingen upp på grund av efterfrågan eller ned på grund av teknikutveckling. I dagsläget är världens energiförsörjning till mer än 90 procent fossilbaserad. Det finns med andra ord väldigt mycket att göra”, säger Cecilia Lindén.

Men en minst lika viktig aspekt av Go Climate Neutral är ”nudging”, att hjälpa människor ta ytterligare små klimatsmarta steg utan att försämra sin levnadsstandard. Att bara kompensera räcker inte.

Hur klimatsmart lever ni själva?

”Redan för åtta år sedan strök jag alla billiga weekendflyg ned till Europa. Men det har gått stegvis”, säger Cecilia Lindén, och fortsätter:

”Kalle och jag har varit vegetarianer i tio år, fast inte av klimatskäl från början, och äter främst växtbaserat sedan ett par år. Bilen gjorde vi oss av med för fyra år sedan och vi tog ett flygfritt år privat 2016. Jag har inte flugit privat sedan dess och det har inte känts som en uppoffring. 2016 var mitt avtryck 14,1 ton koldioxid, i år kommer jag att landa mellan 3 och 4 ton. Med det sagt kan jag tänka mig att sticka iväg på en flygresa igen någon gång, men inte den här slentrianen att dra till New York över en weekend, det känns väldigt långt borta”, säger Cecilia Lindén.

Henrik Kniberg gillar fortfarande kött, men har börjat äta mer vegetariskt, och på de kurser han håller i agil produktutveckling äter numera 90 procent av deltagarna vegetarisk lunch efter att han börjat sätta det som huvudalternativ i stället för kött.

”Henrik är inbjuden till föreläsningar över hela världen och reser rätt mycket. Och det har varit så bra för vår gruppdynamik, för det är ju så världen ser ut. Då har frågan blivit: Hur kan man få Henrik att minska sitt köttätande och sitt flygande? Det är bra att vi inte är två veganer som ska försöka få alla andra att göra likadant”, säger ­Cecilia Lindén.

Inga enkla sanningar

Diskussionen leder ofrånkomligen in på vad som verkligen har effekt. Förutom själva klimatångesten känner många sig närmast förlamade av förvirringen kring vilka de största miljöbovarna är, hur man ska räkna på det och hur stor effekt ens egna handlingar faktiskt har.

Talar någon om att köpa en elbil inflikar en annan genast att tillverkningen av elbilar orsakar mer koldioxidutsläpp än vad en livstid med dieselbil skulle göra. Men det är ett missförstånd – ett mer faktabaserat svar är att det tar en elbil två år att ”betala av” de högre utsläppen i tillverkningsprocessen, 1,5 år om man laddar den med el från förnyelsebara källor.

Eller så påpekar någon att produktionen av sojabönor – en stor proteinkälla för många vegetarianer – leder till skövling av regnskog. Fast i själva verket handlar det om att produktionen av sojabönor har tiofaldigats på 50 år för att producera foder till djur som används för köttproduktion.

Facebookinlägg om att det är 100 industriföretag som stått för 71 procent av koldioxidutsläppen de senaste 30 åren kan ta udden av entusiasmen för den som av klimatetiska skäl nyligen bestämt sig för att sluta äta kött. En psykolog skrev i somras i ett inlägg att det är typiskt och onödigt att individer tar på sig klimatångest, och skuldfyllda börjar förändra sin livsstil, när det i själva verket är företagen som måste skärpa sig.

Å andra sidan finns det rapporter som visar att om man tittar på koldioxidutsläpp utifrån källor till efterfrågan, står hushållen för 65 procent av utsläppen genom det vi väljer att konsumera - inte industrin, inte regeringar.

”En djungel av rapporter”

Vad är rätt, vad är fel, är det ens lönt att göra något på individnivå? Det är kanske inte konstigt att många är medvetna om klimatkrisen men förhållandevis få agerar.

Klimatsmart med ett klick

”Svaren finns ju ofta i torra forskningsrapporter som ingen orkar läsa. Och jag håller med, det är en djungel. Men det är odiskutabelt så att solenergi är bättre än kol, det är bra att flyga mindre och kött har större klimatpåverkan än vegetariskt”, säger Henrik Kniberg.

I en månads tid läste han allt han kom över i klimatfrågan, och gjorde sedan det han kallar ”klimatvideon”: Friendly guide to climate change – and what you can do to help. Videon finns på Youtube och är en sammanfattning av klimatkrisens orsaker och lösningar.

”Jag kände att det här är jätteintressant, men ingen kommer att läsa IPCC:s, Intergovernmental Panel on Climate Change, 3 000 sidor långa rapport. Det finns ett gap mellan lättkonsumerad klimatinformation, som ibland är rent felaktig, och ­gedigen forskning som ingen orkar läsa”,­ ­säger Henrik Kniberg.

De tre arbetar ideellt med Go Climate Neutral vid sidan av sina jobb, och Cecilia Lindén har nyligen sagt upp sig för att arbeta heltid med initiativet. På sikt är förhoppningen att kunna ha anställda.

Go Climate Neutral uppvisar just nu blygsamma siffror – cirka 800 medlemmar och en årlig omsättning på 1 miljon kronor. Men trion hoppas på viral nätverks­effekt så att de kan växa betydligt mer.

”Vi har flera olika möjligheter. En är en tjänst för företag, och stöd för engångskompensation – det är en tjänst som vi dissade i början men som folk efterfrågar, för att till exempel kunna ge bort i present eller klimatkompensera en fest. Man kan ha kampanjer där jag klimatkompenserar ­någon annan som en utmaning, att det blir lite gamification över det”, säger Henrik Kniberg, och fortsätter:

”Vi har ett enda tydligt mål – att stoppa klimatförändringarna. Allt vi gör utgår från det. Om någon annan skulle bygga vår tjänst fast bättre och billigare, då skulle vi hänvisa alla dit och lägga ned. Men just nu fyller vi ett syfte.”