Di Weekend REPORTAGE

Priset för Nobelfiaskot

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

”Det är för Nobelstiftelsen kanske den värsta skandalen för varumärket på många decennier. Priset ställdes in under kriget och det har varit några skandaler sedan starten. Men en skandal i den här omfattningen… Jag kommer inte på någon som är jämförbar med den här”, säger ekonomijournalisten och författaren Knut Kainz Rognerud.

Det blev inget litteraturpris 2018. Efter ett år av skandaler, katastrofal krishantering och en ikonisk bild på en ­gapskrattande Horace Engdahl ska Nobelpriset i litteratur försöka återta sin ställning som ett av världens viktigaste pris. Kommer det att gå? Vad har debaclet egentligen kostat varumärket?
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Fyra allt annat än problemfria år har gått för Nobelpriset. 2015 opererade stjärnkirurgen Paolo Macchiarini bort både sig själv och Karolinska institutets rektor från offentligheten och drog därmed in ­Nobelförsamlingen och Nobelstiftelsen i dess första stora globala skandal sedan Eyvind Johnson och Harry Martinsson gav litteraturpriset till sig själva 1974.

Priset har tyngd. Oxfords ordlista beskriver Nobelpriset som ”världens mest prestigefyllda pris.” Priset är en av de första intellektuella utmärkelserna som instiftades och delas ut till forskare eller författare vars arbete är för ”mänsklighetens bästa”.

Alfred Nobels testamente gäller än i dag och har genomsyrat hela arbetet med Nobelpriset sedan början på 1900-talet. Tyngden, integriteten och historien har gjort priset till en global angelägenhet.

Sedan hände det här med Jean-Claude Arnault.

Historien är i dag välkänd. Dagens Nyheter publicerade en granskning av kulturprofilen Jean-Claude Arnault som under decennier utnyttjat sin sociala ställning och sina täta band till Svenska Akademien för att förgripa sig på kvinnor inom Stockholms kultursfär. Jean-Claude Arnault häktades, dömdes till fängelse, Nobelpriset 2018 ställdes in och Horace Engdahl – bäste vän med Jean-Claude Arnault – fortsatte hela vägen in i slutet att försvara honom.

FAKTA
Akademieledamöterna som försvann

Jayne Svenungsson

Lämnade i november 2018.

Sara Stridsberg

Lämnade i november 2018.

Sara Danius

Lämnade i februari 2019.

Katarina Frostensson

Utträdde formellt i januari 2019.

Klas Östergren

Lämnade på eget bevåg 2018.

Kerstin Ekman

Inaktiv sedan 80-talet, utträdde formellt 2018.

Lotta Lotass

Inaktiv sedan 2016, lämnade 2018.

Kjell Espmark

Återvände i slutet av 2018.

Peter Englund

Återvände i januari 2019.

VISA MER

I vanliga fall brukar företag möta en kris genom att man skickar fram en talesperson som erkänner problem inom organisationen, avgår och ersätts av någon som ska städa upp i ­organisationen. Svenska Akademiens krishantering var aningen mer oortodox. Horace Engdahl skratt etsade sig fast på hela svenska folkets näthinna och tog Jean-Claude Arnaults parti.

Kommunikationen var allt annat än tydlig och rak. Efter ett möte i oktober 2018 mötte akademiledamoten Sture Allén medieuppbådet som väntade utanför Börshuset i Gamla stan, där Svenska Akademiens sammanträdde. Ledamoten Sture Allén ville inte prata. I stället slog han undan en SVT-reporters mikrofon, väste: ”Flytta på er för fan!”, hoppade in i en bil och lämnade alla ­frågor obesvarade.

En advokatbyrå genomförde en extern utredning av Jean-Claude Arnaults förehavanden. Svenska Akademiens ledamöter gjorde allt för att begrava rapporten. Ett drygt år senare fängslades Jean-Claude Arnault för våldtäkt.

Akademien var stukad. Nobelpriset i litteratur ställdes in. Framtiden för världens äldsta intellektuella utmärkelse såg oviss ut. I oktober 2019 ska priset återigen delas ut efter det första uteblivna priset på över 70 år.

Frågan är om någon kommer att vilja ha det.

Kritikerkåren var inte nådig i sin kanonad mot Svenska Akademien. I New York Times argumenterade författaren och kritikern Tim Parks redan förra året för att Nobelpriset borde avskaffas. I New Yorker påminde journalisten och kritikern Alexandra Schwartz om att priset bara har ett värde så länge allmänheten tycker att priset har ett värde.

”Det som gör priset relevant är vår tro på att priset är relevant. Akademiens skandal är en påminnelse om att de förtjänar sin legitimitet från läsarna. Priset är viktigt bara om vi bryr oss om det, och på den fronten har Svenska Akademien en hel del övertygande kvar att göra innan nästa pris delas ut”, skrev hon i våras.

Röster inom litteraturen tvivlade på om priset behövdes. Kanske var priset förlegat, skrev redaktörer för några av världens viktigaste litteraturpublikationer.

Författaren och ekonomijournalisten Knut Kaintz Rognerud har bevakat hela dramat och skrivit en bok om skandaler och kriser kopplade till Nobelpriset genom åren.

”Både Svenska Akademien och stiftelsen gör allt för att återupprätta glansen. Det vi har försökt peka på är att den här problematiska strukturen kvarstår. Man har försökt fixa en del med hjälp av ökad transparens och professionaliserad verksamhet, men det har inte skett några stora förändringar. Risken för att liknande korruption ska uppstå kvarstår. Det är ett hot mot Nobel och mot dess varumärke”, säger han.

Nobelpriset är ett av världens mest kända varumärken. Nobelstiftelsens egen undersökning från 2016 visar att priset är så positivt laddat globalt att det i flera länder skattas högre än Olympiska spelen. Få andra institutioner och ­organisationer kan luta sig mot en sådan tyngd och historia. Men om man sitter på en hög häst blir fallet högre om man trillar av.

För de flesta som hört talas om Nobelpriset gör det detsamma att det var Svenska Akademien och inte Nobelstiftelsen som gjorde bort sig. Vad allmänheten tar med sig från en stor skandal är att personer bakom Nobelpriset har gjort bort sig så pass mycket att priset inte ens kan delas ut. Det menar Tor Krusell, krishanteringsexpert som bland annat arbetade för Skanska under åren efter Hallandsåsskandalen.

De flesta organisationer drabbas någon gång av kriser. Men ofta är det hanteringen som eskalerar skadan, inte själva händelsen som ligger bakom krisen.

”Hanteringen av kristen är det stora problemet, för den visade att de inte tog frågan på allvar. Om du inte kan erkänna att ett problem finns så kan du inte vara trovärdig i att lösa problemet. Kärnan är att de känns distanserade från vanliga människors verklighet och värderingar”, säger Tor Krusell och fortsätter:

Konstpris förenar vänner i döden

”Frågan är med vilken glädje nästa Nobelpristagare i litteratur pratar om det här. Försvinner förtroendet för priset så försvinner existensberättigandet.”

Finansiellt går det ingen nöd på Nobelpriset. Trots några förlustår har stiftelsen tillgångar på ungefär 5 miljarder svenska kronor, fastigheter och placeringar inräknat. Tv-kanaler kommer fortsätta köpa in sändningsrättigheterna till Nobelfesten och företag som Volvo, Ericsson, ABB och Scania fortsätter sina samarbeten med stiftelsen bakom priset. Nobelkonserten och middagen direktsänds över hela Europa, fredspriskonserten i hela världen. Bara försäljningen av tv-rättigheterna har gett intäkter på över 50 miljoner kronor per år till Nobelstiftelsen.

Konsultföretaget Brand Finance rankar och uppskattar varje år hur mycket världens största varumärken är värda. Enligt deras beräkningar från 2016 är H&M:s varumärke värt ungefär 150 miljarder kronor, Ikeas varumärke 200 miljarder och Nordeas varumärke runt 50 miljarder kronor.

Nobel har inte rankats av Brand Finance, men Tor Krusell, Knut Kainz Rognerud och varumärkesforskaren Mats Urde uppskattar att Nobels varumärke är i samma klass som H&M och Ikea. Ett förtroendetapp på bara ett par procent skulle med den logiken innebära en värdeförlust i miljardklassen.

Om Nobelstiftelsen varit ett börsnoterat företag i stället för en ideell stiftelse hade styrelsen haft några svettiga månader framför sig, tror Tor Krusell.

”De hade haft det oerhört tufft. De hade behövt komma med en väldigt stor vinstvarning”, säger han.

Mats Urde är lektor i kommunikation vid Lunds universitet och har skrivit flera vetenskapliga artiklar om Nobels varumärke. Enligt honom har Nobelpriset en tyngd som få andra ideella organisationer kan drömma om. Nobelpriset står för något prestigefyllt, pålitligt, traditionellt och intelligent, det ­visar forskningen och flera opinionsundersökningar.

Men skandalen runt Jean-Claude Arnault slog rakt mot varumärkets kärnvärden. Tyngden i priset bygger till stor del på att allmänheten har förtroende för personerna som delar ut priset. Om omdömet och trovärdigheten för organisationen ifrågasätts så tappar priset sin relevans, menar han.

Att Svenska Akademien är en trög och flera hundra år gammal organisation utan synbar koppling till omvärlden och nutiden har tidigare ansetts vara positivt. Många tidigare pristagare har blivit odödliga efter priset. Författare som levt ett liv i offentlighetens periferi får sin välförtjänta uppskattning och även om pristagarna är omdiskuterade blir valen sällan slaktade. Men i en tid av kris blir samma egenskaper som gett priset tyngd i stället ett problem.

Det traditionella och intelligenta blir snarare något som uppfattas som långsamt och ignorant.

”För Nobelpriset är en av de stora utmaningarna fortsatt hur man ska fortsätta visa relevans. Trots att det är världens finaste pris måste man tänka framåt och komma på hur man ska vara relevanta. En sådan sak som med Svenska Akademien är precis det man inte vill ska hända. Det är motsatsen”, säger Mats Urde.

I oktober är det dags igen. Nya Nobelpris ska delas ut och mediehus över hela världen kommer återigen att hårdbevaka utnämningarna. Ute på Arlanda kommer reportrar från landets kulturredaktioner att stå med väskan packad, redo för att hoppa på första flyget mot den förste pristagaren för att ställa den första frågan.

Priset lär uppmärksammas brett, men frågan är om priset kommer kunna återfå glansen från fornstora dagar.

Direktör med nobelt uppdrag

Tiden talar dock för Nobelpriset. Få kopplar fortfarande ihop Nobelpriset med den excentriske italienske kirurgen, men desto fler minns Karolinskas roll i skandalen. Möjligen kommer samma sak hända efter Svenska Akademiens skandal. De får bära hundhuvudet, inte Nobelstiftelsen.

I fallet med Svenska Akademien och Jean-Claude Arnault är såret fortfarande vidöppet. Visserligen är Horace Engdahl och stora delar av akademien ­petade från juryarbetet med litteraturpriset, men oavsett vilka de två första pristagarna blir så kommer de sannolikt att få frågor om Svenska Akademien, om Jean-Claude Arnault och om de över huvud taget kommer att ta emot priset.

Nobelstiftelsen krävde att arbetet med hur Nobelpristagarna utses förändrades tills dess att förtroendet för Svenska Akademien återställts. En priskommitté inrättades. Stadgar skrevs om och flera ledamöter lämnade Svenska Akademiens arbete.

Ekonomijournalisten och författaren Knut Kainz Rognerud tror inte att priset kommer att förlora sitt värde, men han tror att det kommer att ta ett bra tag innan det återfår sin glans.

”Det är för Nobelstiftelsen kanske den värsta skandalen för varumärket på många decennier. Priset ställdes in under kriget och det har varit några skandaler sedan starten. Men en skandal i den här omfattningen… Jag kommer inte på någon som är jämförbar med den här”, säger han.

Forskaren Mats Urde håller med. Anseendet är skadat, men förtroendet är inte förbrukat. Tyngden, traditionen och historien talar för att Nobelpriset även i framtiden kommer anses vara världens finaste pris, menar han.

”Jag brukar beskriva anseendet ungefär som ett varumärkes köl. Ju starkare anseende desto tyngre och djupare köl får man, vilket gör att vid en vindstöt kränger båten till men den rätar upp sig. Men har ett varumärke ett grundare köl så kapsejsar båten.”