Di Weekend REPORTAGE

På tallriken 2030

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Forskare, politiker och entreprenörer på EAT Stockholm Food Forum i somras var överens. Vi måste ändra vårt sätt att äta. Här är listan på vad som kommer att mätta oss år 2030.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

För att kunna föda jordens ökande befolkning utan att skada planeten, måste var och en av oss vara beredda på stora förändringar på vad vi har på tallriken. Exakt vilka förändringar som stundar, beror på vem man frågar. Christiana Figueres, en av talarna på EAT Stockholm Food Forum tillika en av arkitekterna bakom Klimatavtalet i Paris 2015, kom med konkreta råd:

”En mycket enkel sak vi alla kan göra är att tänka ­efter hur många gånger i veckan vi äter kött. Om det är sju gånger, gå ner till sex. Om det är sex gånger, gå ner till fem. Vi måste fortsätta förbättra våra matvanor, det är en kontinuerlig förändring.”

Gunhild Stordalen är läkare och initiativtagare till EAT Stockholm Food Forum tillsammans med Stockholm Resilience Center. De har tillsammans ambitionen att samla alla experter, organisationer och intressenter för att hitta praktiska svar på matfrågan. Hon ­fokuserar på det gröna.

”Förutom att äta mestadels plantbaserat – ät riktig mat! Undvik produkter med femtio ingredienser i innehållsförteckningen, då är det producerat i en fabrik, inte på en gård. Välj också rätt portionsstorlek, för att und­vika matsvinn och inte äta för mycket.”

"Välj sill och ansjovis"

För att visa sitt engagemang för det globala livsmedelssystemet, var Sverige regering i år samarrangör av forumet. Huvudtalaren från regeringen, mijlöminister Isabella Lövin, var även hon inne på vårt individuella ansvar.

”Ta en funderare på vad du väljer att konsumera, och titta på klimatpåverkan. Välj mat lägre ner i livsmedelskedjan. Det gäller även fisk. Vi skulle kunna äta mer sill och ansjovis, och mindre av större rovfiskar.”

Men om vi drar ner på vissa råvaror, vad lägger vi istället på tallriken 2030?

Odlat kött

Forskning kring odlat kött har kommit långt ­internationellt. ”Cultured meat”, ”clean meat” eller ”in vitro meat” blir tillgängligt för de flesta i framtiden. Amerikanska företag som Impossible Foods, Just Egg, Mosa Meat och Finless Food har redan tagit fram laboratorieodlade versioner av både ägg, fisk och kött. Det röda kött och fiskkött de hittills fått fram liknar färs. För de mer komplexa strukturerna i entrecote och torskryggfilé, återstår många timmars arbete i labbet.

Alternativ till mjölk

Även i Sverige forskas det kring alternativ till animaliska produkter. Ett resultat är före­taget Oatly, som genom att omvandla fiberrik havre till näringsrik dryck skapat ett alternativ till mjölk. En av dem som stöttat företaget, Gustaf Brandenberg på Gullspång Invest, säger att en växande skara konsumenter fått upp ögonen för att det globala matsystemet inte är hållbart:

”De vill ha ett skifte, men eftersom de är människor så vill de flesta inte göra några uppoffringar. Med Oatly kan du få din perfekta kaffe latte utan att blanda in någon ko.”

Insekter

Samuraj i mellanmjölkens land

Olika länder tolkar EU:s regler kring nya livsmedel på skilda sätt, därför kan man redan i dag äta myror och maskar i flera europeiska länder, men inte i Sverige. Men eftersom det ligger flera ansökningar hos EU om att få framställa och sälja insekter, kan det hända att vissa arter dyker upp i mataffärerna redan om några år.

Afton Halloran, doktor i Sustainable Food Systems på Köpenhamns universitet, och en av redaktörerna bakom nyutkomna antologin Edible Insects in Sustainable Food, tycker det borde säljas ett större urval råa insekter: ”Men det måste gå hand i hand med utbildning. Om folk inte vet hur man tillreder insekterna och lagar goda rätter, kommer ingen att köpa.”

Den godaste insektsrätt hon har ätit är hennes mans bilarvstacos. ”Det är lite av en spinoff på tacos escamoles, tacos med myrägg, som man äter i vissa delar av Mexiko.”

Alger

I en del kulturer, som den japanska, har alger alltid varit en självklar del av kosten, och på en del nyskapande restauranger i Norden är det numera trendigt med alger och sjögräs på menyn. Men det kommer att dröja innan havets gröna guld blir vardagsmat. Kanske kan svenska forskare och innovatörer snabba på utvecklingen. Företaget Simris Alg odlar alger för att tillverka kosttillskott och livsmedel, medan forskningsprojekten Seafarm och Sweaweed har ett bredare fokus. De odlar fram alger för att ta reda på och utnyttja dess fulla potential som råvaror, där mat bara är en liten del. Eftersom alger är rika på protein och omega-3-fettsyror, kan man gissa att det är just de egenskaperna som först kommer lyftas fram på tallriken.

Baljväxter

Svenska baljväxtakademin som startades 2009 har inte vuxit sig särskilt stor än, men det finns gott om stora internationella initiativ för att lyfta fram ett av världens mest klimatvänliga livsmedel. Bland annat utnämnde FN 2016 till baljväxternas år. Fördelen med ärtor, bönor, linser och kik­ärtor är att de har så högt näringsvärde, kräver lite vatten för att odla och inte mycket energi för att processa. I Sverige arbetar företag och forskare för att ta tillvara ursprungliga typer av baljväxter, och samtidigt hitta nya, smakmässigt attraktiva sorter. Ett sådant företag är Nordisk råvara, som arbetar med lupinböna, vit quinoa, gotlandslins, gråära och rättviksärt.

»Svält kan bli en stor fråga igen«

Fisk

Med en stor del av världens vilda ­bestånd utfiskade, utrotningshotade eller i riskzonen för att bli det, har ­frågan länge varit vilken typ av fisk vi kommer att kunna äta i framtiden. Även fiskodlingar har drabbats av problem med hållbarhet, eftersom många av arterna är rovfiskar som måste födas med annan fisk. Kanske är landbaserad odling av växtätande fiskarter svaret? Svenska företaget Gårdsfisk föder upp fisk på gårdar för att påverka miljön så lite som möjligt. Framtidens gädda, lax och röding kanske heter clarias, svart rödstrimma och rödstrimma.

Grönt

Grönsaker kommer att få ännu mer ­status. Därför kommer också intresset för hur vi införskaffar dem att öka. Det är redan trendigt bland stadsbor att skapa en närmare relation till odlingen genom att bli medlem i ett andelsjordbruk, som i gengäld levererar en påse färska grönsaker varje vecka under säsong. Har man en egen odlingslott eller kolonilott, kan man också få hjälp av företag med skötseln. Eller rentav boka en ­odlingslott hos odlingslotten.nu, och få hjälp med skötseln. Allt du behöver göra är att plantera – och skörda.