Di Weekend REPORTAGE

Nu vänder det - ljusning i sikte

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Anna Byström

Skymningen, dunklet och avsaknaden av dagsljus har blivit en del av vår nationella identitet. Svenskarna blir trötta, nedstämda, ­stannar inomhus och slutar shoppa. I skydd av mörkret begår vi brott och dricker sprit. Samhället går ned på sparlåga – för att sedan vakna upp igen när det börjar ljusna.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
HEMMET

In på sent 1800-tal i Sverige ­kunde inget väsentligt arbete utföras efter mörkrets inbrott. Inomhusbelysning var en lyx. I bästa fall skingrades mörkret av en eldstad eller en ljussticka och vintertid utgjordes därför dagen av några få timmar. Vi anpassade vår dygnsrytm och vår tillvaro efter naturen.

I modern tid med elektriskt ljus behöver vi i princip inte göra skillnad på natt och dag. Men mörkret har fortfarande en viktig plats i våra nordliga själar.

”Mörkret har blivit en del av vår nationella identitet, en del av vår självförståelse som nordbor”, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Många av våra viktigaste högtider handlar om att hylla ljuset – något som förutsätter att vi också har mörker.

”Det finns en dialektik mellan ljus och mörker. Vi spelar med kontraster. När vi tänder gravljus på kyrkogården under allhelgonahelgen så gör vi ju det helst efter att mörkret fallit. Det är för att skapa en dramaturgi mellan ljus och mörker.”

I den artificiella belysningens era präglar spelet mellan ljus och mörker våra hem. Myriam Aries är Sveriges enda professor i belysningsteknik. För två år sedan flyttade hon hit från Nederländerna.

”Vi får cirka 80 procent av vår information via våra ögon. Ljus och mörker spelar därmed en viktig roll, både för att kunna se och för att reglera vår biologiska klocka. Utan ljus är det svårt att uppleva världen runt oss och bioklockan kommer inte att stämma överens med jordens 24-timmarscykel”, säger hon.

Våra kroppar behöver ljus för att må bra. Men synen på ljus är också kulturell.

”När jag först kom till Sverige ­märkte jag att svenskarna väldigt gärna har belysning i fönstren, för att det är så mörkt ute. Utan belysningen skulle fönstren bli som stora ­svarta hål”, säger Myriam Aries.

I södra Europa hittar vi ofta restauranger, i övrigt fint inredda, vars belysning består av nakna lysrör i taket. I Sverige är det otänkbart.

”Här är utomhusljuset kallt och grått. Men inomhus använder vi i Sverige ofta många små ljuskällor som accentuerar ­olika platser i rummet. Jag tror att det är ett sätt att återskapa ljuset vi hittar i ­naturliga miljöer, exempelvis dynamiken mellan ljus och skugga som vi ser när vi vandrar i skogen.”

HUMÖRET

Mörkret påverkar också våra ­sociala beteenden, kanske mer än vi anar. På kontinenten sker mycket umgänge ­utomhus. Undersökningar visar att vi svenskar däremot oftare umgås i våra hem. Mörkret och vintern påverkar humöret. 2–4 procent av svenskarna drabbas av årstidsrelaterade depressioner, 15 till 20 procent drabbas av lättare årstidsbunden nedstämdhet och hälften av svenskarna uppger att de är tröttare på vintern än på sommaren. Det berättar Arne Lowden som forskar om sömn och stress vid Stockholms universitet.

Nyligen publicerade han och hans kolleger resultaten av en studie i den vetenskapliga tidskriften Clock and sleep, som visar att bristen på dagsljus kan leda till sömnrubbningar. Vintertid tenderar vi att vara vakna längre på kvällen och sova längre på morgonen. Samtidigt blir kvaliteten på sömnen sämre, vi går inte ned i den återhämtande djupsömnen, vaknar oftare och blir inte riktigt utsövda. Bristen på sömn riskerar att göra oss nedstämda.

”Ljuset påverkar kroppens produktion av sömnhormonet melatonin och styr ­därmed vår dygnsrytm. I studien såg vi att de som inte exponerades för så mycket ljus på mornarna fick hela sin dygnsrytm förskjuten, blev tröttare och mer ned­stämda.”

Årstidsbunden nedstämdhet ser inte ­likadan ut över hela landet. Intressant nog avtar nedstämdheten längre norrut där tillgången av snö är mer frekvent. Snön har en fantastisk förmåga att lysa upp i mörkret och reflektera solljuset.

Hur vi påverkas av mörkret beror ­också på individuella faktorer.

”De grupper som mår sämst i mörkret är de som inte motionerar, som har det stressigt på arbetsplatsen eller som lider av sömnbrist. Kvinnor påverkas ofta mer negativt eftersom de inte tillbringar lika mycket tid utomhus och är mer stressade i vardagen”, säger Arne Lowden.

Men det finns hopp. På psykologmottagningen Wemind tar man varje vinter emot människor med ångest och depression och många av dessa mår sämre ­under vinterhalvåret.

”Jag tror att en av orsaken till ­säsongsrelaterad nedstämdhet är att vi blir mer passiva, att vi inte träffar lika mycket människor ­eller engagerar oss i meningsfulla aktiviteter på samma sätt på vintern som under övriga årstider”, säger psykologen Tove Hultstrand.

”Hos oss arbetar vi med en metod som kallas beteendeaktivering. Det går bland annat ut på att patienten förmås engagera sig i aktiviteter som hen i vanliga fall tycker om och mår bra av, trots att hen känner sig nere och inte har lust. Det är ett sätt att få igång en process mot bättre mående.”

Arne Lowden förespråkar att vi exponerar oss för en rejäl dos dagsljus på morgonen, kanske genom en ljusterapilampa, som ett sätt att få bukt med rytmstörningarna och nedstämdhet.

En annan idé kan vara att följa Tove Hultstrands råd och investera i riktigt bra ytterkläder.

”Har vi sköna kläder som vi inte fryser i känns det kanske lite lättare att hitta på aktiviteter utomhus, göra saker som känns meningsfulla och som får oss att må ­bättre i längden.”

EKONOMIN

När mörkret och kylan lägger sig över landet går samhället ned på spar­låga. Det som var sprudlande och frodigt blir nu segt och trögflytande.

”Det är tur att vi har julen”, säger John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet och redaktör för den årliga Konsumtionsrapporten.

”Utan julen hade vintern varit en rätt trist historia ur konsumtionssynpunkt.”

Vår benägenhet att stanna inomhus ­under årets mörka och kalla månader ­sätter sina spår, inte bara på humöret utan även på våra konsumtionsmönster. På sommaren lägger vi pengar på kläder, skor, transporter, hotellvistelser, krog­besök och andra nöjen, men när hösten och mörkret kommer köper vi mycket ­hellre möbler och inredningsdetaljer.

”Konsumtion i dag handlar framför allt om att skapa en identitet. När det är kallt och mörkt är vi inte ute och visar upp oss på samma sätt och lägger därför inte lika mycket pengar på utseendet. Däremot vet vi att vi kommer att tillbringa mycket tid inomhus och investerar därför i boendet. Tack vare sociala medier har vi öppnat upp våra hem och de blir allt i högre grad symboler för vilka vi är och därmed en del i identitetsskapandet”, säger John Magnus Roos.

Efter jul verkar det som om vi blivit mätta på prylar. Under januari, februari och mars satsar vi på att ta tag i saker, bli bättre människor. Det är nu vi köper kurser, utbildningar och ­bestämmer oss för att det är dags att gå till tandläkaren. Den pro-sociala konsumtionen, den som faktiskt på riktigt påverkar livskvalitet, lycka och välbefinnande, ökar också. Vi lägger pengar på mat och bjuder vänner på middag.

Den där segheten och orörligheten som uppstår när vi sitter hemma och kurar i skymning får utslag på samhällsekonomin i stort.

”Visst är den ekonomiska aktiviteten över året cyklisk”, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Under förindustriell tid avstannade ­stora delar av produktionen helt när det blev mörkt.

”Vintertid var det vanligt att dygnet ­delades in i tre cykler. Man gick och la sig och sov på kvällen, mitt i natten gick man upp för att arbeta eller kanske till och med roade sig några timmar, för att sedan gå och lägga sig igen och sova till morgonen. Under årets mörkaste tid går det helt ­enkelt inte att sova alla mörka timmar.”

Tillbaka till »sexflotten«

Även i dag påverkas arbetsmarknaden av säsong och under vintern går sysselsättningen ned.

”Det totala utbudet av arbetstillfällen sjunker under årets mörka månader eftersom all aktivitet går ned. På vår, sommar och höst behövs fler personer som tar hand om lantbrukens skörd, fyller vikariat eller sköter säsongsrelaterade verksamheter. Bröt vi ned BNP per månad skulle vi kunna se det.”

Men det gör vi som regel inte och det forskas knappt på årliga cykler.

”Det beror på att det är svårt att sär­skilja olika påverkande faktorer från varandra. Dessutom är vi så vana vid års­cykler att det förefaller oss oproblematiskt. Det är helt enkelt så naturligt att vi inte riktigt ser dem.”

Mörker och kyla betyder också ofta tid för influensa, kräksjuka och vab. Sjuk­talen ökar vintertid. Men forskare har även spekulerat kring hur andra faktorer påverkar våra sjukskrivningar.

”I en mindre undersökning som ­gjordes här på institutionen tittade man på relationen mellan väder och sjukskrivningar. Här framgick att vi sjukskriver oss oftare under mörka och dystra dagar än när det är sol och detta gällde även på sommaren. Värst var männen, som hade högre benägenhet att stanna hemma när det var mörkt och grått”, berättar Lars Magnusson.

Människan är enkel. Har vi pengar att lägga på konsumtion gör vi det. Har vi möjlighet att ta lån som vi kan konsu­mera för, gör vi det. Det märks inte minst i rese­branschen. Det svenska välståndet och högkonjunkturen sätter spår i våra resevanor. Förr var resandet koncentrerat till veckorna kring industrisemestern, i dag spar vi semesterdagar för att kunna resa även vintertid. Ohotad etta bland vinterns resmål är sedan decennier Kanarieöarna. Thailand, som lite nedlåtande brukar ­kallas för det nya Mallorca, har fått konkurrens av mer äventyrliga destinationer som Vietnam och Sri Lanka.

En stor trend under senare år är vi kompletterar vinterns solresor med kortare weekendresor till olika storstäder under vintern. Som sagt, har vi tillgång till pengar gör vi av med dem.

En uppstickare bland svenskarnas vinterdestinationerna är kryssningarna i Karibien. Det som förr betraktades som nöje för seniorer blir allt populärare bland barnfamiljer och yngre par.

”Många väljer kryssning för att ­kunna kombinera bekvämligheten ombord med möjligheten att upptäcka nya resmål varje dag, säger Ingela Schönning, kommunikationschef på Resia Travel Group.

SAMHÄLLET

Nattmörkret är på gott och ont på väg att utrotas i vårt samhälle. Numera syns ofta inte kosmiska företeelser som Vintergatan eftersom det helt enkelt ­aldrig blir tillräckligt mörkt i våra städer. Allt mer av vår belysning byts ut till energisnåla led-lampor, men trots det minskar inte ­energiåtgången eftersom vi samtidigt ­väljer att lysa upp allt fler ytor.

Men det är inte bara rymdintresserade som föredrar mörker. För den typen av kriminalitet som kräver lite framför­hållning och planering utgör mörkret ett utmärkt värn. När hösten kommer ökar också antalet inbrott, visar en rapport från Brå, eftersom mörkret minskar risken för upptäckt.

Under senare år har det skett en ökning av antalet skjut­ningar där de inblandade är knutna till organiserad brottslighet och ­kriminella gäng. Sven Granath är kriminolog och arbetar som analytiker inom Polisen. Han har gått igenom alla rapporterade skjutningar mellan 2013 och 2017 och hittade tydliga mönster.

”Totalt är det ungefär lika många skjutningar under vinterhalvåret som under sommarhalvåret. Men vi ser tydligt hur skjutningarna koncentreras till dygnets mörka timmar. Följaktligen är skjut­ningarna mer utspridda över dygnet vinter­tid”, säger han.

Men man hittade också andra intressanta samband. När vintervädret var milt för årstiden ökade antalet skjutningar. Vid kyla och minusgrader var det betydligt lugnare.

”Ur de kriminellas perspektiv finns det flera fördelar med att operera under det mörka halvåret. Dels är det lättare att lurpassa på människor när det är mörkt ­eftersom man inte syns. Det är inte heller lika mycket folk i rörelse som kan göra iakttagelser och bli potentiella vittnen. Höst- och vinterrusk är också bra eftersom det är mindre misstänkt att ha ­mycket kläder på sig, exempelvis en luva som kan dölja ansiktet eller en tjock jacka som ­döljer en skottsäker väst”, säger Sven ­Granath.

Samtidigt kan det inte vara för kallt.

”Vid minusgrader kan det bli väldigt kallt att stå utomhus och spana. Det går inte heller att ­sitta i en bil eftersom utandningsluften gör att rutorna immar igen. Ska du hantera ett vapen kan du inte ha tjocka handskar på dig. Det är ganska vanligt att man använder mopeder som flyktfordon, men det funkar inte särskilt bra om det är kallt och snö. Kylan ställer helt enkelt till problem.”

När det gäller oplanerade brott ligger nyårsnatten i topp. Den i särklass största risken att utsättas för misshandel är ­mellan klockan 01 och 03 den 1 januari och nyårsnatten är det enskilda datum då det sker flest mord.

Alkoholen vi konsumerar är naturligtvis en avgörande faktor för att vi ger oss på varandra. Men midsommarafton, som även den präglas av mängden alkohol vi häller i oss, är inte alls så våldsdrabbad. Så vad är skillnaden? Stadsmiljön, koncentrationen av människor och inte minst mörkret som ger ett så bra skydd för ­vandel och otyg, menar Sven Granath.

Sven Andreasson är alkoholforskare. Han påpekar att cykliskt hög alkohol­konsumtion främst är kopplad till ­ledighet. Vi dricker på sommaren och vi dricker på julen.

Kan konsten att kommunicera

Våra breddgrader kallas traditionellt för spritbältet, något som delvis förankras i vår nationella identitet.

Den generella uppfattningen bland forskare är att svenskars dryckesmönster trots allt inte skiljer sig särskilt mycket från tropiska länder som Brasilien eller Sydafrika. Spritkonsumtion är starkt kopplat till högt ekonomiskt välstånd. Men nyligen publicerades en studie som visade på ett klart samband mellan alkohol­konsumtion och klimat. Ju ­kallare klimat och ju färre soltimmar, desto ­högre alkoholkonsumtion.

”Jag har svårt att jämka de här två uppfattningarna. Vi vet inte heller varför det möjligtvis är så att man dricker mer i kallt och mörkt klimat, teorierna blir främst spekulationer”, säger han.

”En idé är att mörker är kopplat till depression och depression är kopplat till drickande som blir en sorts självmedicinering. En annan idé är att alkoholen upplevs som värmande i kylan eftersom den vidgar blodkärlen i huden.”

Hur som helst har den destruktiva intensiv­konsumtionen av alkohol minskat, vi super oss inte längre lika fulla och på senare år har nyårsmorden faktiskt ­blivit färre.

Något som är konstant lågt är dock vår användning av reflexer. Endast omkring 20 procent av oss använder reflexer när vi är ute och traskar i trafiken, uppskattar trafiksäkerhets­forskaren Matts-Åke Belin på ­Trafikverket.

”Vad gäller trafikolyckor med bara bilar inblandade är det svårt att säga hur mycket mörkret påverkar sta­tistiken”, säger han.

”Men enligt en norsk studie så ökar ­risken för gångtrafikanter att bli påkörda två gånger när det är mörkt ute.”

Det är alltså läge att se över hur väl vi syns i mörkret.

Den elektriska belysningen tillåter oss numera att vara vakna hela natten, om vi känner för det. Kylan och mörkret utgör inte längre något formellt hinder.

Men vi väljer att stanna hemma, kura i skymningen, tända smålampor och ­levande ljus. Än är vi inte redo att ge upp den isolerade tillvaron i vinterns mörker, utan vi håller kvar vid det svenska vemodet.