Di Weekend REPORTAGE

Jakten på vaccinet

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

En global kapplöpning pågår i jakten efter ett vaccin mot covid-19.

Jesper Frisk

Coronakrisen har satt vaccinindustin på flerdubblad hastighet framåt. En ny behandling ses som en vinnare: genetiskt vaccin. Den svenska professorn Matti Sällbergs metod kräver också en elektrisk stöt.  Men hur ska Sverige få tillgång till vaccin på en global marknad?
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

"Den 15 januari blev den kinesiska coronavirus-sekvensen offentlig. Den 22 januari skickade jag ett mejl till Ali Mirazimi, som är forskare på Folkhälsomyndigheten, och frågade om vi inte skulle göra ett vaccin tillsammans”, berättar Matti Sällberg. 

”Han var på och vi körde igång.”

Matti Sällberg är professor i biomedicinsk analys. Han tar emot Di Weekend på sitt laboratorium på Karolinska institutet i Huddinge. Tillsammans med sina kollegor är de några av tusentals forskare som i rekordtempo arbetar med att försöka ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, som sedan årsskiftet skördat över 270 000 liv och lam­slagit världsekonomin. Men att få ett nytt vaccin godkänt är en process som normalt tar runt fem år. Forskarna och läkemedelsindustrin, påhejad av politiska ledare, hoppas nu kunna krympa tiden till mindre än 18 månader. Om de lyckas skulle det vara den kortaste ­tiden någonsin.

Huruvida man kan nå dit råder det stor ovisshet om. Säkerheten får inte äventyras. Doserna ska kunna tillverkas och distribu­eras till hundatals miljoner människor.

Vaccinet måste visa sig tillräckligt effektiva mot sjukdomen. Att de som behöver den här sprutan som mest är de äldre, gör inte saken enklare. Vaccin fungerar nämligen som sämst på äldre människor. Immunsystemet, likt resten av kroppen, åldras.

FAKTA
Många kandidater över hela världen

Närmare 100 prekliniska studier pågår i olika delar av världen, med olika typer av inriktningar. Här ett urval av de mest uppmärksammade projekten.

Typ: BCG-vaccin.

Land: USA, Holland, Tyskland. med flera.

Institution: Flera.

En rad institutioner ­undersöker om BCG-vaccin, som ges mot tuberkolos, kan användas mot covid-19.

Typ: Ad5-nCoV.

Institution: Cansino Bio.

Land: Kina.

Vaccin som snabbt har utvecklats i Kina, och som gått in i fas 2-studier på människor.

Typ: ChAdOx1n Cov-19.

Institution: Oxfords ­universitet och Astra Zeneca.

Land: Storbritannien.

Ett virus används för att leverera RNA till celler. Förbereder tester på människor.

Typ: LV-SMENP-DC

Institution: Shenzhen Geno-Immune Medical ­Institute.

Land: Kina.

Kinesisk kandidat som påbörjat tidiga tester.

Typ: BNT162.

Insitution: Pfizer, BioNTech.

Land: USA, Tyskland.

Tysklands första ­studie av ett covid-19-vaccin som utvärderar olika former av mRNA-format.

Typ: mRNA-1273.

Institution: Moderna.

Land: USA.

Första testerna på människor i USA. En syntetisk mRNA som ska få immun­systemet att skapa anti­kroppar mot covid-19.

Källa: Artis Ventures.

VISA MER
FAKTA
Matti Sällberg

Ålder: 59 år.

Familj: Hustru och en son.

Gör: Professor i biomedicinsk analys vid ­Karolinska institutet i Stockholm. Är även styrelseledamot i materialteknikföretaget Prebona och i Svenska Vaccinfabriken, där vaccinpatenten ligger.

Bakgrund: Naturvetenskaplig linje på Bandhagens gymnasium. Legitimerad tandläkare från Karolinska institutet 1988-1992. Doktorerade samma period i virusimmunologi vid KI. Forskat med vaccin sedan post doc vid Scripps Research Institute i La Jolla, San Diego, Kalifornien 1994-1996. Professor i biomedicinsk analys på KI år 2000. Prefekt vid institutionen för Laboratoriemedicin, KI, sedan 2011.

Forskning: Skapat ett DNA-vaccin på hepatit C som testades i fas 1-studie. Utöver ett coronavaccin jobbar hans team även med ett vaccin mot hepatit B och D, och ett ­vaccin mot blödarfeber orsakat av Crimean Congo Hemorrhagic Fever Virus.

VISA MER
FAKTA
3 frågor till Matti Sällberg

Är flockimmunitet rätt strategi, trots att det eventuellt kommer ett vaccin vid ­årsskiftet?

”Min gissning är att alla som har kört en hård lockdown får fruktansvärda skador på ekonomin. De har skjutit på problemet. Hur irriterande det än låter måste vi igenom det här och få flockimmunitet. Det är därför det är viktigt att veta hur spritt viruset är, så att vi kan förstå när vi uppnår flockimmuniteten.” 

USA:s president Donald Trump hävdar att viruset är tillverkat av människor. Hur ser du på sådana anklagelser?

”Jag håller det för extremt osannolikt. Sådant borde man kunna se på viruset, men viruset står inte ut på det sättet. Men teoretiskt går det inte att utesluta det. Vill man skapa förutsättningar för att skapa det här viruset så skyfflar man olika vilda djur med virus in i samma rum. Det går i coronaviruset att hitta arvsmassa dels från fladdermus, dels från sekvenser som inte är så vanliga hos fladdermus. Kanske myrkottar?”

Vad ser du som de största riskerna när det kommer till coronavaccin?

”Risken är att ingen av ­teknikerna visar sig fungera. Vaccinen kan ha okända ­biverkningar vi inte har någon aning om. En annan risk är att det röda spikeproteinet muterar ordentligt, vilket skulle kunna innebära att ­vaccinet inte fungerar. Det finns många gropar att falla i.”

VISA MER
FAKTA
Genetiska vaccin

Merparten vaccin som utvecklas mot covid-19 är genetiska vaccin, och går under namn som RNA-vaccin eller DNA-vaccin. Genom genetiska vaccin blir kroppen sin som egen vaccinfabrik eftersom kroppen själv framställer det protein som immunförsvaret ska upptäcka och försvara sig mot. En fördel med genetiska vaccin, jämfört med traditionella vaccin där döda virus används, är att de går snabbare att tillverka och kräver mindre resurser. En nackdel är att än så länge inte har tagits fram något godkänt genetiskt vaccin för människa.

Källa: Matti Sällberg

VISA MER
FAKTA
Finansiering av vaccinforskning

Eu har genom ett global kampanj uppmärksammat behovet av pengar till forskning. Totalt har nu länder och andra finansiärer lovat att satsa runt 80 miljarder kronor. Pengarna går till diagnostik, behandling och vaccin mot covid-19. Den svenska regeringen har avsatt 100 miljoner kronor, vaccinforskning inkluderat. Bland svenska privata finansiärer syns Wallenbergstiftelserna som bidrar med 130 miljoner kronor i ­åtgärder, varav drygt hälften är forsknings­pengar.

VISA MER
Läkemedel före vaccin

När ett fungerande vaccin väl finns på marknaden kan smittspridningen redan ha avtagit, enligt professorn. 

”Jag tror att vi kommer hinna uppnå flockimmunitet,”, säger Matti Sällberg, som tror att även en nation som Nya Zeeland, vars premiärminister uppgett att landet har utrotat epidemin, kommer nås av smittan igen och så småningom få flockimmunitet.

”Men begreppet innebär inte att alla är skyddade, utan bara att pandemin dämpas. Det är fortfarande så att vi måste skydda riskgrupper och sjukvårdspersonal. Vaccin är den enda långsiktiga lösningen för riskgrupperna”, fortsätter han. 

Matti Sällberg tror och hoppas också att många andra läkemedel hinner före ett vaccin. Remdesivir av amerikanska Gilead Sciences har exempelvis nyligen fått stor uppmärksamhet. Remdesivir togs initialt fram för att behandla ebolaviruset, men godkändes aldrig. Nu har det visat sig ha försiktigt positiva effekter på coronasjuka. Men det är långt ifrån en mirakelkur. Det är inte heller de övriga mediciner som nu poppar upp för att besegra det förödande viruset.

”Genom ett vaccin hindrar man att människor blir så sjuka att de behöver läkemedel”, säger professorn. 

Många aktörer i processen

Matti Sällberg, som inledde sin karriär som tandläkare, har ägnat de senaste 25 åren åt vaccinforskning. Han verkar trivas i rampljuset. Tillsammans med kollegan Lars ­Frelin var de tidigt ute med sin patentansökan för ett coronavaccin. Att Folkhälsomyndigheten är med i projektet tillför viktig erfarenhet och även utrustning. Flera andra parter är också med på tåget. EU är finansiär med 30 miljoner kronor, Karolinska universitetssjukhuset är med för att genomföra kliniska studier på människor, före­taget Cobra Biologics, baserat i Matfors ska stå för tillverkning och Adlego biomedical, med huvudkontor i Solna, bidrar med ­säkerhetsstudier på djur – för att nämna några andra nyckelaktörer.

”Vi har genomfört de första djurförsöken på kaniner och det ser lovande ut. Vi får bra nivåer på antikroppar. Funkar tekniken i kanin har det goda förutsättningar att fungera i människan. Sammanlagt arbetar vi just nu med 15 olika vaccinkandidater”, ­säger Matti Sällberg.

Det som gör denna period historisk för vaccinindustrin är inte bara den rekord­korta tiden forskarna förhåller sig till. Många forskarlag, såsom Sällbergs grupp, arbetar med att ta fram genetiska vaccin, vilket aldrig ­tidigare kommit ut på marknaden. I traditionella vaccin sprutas försvagade eller döda virus eller delar av det döda viruset in i kroppen och kroppens immunförsvar reagerar sedan med att bilda antikroppar. Ett virus består av flera olika proteiner. Med ett ­genetiskt vaccin sprutar man istället in ­delar av virusets arvsmassa, som innehåller information om hur proteinet ska tillverkas, vilket sedan sker i cellen.  

”Det finns ännu inget godkänt genetiskt vaccin på marknaden. Men genetiska vaccin har redan testats på flera tusentals människor i studier, utan att man noterat allvarliga biverkningar”, säger Matti Sällberg. 

Vaccinfabrik – i kroppen

De flesta genetiska vaccin som nu utvecklas inriktar sig på de karakteristika röda utskotten som syns på coronaviruset. De röda utskotten är de protein på coronaviruset som binder till receptorer på mänskliga celler och möjliggör kapandet av den mänskliga cellen. Efter att ha sprutat in arvsmassan för de röda utskotten tillverkas prote­inet i kroppens egna celler. Kroppens immunförsvar reagerar sedan och tillverkar antikroppar. Kroppen blir alltså sin egen vaccinfabrik.

Anledningen till att genetiska vaccin nu dominerar forskningen handlar delvis om att företagen vill bana väg för nya metoder, tror Sällberg. Eftersom dessa vaccin låter kroppen göra en stor del av jobbet, går de också snabbare att tillverka och kräver mindre resurser.

Flera av de ledande företagen i jakten på vaccin arbetar just med genetiska vaccin, som kinesiska Cansino Bio, Pfizer, Johnson & Jonsson, Moderna och Astra Zeneca. 

Kräver tre nålar

Matti Sällbergs genetiska vaccin, som är ett DNA-vaccin, kräver också en elektrisk puls för att fungera. Den elektriska pulsen gör att DNA:t, det vill säga arvsmassan, som kodar för tillverkningen av proteinet, tar sig in i cellkärnan. Stöten ges samtidigt som vaccinsprutan. Patienten får alltså tre ­nålar i sig samtidigt, en är sprutan och två är elektroder för den elektriska pulsen.  

”Har man antikroppar mot ’spikeproteinet’, det vill säga de röda utskotten, förhindrar man att virus kan infektera cellen. Men en nackdel är att det här proteinet ser ut att förändra sig”, säger Matti Sällberg.

Han förklarar att hans vaccin inriktat sig på olika på protein på viruset för att gardera sig mot mutationer. 

Forskarteamet räknar med att de är klara med studierna på djur inom sex till nio månader. Därefter ska den utvalda vaccinkandidaten ges till Cobra Biologics, som ska tillverka den enligt branschens regler, samtidigt som Adlego Biomedical gör säkerhetsstudier på djur. Nästa steg är Läke­medelsverket, som i sin tur måste ge grönt ljus innan kliniska studier på människor kan inledas. Det innebär att ett vaccin tidigast kan bli klart 2022. 

Detta kan jämföras med konkurrerande läkemedelsjättar som hoppas nå fram ­redan vid slutet av detta år. Moderna, Cansino Bio, ­eller Astra Zeneca som arbetar tillsammans med Oxfords universitet, är några av mest uppmärksammade aktörerna.

”Jag är realist. Det är svårt för en enskild forskargrupp att konkurrera med jättar som Astra Zeneca”, säger Matti Sällberg.

Trots att konkurrensen är stenhård och sökandet något av en tävling, är transparens ett ledord. Framstegen och motgångarna går att följa på sociala medier.

”Om vi gör någon korkat är det bra om andra kan lära sig av det. Gör vi något bra lär man sig av det också. Det är ett sätt att dela med sig så fort som möjligt av kunskap kring det här viruset”, säger Matti Sällberg.

Drivs ni av möjligheten att tjäna pengar på ett vaccin?

Wallenberg och Nordstjernan stöttar coronaforskning

”Jag är inte säker på att det kommer finnas så mycket pengar att tjäna”, säger Matti Sällberg, men tillägger sedan att en ekonomisk medvind inte är helt utesluten.

Dålig lönsamhet

Just bristen på vinster har däremot länge bidragit till att ställa vaccinindustrin i skymundan.

”De flesta har lämnat det här området. Det är inte en intressant affär, har många tyckt”, berättar Mattias Häggblom, som är fondförvaltare på Swedbank Robur med ­inriktning på läkemedel och hälsovård.

Statliga kunder, med effektiva upphandlingar och hårt pressade priser, förklarar det låga intresset. Turistvaccin har visserligen setts som ett undantag med hygglig lönsamhet, men den delen drabbas nu hårt av inställda resor. Franska Sanofi, Pfizer och amerikanska Merk är några storspelare som hållit sig kvar inom segmentet.  

”SBL Vaccin med historia inom polio och koleravaccin var det senaste bolaget med tyngd vi haft inom området”, säger Mattias Häggblom.

Men det svala området har nu blivit super­hett. Allt från små forskargrupper på universitet, likt Matti Sällberg och hans kollegor, till heta uppstartsbolag och globala jättar jobbar för högtryck.

”Läkemedelsindustrin kraftsamlar verkligen. Väldigt många vill dra sitt strå till stacken och hitta läkemedel och behandlingar i den här svåra situationen”, säger Astrid Samuelsson, hälsovårdsinriktad förvaltare på Handelsbanken.

Vem som blir den slutgiltiga vinnaren i vaccinloppet är fortfarande oklart. Matti Sällberg räknar med att kinesiska Cansino Bio arbetar snabbast.  

”Jag tror att det kinesiska företaget Cansino Bio, som är uppbackat av den kinesiska armén, hinner först”, säger han. 

Företaget har redan inlett en fas 2-studie där läkemedel testas på sjuka patienter. 

”Men den stora frågan är om deras vaccin fortfarande är relevant för att påverka pandemin när det väl kommer ut. Risken är som sagt att viruset muteras”, säger Matti Sällberg. 

Samarbetar ni med någon på Cansino Bio?

”Vi är inte i kontakt med dem. Jag tror inte att någon är det.”

En relativ nykomling i Nordamerika får också stor uppmärksamhet. 

”Moderna, som var förra årets största börsnotering inom biotech i USA har kommit längst”, säger Mattias Häggblom. 

Namnet låter svenskt, men förklaras av att den moderna RNA-tekniken, står i centrum för forskningen. 

”De gick in i fas 1 på rekordtid. Då hoppar man över en massa steg, som djurstudier. I vanliga fall börjar man med möss eller marsvin, för att gå vidare till apor innan man provar på människor.” 

”Många kommer att tveka”

Att vaccinen utvecklas i rekordtakt och med nya metoder är dock förknippat med stora risker. 

Dna-bibliotekarien tar genforskningen vidare

”Det ska man ha i åtanke. Den snabba takten kan ge bakslag senare”, säger Mattias Häggblom.

Ett vaccin mot svininfluensa, som utvecklats av Glaxo Smithkline, kom i Sverige att följas av flera fall av narkolepsi. 

”Många människor som inte är i riskgruppen kommer nog att vara tveksamma till att vara först i kön när ett nytt vaccin kommer.” 

Distribution är en annan stor utmaning, efter att ett vaccin tagits fram. Själva produktionen är också utmanande och tidskrävande. 

”Det finns inte en enda fabrik som gör start- och slutprodukt, oftast har du en ­serie av fabriker”, säger Mattias Häggblom och tillägger att produktionstiden för den här typen av läkemedel brukar ­ligga på några månader. 

Det är därför filantropen och Microsoft-grundaren Bill Gates, som beskriver vaccin som nyckeln för att utrota pandemin, har lovat att finansiera vaccinfabriker för att skynda på processen. Han önskar att olika fabriker, anpassade efter olika tillverkningsmetoder, står redo att tas i bruk så fort vaccin blir godkända. Det kräver stora investeringar, som inte bygger på kapitalismens logik. 

Så även om ett vaccin får grönt ljus vid årsskiftet lär det dröja innan världsbehovet är mättat. Att tillverka hundratals miljoner doser till den globala efterfrågan ­bedöms ta flera månader, om inte år. Och huruvida Sverige kommer att prioriteras är långt ifrån säkert. Socialminister Lena Hallengren sätter sitt hopp till förhandlingar med EU och WHO, så att Sverige inte knuffas undan till sist i kön.

”Det är viktigt att vi arbetar på europeisk och global nivå. I slutet av februari skrev vi under EU:s JPA, joint procurement agreement, och har deltagit i gemensamma EU-upphandlingar om skyddsmaterial och ventilatorer. Man ser framför sig att man kommer upphandla vaccin gemensamt här också”, säger Lena Hallengren. 

”Inom WHO driver vi också på att det blir en rättvis fördelning mellan länder”, fortsätter socialministern. 

När räknar du med att Sverige får tillgång till ett vaccin mot corona?

”Jag är inte bättre på att gissa på det här än någon annan, men det ligger nog åtminstone 1,5 år bort i tiden. Det är så det låter från svenska myndigheter och i EU-sammanhang.”