Di Weekend REPORTAGE

Humanoidernas tid

”Meningen med livet är att vara en människorobot. Om vi inte använder oss av teknik blir vi apor", säger robotprofessorn Hiroshi Ishiguro.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Gränsen mellan människa och robot är på väg att suddas ut. Och den som leder utvecklingen att ge maskinerna mänskliga egenskaper är professor Hiroshi Ishiguro. Han har redan gjort en androidkopia av sig själv och är övertygad om att vi snart omges av robotar som har känslor.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Att det är den äkta varan – inte robotkopian – som väntar på mig i Ingenjörsvetenskapsakademiens lokaler i centrala Stockholm råder det inget tvivel om. Hiroshi Ishiguro mumsar entusiastiskt på ett päron.

”Underbart. Mycket sötare än de vi har hemma”, säger han.

Hiroshi Ishiguro är professor vid Osaka University och en av de ledande robotforskarna i världen. Han tonar fram mer som en rockstjärna: svart skinnjacka, avmätt blick och ett utstuderat långsamt rörelsemönster, nästan kattlikt.

Han ville egentligen bli konstnär efter skolan, men jämför sitt nuvarande jobb med en målares. I stället för att skapa avbilder på en tavelduk utvecklar han robotar.

Som chef för Intelligent Robotics Laboratory gjorde han sig känd redan för tio år sedan med en kopia av sig själv kallad Geminoid. Den används flitigt av studenter i olika experiment, vilket gör att den inte kunnat följa med till det seminarium han bjudits in till i Stockholm.

FAKTA
Hiroshi Ishiguro

Ålder: 53 år.

Bor: Osaka.

Aktuell: En av världens ledande forskare inom utvecklingen av androidteknik, interaktion mellan robotar och människor.

Befattningar: Professor Osaka universitet, fakulteten för Systems Innovation, tillförordnad chef ATR Hiroshi Ishiguro Laboratories, forskningschef på Jst Erato Ishiguro Symbiotic HRI Project.

VISA MER
FAKTA
Robotparlör

En robot är en teknisk anordning programmerad utföra vissa uppgifter.

En humanoid robot har en kroppsform byggd för att likna den mänskliga kroppen, exempelvis två armar.

Androider är humanoida robotar byggda för att estetiskt mer exakt likna människor.

En autonom robot har ingen egen vilja utan reagerar endast i enlighet med sitt program eller givna regler, exempelvis dammsugarrobotar.

En cyborg hör till fiktionen i meningen att den består av såväl biologisk vävnad som syntetiska delar. Människor med pacemaker skulle dock kunna sorteras in i denna kategori.

VISA MER
FAKTA
Milstolpar i robothistorien

Avgörande skeenden för robotutvecklingen, enligt Hiroshi Ishiguro:

1990-talet: Boom för robotar i katastrofområden.

2000: Honda visar Asimo (tillhöger), en gående humanoid robot.

2012: I och med utvecklingen inom deep learning tillsammansmed bättre teknik för röstigenkänning och bildigenkänning kan robotar börja bli mer mänskliga och interagera med människor.

VISA MER
FAKTA
Här skapas framtidens robotar

Honda
Honda har länge varit ett av de ledande robotföretagen och gjort den människoliknande Asimo. Koncernen har öppnat ett nytt forskningslabb som ska fokusera på robotar och artificiell intelligens. Bland annat gör de E2-DR, för användning vid katastrofer.

Softbank Robotics
Nao och Pepper (som kan tolka känslor) är de mest kända robotarna från koncernen. Bolagets människoliknande robotar är tänkta som hjälpredor i butiker och för utbildning. Senaste tillskottet är humanoiden Romeo som ska hjälpa till i äldrevården.

Boston Dynamics
Ägs av Googles moderbolag Alphabet, men har varit ute till försäljning. Känt för att utveckla stryktåliga robotar, intressant för militärt bruk. Senast visade är Handle, som har två armar och två hjul.

VISA MER

Roboten har hans röst, rörelser och utseende. Hiroshi Ishiguro hävdar att hans studenter snabbt bortser från att det är en robot de samtalar med och i stället koncentrerar sig på samtalet.

På senare tid ligger fokus på Erica, en humanoid som han själv beskriver som den vackraste kvinnan han sett och som hör till de mest avancerade i världen just nu. Den utvecklas i ett samarbete mellan universiteten i Osaka och Kyoto samt Advanced Telecommunications Research Institute.

”Jag har så många projekt i gång samtidigt. Det viktigaste är att utveckla en fullt autonom androidrobot”, säger Hiroshi Ishiguro.

Hur långt borta är det?
”Det beror på situationen, syftet och ämnet.”

Vad är en robot för dig, vilken skillnad ser du mellan en människa och en robot?
”Det är svårt att definiera. Människor som har proteser av något slag, är de 100 procent människa eller delvis en robot? De flesta skulle säga att det fortfarande är en människa. Det betyder ju att kött och blod inte är det avgörande. Kroppen är inte vad som definierar en människa. Ska man mäta intelligens? Personer med demens, är de inte människor bara för att en dator kan vara smartare och klara av fler uppgifter? Genom att acceptera ny teknologi ändras definitionen av vad en människa är. Därför kan jag inte svara på det.”

Att Japan ligger i frontlinjen inom robotforskningen är naturligt enligt Hiroshi Ishiguro. Man var tidigt ute med industrirobotar och har fortsatt att flytta fram positionerna.

”Kanske är det också för att ni är kristna och ser på världen på ett annorlunda sätt, att endast gud kan skapa människan, medan vår kultur ser på världen med andra ögon, att skilda ting kan ha en själ. Därför har vi aldrig haft något inneboende motstånd mot att utveckla människoliknande -robotar.”

Professor Hiroshi Ishiguro jämför med utvecklingen inom telefonin.

”När smartphones kom förändrades människan i och med att tekniken gjordes användarvänlig. Både samhället och tekniken anpassade sig till varandra. Tekniskt sett är vi redo, vad som saknas är den sista pusselbiten, en killer-application, för att kunna göra humanoider. Men det är svårt att förutse hur det kan komma att se ut.”

Men du tror att det är nära förestående?
”Snart, inom några år. Jag jobbar med över tio företag. Utmaningen är att förändra världen inom några år. Det är min plikt gentemot ägarna till de där företagen. Jag måste övertyga dem om att det är möjligt.”

Var sker det mest intressanta och mest imponerande arbetet just nu?
”Boston Dynamics är väldigt högljudda. De gör stora framsteg, men deras robotar är ingenting vi kan använda i våra hem, även om jag gillar deras idéer. Det händer så mycket inom robotforskningen nu på så många olika platser. Det är svårt att peka ut ett specifikt projekt eller forskningsarbete.”

Vad har överraskat dig mest på senare tid?
”Framstegen som skett inom röstigenkänning. Den tekniken har blivit extremt bra jämfört med för några år sedan. Amazon Echo har till exempel gjort enorma framsteg. Även inom bildigenkänning har det skett mycket, Google samlar stora mängder visuell data för att skapa sitt förarlösa system, deras självkörande bilar är rätt imponerande.”

Finns det något som skrämmer dig med robotforskningen?
”Nej, meningen med livet är att vara en människorobot. Definitionen av en människa är att vi använder teknik och verktyg. Om vi inte använder oss av teknik blir vi apor. Den hör till mänsklighetens evolution och den mest avancerade tekniken är en robot. Däri ligger kraften i teknik.”

I förlängningen ser Hiroshi Ishiguro att det är ingenjörskonst snarare än gener som kommer att driva den mänskliga evolutionen.

”Om klimatförändringarna fortsätter kommer mänskligheten att utplånas. Genom ny och bättre teknik kan vi lösa den sortens problem. Om vi kan ersätta våra bräckliga kroppar med något annat, kan vi överleva mycket längre och resa till andra planeter.”

”En dag kommer vi att ersätta kroppen med en maskin. Vi kommer fortfarande att vara människor, men robotar kommer att kunna vara människor. Kött och blod är inte det som definierar skillnaden.”

Hur ser du på mänskligheten, är du optimistisk?
”Vi spelar bara ett överlevnadsspel. Varför behöver vi bättre teknik? För att kunna resa i kosmos och nå andra planeter. I det långa perspektivet, om någonting händer med solen eller den här planeten, kommer vi att försvinna. Teknikutvecklingen kommer aldrig att upphöra, om vi vill fortsätta att existera. Om vi vill överleva längre är det den mest basala motiveringsfaktorn.”

Hur viktigt är det att ge robotar känslor?
”Känslor är ett väldigt enkelt sätt att kommunicera. Därefter kommer språk. Om vi ska fungera med robotar på ett mer mänskligt plan måste man ge dem känslor. Vi arbetar redan med det och försöker ge robotar egna intentioner och känslor som begär.”

Hur krångligt är det egentligen?
”Känslouttryck är ganska enkelt att programmera. Det är inga problem att ge robotar möjlighet att visa ansiktsuttryck. Om man rör på de här musklerna så skapas ett leende. Tyvärr är jag själv ganska dålig på att le”, säger Hiroshi Ishiguro och pekar mot sina kindben.

Roboten måste inte kunna förstå mänskligt tal för att konversationen ska fungera. Röstigenkänning fungerar för övrigt fortfarande ganska dåligt i bullriga miljöer som shoppinggallerior och -butiker. Androidrobotar som hjälpredor i butiker där kunder ställer sina frågor genom att trycka på en skärm, men får svaren med mänsklig röst via roboten, har visat sig vara bäst hittills.

Redan nu i höst ska de första nyhetsprogrammen börja sändas med en människoliknande robot som nyhetsuppläsare.

Den gudomliga människan tar över

Har ditt arbete påverkat dig på något sätt, hur du ser på mänskligheten eller människan? Har du förändrats?
”Jag tittar konstant på människor, hur de agerar och deras beteende. Mitt medvetande är här”, säger Hiroshi Ishiguro och håller upp höger hand strax bakom sin högra axel.

”Det betraktar mitt beteende hela tiden. Jag funderar mycket på vem jag är, vad människan är. Det är den viktigaste frågan för mig.”

Går den frågan att besvara?
”Medvetande sitter inte i kroppen. Känner du att du har stark kontroll över hela din kropp? Jag vet att det här är min kropp, men jag är inte alltid säker på det. Bara människan kan ha den sortens fantasi, att betrakta världen från ett totalt annorlunda perspektiv än det vi ser med våra ögon.”

För Hiroshi Ishiguro flyter filosofi och teknik ihop. Teknik är på väg att förändras till filosofi. Han är inte troende på något sätt utan ser jobbet som frälsningen.

”Mitt arbete är sannolikt ett slags religion. Min roll i universum baseras på min intuition. Att be mina studenter göra någonting. Att följa mina idéer.”

Så du är en Robotjesus?
”Ha, ha, det kan man kanske säga.”

Virtuell verklighet, VR, och AR, hur ser du på den utvecklingen med allt som händer där i spel och utbildningsteknik?
”Tyvärr är det tekniker som inte är bra för hjärnan. Har du provat? Hur många timmar kan man hålla på med det? För mig är 20 minuter max. Man får huvudvärk om man använder det för länge. Hologram är en mycket bättre teknik i det avseendet. Tredimensionell projicerad verklighet som är ganska realistisk. Jag är rätt säker på att vi kommer att använda den tekniken mer på olika sätt. Men saker vi sätter på oss som VR-masker kommer vi bara att använda korta stunder, för att spela ett spel.”

”Men till skillnad från robotar kommer man inte att kunna ta på ett hologram. Dessutom kräver det för närvarande många projektorer.”

Just att kunna ta på något, ge det en kram, fysisk kontakt är väldigt betydelsefullt för att kunna ha mer mänsklig interaktion med något, hävdar Hiroshi Ishiguro.

Kommer vi ha personliga robotar, var och en av oss?
”Jag hoppas verkligen det. Alla vill väl ha en butler, någon som kan hjälpa oss.”

Forskning som gjorts bland annat i Lund har visat att många inte vill känna sig övervakade på det sättet, med en robot som invaderar deras privata sfär. Är det så?
”Orsaken till det är att roboten inte är tillräckligt mänsklig. Vi har testat med olika förutsättningar. I det ena fallet var det en robot med en kamera. Men kameran måste ha en människolik närvaro och utseende. Då accepterar folk roboten på ett helt annat sätt och interaktionen blir mer naturlig.”

Japan har en åldrande befolkning vilket är en av anledningarna till att regeringen delar ut stora anslag för utveckla robotar.

”Om vi inte satsar på det här så kommer vi inte att kunna behålla vår nuvarande livskvalitet, med tanke på hur befolkningsutvecklingen ser ut. Endast tekniken kan rädda oss”, säger Hiroshi Ishiguro.

Och du är den som ska göra det?
”Yep. Jag tänker hela tiden på hur vi ska kunna utveckla robottekniken. Även nu, under den här intervjun, jobbar en del av min hjärna med det. De fundamentala frågorna om vad vi är, det är väldigt viktigt för mig.”

Vilken fråga upptar den mesta av din tid?
”Vad medvetande är. Det är troligen nästa huvudspår för artificiell intelligens och filosofi. Det som händer nu är att filosofin börjar närma sig neurovetenskapen och neurovetenskapen flyter ihop med kognitiva processer och allt ligger nära robotutvecklingen. Vi försöker länka ihop dessa kategorier till en ny kategori. För att förstå vad medvetandet är krävs att man integrerar filosofi med neurovetenskap.

Hiroshi Ishiguro utbyter oavbrutet idéer med andra forskare på till exempel MIT och Stanford och följer noggrant filosofer som Daniel Dennett – föreståndare för Centret för kognitiva studier vid Tufts University som bland annat hållit TED talk om medvetande. En annan som betytt mycket är Marvin Minsky, amerikansk forskare inom kognitionsvetenskap och artificiell intelligens som avled i fjol.

”De är de mest intressanta tänkarna som gett en insikt i hur människans hjärna fungerar. Inte bara studier om människan utan inblickar i hjärnans arkitektur och tankar om artificiell intelligens. Jag har kunnat använda deras idéer i mitt arbete med robotar, hur hjärnan verkligen fungerar och hur deras fundamentala idéer kan användas i praktiken för att göra robotar mer intelligenta.”

Visionärernas egen kväll

Hur fort går utvecklingen, gör ni snabba framsteg?
”Jag tycker verkligen det. Vårt mål är inte att diskutera och prata om saken utan att göra robotar bättre. Självklart utbyter vi idéer men det handlar om att göra framsteg varje vecka.”

Vilka milstolpar försöker ni nå i år?
”Mina projekt är femåriga, två år har redan gått så de kommande tre åren blir en utmaning att lyckas göra vår robot mer människolik. Jag hoppas verkligen att vi gör stora framsteg de här kommande åren. Då kanske jag kan få nya forskningsanslag.”

Vilka är de största utmaningarna i det arbetet?
”Att förse den med begär och att den ska kunna utföra egna medvetna handlingar. Det är det vi jobbar med nu.”

Det låter inte direkt enkelt?
”Nej. Intention och begär går att skapa men att få det att fungera i en mer generell mening som kan täcka fler situationer är inte enkelt.”

Översatt till ett barns utveckling befinner sig robotforskarna trots allt fortfarande på krypstadiet, med Hiroshi Ishiguros egna ord.

”Att förse robotar med begär har varit något av ett tabu tidigare. Men det har tack och lov försvunnit. Den sortens begränsningar finns inte längre, även om vi skulle förse en robot med djurliknande begär eller eget medvetande.”

Enligt Hiroshi Ishiguro har dammsugarrobotar brutit isen. Numera är acceptansen större för autonoma robotar.

”Det ser kanske ut som om den medvetet städar rummet. Även om det inte fungerar så har den hjälpt oss i den meningen att föra utvecklingen framåt. Nu behöver vi börja diskutera att ge robotar begär och intentioner. Robotar kan definitivt förses med sådana funktioner som känslor och de kan garanterat bli bättre på detta än vanliga normala människor.”

Oroar det inte dig, att vi skapar någonting som är bättre än oss själva?
”Varför inte? Det är evolution. Varför skulle jag inte ha en robotmask som är bättre på att visa ansiktsuttryck än jag själv?”