Di Weekend REPORTAGE

Golvade av businesshypnotisören

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Under sina hypnosshower försätter Erik Olkiewicz deltagarna i trans och får dem att falla ihop på och bredvid scenen.

Patrik Olsson

Hypnos har alltid förknippats med magi och mystik. Men i skuggan av snurrande spiraler och gungande fickur har hypnos utvecklats till en behandlingsmetod för att lindra fobier, röksug och få människor att prestera bättre. Sveriges förste businesshypnotisör, Erik Olkiewicz , ger organisationer nya perspektiv genom att försätta dem i trans.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Ögonen är slutna och föt­terna står stadigt på golvet i det anonymt inredda samtalsrummet, när Erik Olkiewicz med dämpad stämma börjar räkna ner:

”Fem. Nu vill jag att du pressar ihop ögonlocken. Fyra. De är som klister. Tre, två, ett ... Nu kan du inte öppna dem ­längre.”

Hypnotisören Erik Olkiewicz har rätt. Flera försök och fula grimaser till trots, förblir mina ögon stängda tills han knäpper med fingrarna och de åter går att öppna.

”Trodde du att det skulle fungera på dig?”, säger han och fortsätter utan att ­invänta svaret:

”Nej, det tror ingen att det ska göra. Men nu kanske du anar vilken kraftfull effekt hypnos kan ha på människor.”

FAKTA
Hypnos

För att få behandla med hypnos i Sverige krävs att man, i enlighet med patientsäkerhetslagen, är legitimerad inom vårdyrket.

För hypnos som använd i underhållning och på scen, och inte i behandlingssyfte, krävs ingen vårdlegitimation men ett tillstånd från Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har ingen statistik över hur många legitimerade som använder hypnos som behandlingsform.

VISA MER

Han fortsätter sedan sin snabbdemonstration av hur en session kan gå till. Vips får han en att falla lealös bakåt och landa på en mjuk madrass. I nästa stund skrattar man, uppmuntrad av hypnotisören, åt ­absolut ingenting, innan transen avslutas. Ganska harmlösa smakprov på hur hypnos kan användas, direkt hämtade från de hypnos­shower Erik Olkiewicz brukar ­hålla inför publik.

Når in i det undermedvetna

Men på liknande, om än allvarligare vis, har han genom åren också hjälpt människor att sluta röka, sova bättre och bli kvitt sin flygrädsla eller spindelfobi. Till honom har människor även vänt sig med ovanligare bekymmer, som att sluta överäta ostbågar eller få bättre självförtroende när det gäller att räkna matte. Numera ägnar han sig ­också åt företag som behöver hjälp genom så kallad ”business hypnosis”. Under ­hösten har han varit en av deltagarna, tillsammans med rikedomscoachen Charlie Söderberg, känd från tv-programmet Lyxfällan, i Mitt företag-turnén i Sverige, ­arrangerad av investeraren Gustaf ­Oscarson. Och från scen visar och förklarar han hur han använder hypnos, både på grupp- och individnivå, för att göra organisationer mer effektiva, målinriktade och fokuserade.

”Grunden är ofta densamma oavsett om du är rädd för spindlar eller vill, men inte tror att du kan, tjäna mer pengar. Det är tanken som begränsar dig. Men via hypnos når man in i människors undermedvetna, och kan den vägen påverka dem till beteendeförändringar som får dem att uppnå mål och må bättre.”

Extatisk och gestikulerar vilt

Några veckor tidigare har han på samma sätt hänfört gymkedjan Nordic Wellness drygt 500 anställda. Artisten Nellys låt Hot in Herre från 2002 dånar ur högtalarna och ett sus går genom konferenspubliken, när Erik ­Olkiewicz får en handfull av företagets hypnotiserade medarbetare att tro att det är över 80 grader varmt i lokalen. De börjar fläkta varandra och ta av sig tröjorna. På scen är hypnotisörens annars lugna framtoning som förbytt. Han är extatisk och gestikulerar vilt när han delar ut sina instruk­tioner, eller suggestioner, som det kallas på hypnosspråk. Att få de hypnotiserade att tro att de är guldfiskar, eller bli jätte­törstiga, men drälla vatten överallt för att de glömt var munnen sitter, ser ut att roa honom ­nästan lika mycket som den gapskrattande publiken.

”Men ingen på scenen gör något som de inte skulle kunna tänka sig att göra i medvetet tillstånd. Det är väldigt viktigt att ­komma ihåg. Att hypnos skulle vara ett ­sanningsserum eller få en att helt tappa kontrollen är seglivade myter. Det enda hypnosen gör är att plocka fram de här ­idéerna ur deras undermedvetna, och ofta beskriver deltagarna det som en avslappnande mix mellan att själva styra och ­samtidigt flyta med”, förklarar Erik ­Olkiewicz efter showen.

Hans beskrivning av vårt undermed­vetna kan enklast liknas vid en dators operativsystem. Där sitter programmet med våra vanor, övertygelser, berättelsen om vilka vi är, vad vi kan skapa och vilken typ av förhållande vi tycker att vi förtjänar, bland ­annat. Allt som gör oss till dem vi tycker att vi är. För att skydda mjukvaran finns ­också ett antivirusprogram installerat, den kri­tiska och medvetna delen av hjärnan. Men genom hypnos kan Erik Olkiewicz ­”koppla ur” vår analytiska sida, och komma i kontakt med det undermedvetna.

”Det är där vårt verkliga jag finns, och det bygger på ett program som till stor del sattes in av våra föräldrar innan vi nådde 8 års ålder. Men via hypnos kan vi gå in där och programmera om.”

Men vill man verkligen att ens 8-åriga jag ska komma fram igen?

”Det där är en till av myterna kring hypnos, att den skulle släppa fram en demon från barndomen. Men så är det inte. Där­emot kommer vi åt så att vi kan korrigera ineffektiva principer vi lever efter. Ta ­chefen som ständigt irriterar sig på sina anställda som exempel. Det kan vara ett program som sattes in tidigt, som säger att om man ska få folk att göra något så måste man vara ­irriterad på dem. Men i själva verket ­kanske det bara leder till att de anställda gör ett sämre jobb.”

Mystiska auran kvarstår

Hypnos kommer av ordet sömn på antik grekiska och har använts av människan i olika former i tusentals år. Som behandlingsmetod för att avhjälpa smärta och ­fobier, började den användas på allvar först i slutet av 1800-talet, när den blev allt popu­ lärare i terapirummen. Den tyske läkaren Franz Mesmer beskrivs som en förgrundsgestalt. Även Sigmund Freud ska ha sett hypnosens potential för att behandla ­vissa neurotiska rubbningar och experimenterade med tekniken när han tog fram sin berömda psykoanalytiska teori. Efter de två världskrigen användes hypnos bland annat för att lindra soldaters besvär med posttraumatisk stress.

Enligt Svenska föreningen för klinisk hypnos kan metoden i dag bland annat ­användas för att påskynda återhämtning efter operationer, hjälpa till att hantera ­svåra känslor, minska upplevelsen av ­smärta och i vissa fall till och med ge en ­högre smärtlindringskänsla än morfin.

En mystisk aura

Men även om hypnos bevisat sig ha effekt i behandlingen av viss problematik, är dess användning fortfarande relativt begränsad inom västerländsk läkarvård. Kanske beror det på att det i forskarvärlden fortfarande råder delade meningar om hur hypnos ska definieras, och vad som exakt händer när en person går in i ett hypnotiskt tillstånd.

En mystisk aura verkar alltså kvarstå kring fenomenet som i århundraden förknippats med magi, oförklarliga ting, shower i Las Vegas och Hollywood-filmer där någon tvingas titta in i en snurrande spiral, eller huvudpersonen i prisade filmen Get out, som kom förra året, försätts i trans bara av att se en sked vridas om i en tekopp.

”När jag säger hypnos ser folk ­gungande fickur och män i lustiga hattar framför sig. De har en tydlig bild av vad de tror att hypnos är och många vågar inte ens se mig i ögonen. Det är märkligt att det är så mytomspunnet när hypnos är en av de äldsta formerna av psykoterapi i västvärlden”, ­säger Erik Olkiewicz.

Mellan sömn och vakenhet

Med ett självpåtaget uppdrag att avmystifiera hypnos som behandlingsteknik, föredrar han att beskriva sitt jobb som en kombination av människokännedom och psykologisk kunskap. Enligt hans definition är hypnos ett meditativt tillstånd, någonstans mellan sömn och vakenhet, där en person säger en sak som den andra personen uppfattar som sant och därför agerar som om det vore sant. Man kan aldrig fastna i hypnos, betonar han, men det går att bli hypnotiserad mot sin vilja, även om Erik ­Olkiewicz inte ägnar sig åt den typen av hypnos. Hur påverkad man i slutänden blir beror på hur stor tilltro man har till metoden och vilken tillit man har för hypno­tisören.

”Men enkelt kan man säga att hypnos är en form av meditation, som mindfulness på dunderhonung, där målet är att på­verka en annan person.”

Har du använt hypnos privat, till exempel för att uppnå något eller få någon att göra något? 

”Jag använder hypnos och andra psykologiska tekniker varje dag för att nå mina mål. På morgonen mediterar jag i en halvtimme och skriver ner fem saker jag är tacksam över. Skulle jag under dagen börja ­tvivla på mig själv eller oroa mig över ­något kan jag, på bara ­några andetag, uppnå ett hypnotiskt tillstånd där jag kan lugna känslo­stormen. Jag är så tacksam över att ha lärt mig hypnos, det är som en bruks­anvisning till hjärnan och det har ökat min livskvalitet tusenfalt.”  

En perfekt match i rekrytering Gullade med en gul fantasifågel

Första gången han själv kom i kontakt med hypnos var under ett utbytesår på college i Chicago 1994, när en hypnotisör upp­trädde i skolans aula.

”Jag hade inte sett hypnos på riktigt tidi­gare och rusade, tillsammans med många andra upp på scenen. Under hypnosen minns jag att jag bland annat gullade med en söt liten gul fantasifågel, men den stora behållningen var det otroliga inre lugnet jag kände efteråt. En stillhet jag aldrig hade upplevt tidigare och som jag gärna ville lära mig att uppnå.”

Ändå väntade han nästan ett decennium med att göra verklighet av hypnosfanta­sierna. Han arbetade under flera år som journalist på bland annat Aftonbladet och TV4, men när mediebranschen förändrades och blev tuffare i början av 2010-talet, sökte Erik Olkiewicz en ny karriär.

”Då mindes jag känslan av att bli hypnotiserad och såg samtidigt hur business hypnosis vann mark i USA, där hypnotisörer uppträder för företag och hjälper deras medarbetare med mental träning för att bli mer produktiva och tjäna mer pengar. Det ville jag ta till Sverige.”

Hur reagerade folk i din omgivning när du helt plötsligt skulle bli hypnotisör?

”Det fanns säkert de som ställde sig lite undrande till det. Mina för­äldrar blev förvånade men tyckte att det var jätteroligt.”

Han gick kurser i London, en coachutbildning i Sverige och började träna på vänner och bekanta. Hans första hypnosshow hölls i samlingslokalen i fastigheten där han bor.

”Men den blev en jätteflopp. Det enda som hände då var att en tjej somnade. ­Senare visade det sig att hon hade narkolepsi.”

Genombrottet kom i stället efter att han gått en kurs för en av världens mest er­farna hypnotisörer Justin Tranz – ”hypnosvärldens Usain Bolt”, som Erik Olkiewicz ­kallar honom – som nu även är hans mentor. På Youtube kan man se hur Tranz bland annat försätter människor över hela USA i ett transtillstånd, med hjälp av en hypnosteknik han utvecklat under 40 års tid.

”Han började hypnotisera när han var 7 år, efter att ha sett en show och insett att han måste lära sig det för att kunna få sina föräldrar att göra vad han ville.”

Fungerade det?

”Nej, det var nog en barnslig förhoppning då, men han gav inte upp och i dag är han väletablerad och arbetar bland annat för NBA, amerikanska basketligan, där hypnos hjälper basketstjärnorna att prestera bättre på plan.”

Hälostrend föder mental träning

Utifrån mentorns råd och recept har Erik Olkiewicz utvecklat sin egen scennärvaro och metodik. Hittills i år har han gett 30 hypnosshower för alltifrån techbolag och mäklarbyråer till börsnoterade bolag som industridistributören Ahlsell.

Han håller också utbildningar i hypnos, mental träning och personligt ledarskap och siktar på att även ta sig an ledningsgrupper och säljorganisationer, som behöver hjälp med att öka prestationsförmågan, förbättra kommunikationsförmågan eller bli bättre på att hantera stress. I vår ­släpper han också en serie guidade ­meditationer på svenska, som finns tillgängliga via Storytel. För med den pågående hälso­trenden har Erik Olkiewicz märkt att intres­set för mental träning också har fått en skjuts.

”Precis som att man tränar fysiskt för att må bra, förstår allt fler att man måste träna även sitt psyke. Utomlands är det redan vanligt. De främsta ledarna och elitidrottarna ägnar sig åt någon form av självhypnos. NBA-stjärnorna ägnar sig åt mental träning 3–5 gånger om dagen. På samma sätt har de bästa ledarna lärt sig att kontrollera sitt sinne, och kan till ­exempel framkalla en mental vision av lugn, trygghet och självsäkerhet när de ska stå inför styrelsen.”

Företagarna som kommer till dig, vad behöver de hjälp med?

»Resultatet framför allt – då dör möteskulturen«

”Allt från att komma över säljhinder till personliga bekymmer. De kan till exempel ha inre konflikter, som att ’jag vill bli rik, men är rädd för att bli avvisad’, vilket begränsar dem. De kan vara oförmögna att släppa jobbet när de är lediga, ha sömnproblem eller avsky pappersarbete. Så var det för en vd jag jobbade med. Jag hypnotiserade henne till att älska ordning och reda. Det gick så långt att hon på en middagsdejt längtade efter att få komma hem och sortera sina papper.”

Hur många hypnostillfällen krävs för att man ska märka skillnad?

”För fobier behövs oftast inte mer än en träff. För mer komplexa saker kan det ­behövas en rejäl omstöpning för att få en mer långvarig effekt.”

Följer du upp om det blir någon skillnad efter dina sessioner?

”Ja, jag fortsätter att ha en dialog med dem som har vänt sig till mig en tid efter hypnosen.”

Hur länge håller hypnosens effekter?

”Det beror på. Om jag hypnotiserar dig till att tro att du heter Bob kommer det hålla i en liten stund, men efter ett tag kommer ditt undermedvetna komma på att det inte stämmer. Om du är spindelrädd, däremot, och under hypnos får ­tänka tillbaka till stunden då din fröken ­tvingade dig att klappa en luden tarantella, och ­förstår att det var den stunden som skapade ditt traumatiska minne. Då kommer du förmodligen aldrig mer att vara rädd.”