Di Weekend REPORTAGE

Från Las Vegas till Åmål

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

UPPLADDNING. Joe Labero inför showen i en gymnasieskola i Åmål.

Josefine Stenersen

När Joe Labero var 16 år gammal bestämde han sig för att en dag ha en egen magishow i Las Vegas. 33 år senare blev drömmen verklighet. Kontraktet på The Palace var påskrivet. I ett år skulle han uppträda med showen . Drygt ett år senare sitter Joe Labero i källaren på ­Karlbergsgymnasiet i Åmål och sminkar sig inför ett uppträdande. Hur hamnade han här?
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det finns en sak som Joe Labero kan bli riktigt förbannad på, och det är när han inte får käka frukost när han vill. 

I Las Vegas är det inga problem att få tag på en rejäl frukost även om klockan är tre på efter­middagen. Så är det inte i Sverige. Här serveras det frukost på hotellen till och med klockan halv tio eller halv elva på en helgdag. Sedan är det stopp. Det är inte rätt. 

Samma sak är det med alkoholnormerna i ­Landet Lagom. Det handlar inte om berusningsmedlet, utan om principen. Visst, man behöver kanske inte dricka hela tiden. Men det är inte klokt att folk tittar snett bara för att folk vill dricka ett glas champagne eller en cocktail till lunch. Kolla bara på alla gamla stjärnor i Vegas, de kan ta en drink närhelst de vill, anser Joe Labero. 

Vegas stänger aldrig. I Sverige stänger allting hela tiden. 

Magikern från Alvesta

Joe Labero är den enda inbokade gästen på ­Bofors hotell i Karlskoga den här lördagsmorgonen. Resten av produktionsteamet bor utspritt runt hela stan, men magikern från Alvesta bor hellre bra än nära andra. Hotellets storslagna salonger och italienska villastil erbjuder gästerna ”representation på högsta nivå”. 

FAKTA
Joe Labero

Ålder: 56 år

Bor: Las Vegas

Familj: Fru och en dotter på elva år.

Aktuell med: Turnén Unexpected visit i Norden under hösten.

VISA MER

När vi anländer till hotellet låter han receptionisten hämta oss i entrén. Efter ett par minuter släpper han in oss i matsalen. 

”Har du ett bra rum kan du bo var som helst i världen”, säger Joe Labero.

Hotellpersonalen har rullat fram ett eget frukostbord åt honom. På den vita duken står en mjölkkanna i putsat silver, en kopp kaffe, en präst­ost och en tallrik gröt.

Hotellet passar Joe Labero som handen i handsken. Han är artist. Artister måste bo och leva bra för att kunna prestera. Det sa hans mentor Carlo Toledo till honom redan när han var 16 år ­gammal. Och magikern från Alvesta lever verkligen som han lär.

Nyhetsmorgon står på i frukostsalen. Han gillar svensk morgon-tv men föredrar den amerikanska motsvarigheten. Det är mer drag där borta på ­andra sidan pölen. Tempot är högre. Folk är ­snällare. Mer öppna. Mer framåt. 

När Joe Labero är ute och spelar golf med ­vännerna i Las Vegas så haglar komplimangerna från sällskapet. Det är helt enkelt lite mer ”bam bam bam”, som Joe Labero själv beskriver det.

”Jänkarna ger sådan energi hela tiden. De ger dig beröm för dina kläder, din klocka, din show. Wow! You are amazing!”

Mer stillsamma applåder

Han är ett stopp in på den drygt 50 shower långa turnén. Men publiken här i Sverige är annor­lunda jämfört med i Vegas. Svenskarna jublar och applåderar och är tacksamma för att han är här, men de är inte lika spontana som jänkarna. Där kan någon i publiken bara flyga upp i stolen och ­vråla ”wow!”. 

Här är det mer stillsamma applåder som gäller.

”Visst, jänkarna kanske inte menar allt de ­säger. Men vad spelar det för roll, man blir ju glad.”

Joe Laberos turnéledare och chaufför smyger fram och häller upp en kopp kaffe till magikern. Den 29-årige Lidköpingsbon Filiph Idéhn är i det privata dj och producent, men den här hösten ­arbetar han heltid med Joe Labero.

Nu ska de två männen ta sig runt hela Sverige för en turné som sträcker sig från Karlskoga, via Vasa och Lycksele till hemstaden Alvesta där turnén avslutas med fem raka shower dagarna före jul. Schemat är tajt och Filiph Idéhn är i tre ­månader framöver den som har ansvar för att se till att Joe Labero är på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Den här lördagen är rätt plats Åmål och rätt tidspunkt 19.00. Innan dess ska han hinna med en lunch på vägen hos en gammal vän.

”Labero! Nu får jag be dig att avsluta frukosten. Vi måste börja köra om vi ska hinna med lunchen.”

Joe Labero har bara varit i Sverige i tre dagar. Han flög in till Stockholm från Las Vegas, hämtades upp av sin chaufför och kördes till teatern i Karlskoga för tre intensiva repetitionsdagar. Han slevar i sig det sista av gröten och gör sig i ordning för avfärden.

Showen är ute på vägarna igen. Först lunch, ­sedan Åmål.

Lördagsförmiddag i de värmländska sko­garna. Passaten tuffar fram längs ensliga gator och avsomnade samhällen. I vanliga fall åker Joe Labero finare bilar än den här, hemma i USA har han två stora Cadillac Escalade, en vit och en svart som han vårdar ömt.

”Filiph! Slå på lite mer luft i baksätet tack. Det är lite väl varmt här bak.”

Telefonen ringer. SVT ska göra en entimmesspecial om honom som sänds runt nyår. De har filmat både i USA och här i Sverige. Joe Labero sätter samtalet på högtalare så att hela bilen ska få höra om planerna.

”Producenten är en kanonkille. De behövde lite röstinspelningar, så han ska komma och möta mig i Uppsala så att jag kan speaka klippen. Det ­kommer att bli hur bra som helst.”

Bilresan är allt annat än tyst. Joe Labero pratar om underhållningsbranschen i Las Vegas. Han kan showerna längs The Strip på sina fem fingrar. Hur många biljetter Tom Jones säljer till sina shower. Svårigheten i att få biljetter till Bruce Springsteen-showerna i New York. Hur mycket en Trump-imitatör kan ­tjäna på en kväll.

”Han drar in mellan 4 000 och 5 000 dollar per kväll! På att imitera Trump! Det är helt otroligt!”, säger han och fortsätter:

”Inte ens de största namnen i branschen kan stanna upp. David Copperfield uppträder flera gånger per dag på helgerna. Man måste hålla i gång för att kunna fortsätta.”

Lars Bengt Roland Johansson var tolv år när han fick sin första trollerilåda och fyra år ­senare vann han juniormästerskapen i magi på en tävling i Karlstad. Priset var en resa till Vegas för att få se en show med Siegfried & Roy.

Det var då Joe Labero bestämde sig. En dag ­skulle han också ha en egen show i Las Vegas.

Artistnamnet kommer från en sammanslagning av födelsenamnet. De två första bokstäverna i Lars Bengt och Roland bildade efternamnet Labero. Förnamnet Joe är en förkortning av Johansson.

När han var 28 år gammal sålde han ut Berns för första gången. När han fyllt 32 hade han både skaffat sitt kända artistnamn och dessutom formellt bytt namn till Lars Bengt Joe Labero. 

Efter över 650 shower på Berns tog han sin show till Guldkusten. Livet i Australien passade Joe Laberos livsstil. Vädret var härligt, folk var trevliga, alla hade ac hemma och han hade en show med eld, 20 dansare och ”exotiska inslag från Australiens urbefolkning aboriginerna” på ett stort kasino.

Karriären gick spikrakt uppåt. Han blev rik, skaffade en Jaguar och satsade på ännu större shower runt om i världen. Showen med aboriginerna tog han med sig tillbaka till Sverige och Göteborg, körde den på Rondo och fortsatte sedan att turnera runt Europa och Australien.

”Vi kunde ha kontrakt på 1 miljon dollar i ­veckan. Det var helt otroligt.”

Miljonerna rullade in och Joe Labero gjorde sig ett namn i nästan hela världen. Han turnerade överallt, men aldrig i USA. De stora scenerna i Las Vegas var reserverade för stjärnor som Tom Jones, David Copperfield och Cirque du soleil. 

2018 var det äntligen dags. Barndomsdrömmen gick i uppfyllelse. Paris Casino på The Strip ville ha honom. 

Kontraktet skrevs på ett år och 300 shower. ­Laberos gäng fick stå för riskerna och biljettförsäljningen medan kasinot stod för lokalen. 

Joe Labero hatar att kallas för trollkarl. 

”Jag är ingen trollkarl som står med ett spö och viftar. Jag vill ju bjuda på en show, folk ska ha kul när de ser mina uppträdanden”.

Visst, det är coolt om någon kan trolla fram en kanin, men det är ännu coolare om man kan ­trolla fram en tjej i bikini på en motorcykel. 

Signerar spelkort

Men det blev aldrig 300 shower i Las Vegas. ­Efter drygt 130 kvällar meddelade magikern att det var slut för den här gången. Expressen ­kallade de inställda showerna för ett miljonfiasko. 

Joe Labero och hans produktion hade tagit alla riskerna själv och stått för både omkostnader och biljettförsäljning. De gick inte back, men de ­gjorde inga stora pengar i Sin city. En person i produktionen beskriver det som att de gick plus på tiden i USA om man räknar bort all arbetstid. 

Någon omedelbar succé blev det alltså inte.

I en intervju med Aftonbladet sa han att det var dags för showen att rulla vidare till Kina och Macau i stället. Så blev det inte. I stället för Macau, Singapore och Hong Kong blev det Linköping, Umeå och Jönköping. Ett halvår senare sitter han bilen på väg mot Åmål och den andra showen i turnén Unexpected visit.

För Joe Labero spelar det ingen roll om han spelar i Åmål eller i Las Vegas, säger han. Visst, de ­lever ett härligt liv i Las Vegas. Och visst, han saknar sin fru och sin dotter när han är ute och turnérar. 

”Elton John slutar inte trots att han hunnit bli 72 år och tvåbarnspappa. Tom Jones är 79 bast nu, men uppträder ändå år ut och år in, flera gånger i veckan. Att uppträda är ett gift för mig, det går inte att bara sluta.”, säger han.

Det är klart pengarna spelar roll, men det är inte därför Joe Labero håller på. För honom är uppskattningen och bekräftelsen det viktigaste.

Efter varje show står Joe Labero och signerar egentryckta spelkort. Han stannar så länge det står kvar folk i kö. Sedan frågar han varenda en vad de tyckte att han gjorde bäst under showen. 

Hur mycket han tjänar varierar från år till år. Nuförtiden drar han in ”någon miljon” dollar per år. I perioder har han tjänat mycket mer än så, men huvuddelen av intäkterna har gått tillbaka rakt in i produktionerna.

Hela hans identitet är som underhållare. Det är det här han kan.

”Jag har försörjt mig på det här i 40 år. Om du inte jobbar har du inga intäkter”, säger han.

Pappas öde lever kvar

Något annat liv än det här kan han inte tänka sig. Inte efter vad som hände med hans pappa.

”Han var 58 och hade sparat pengar hela livet. Han sa alltid att han skulle gå i pension och flytta till Mallorca när han fyllde 60. Men så blev det inte.”

Två år före pensionen dog Joe Laberos pappa av en plötslig hjärnblödning. Det tog hårt på Joe Labero. Pappan fick aldrig uppleva sonens framgångar och succé i världen. 

Plats på scen för Maggio

Joe Labero tog fasta på sin fars öde. Han ­kommer aldrig sitta och vänta på bättre tider när han kan leva här och nu. Det är ingen idé att planera för en framtid som man inte ens ens vet om den ­kommer. 

Så har han levt i 30 år. Nu börjar han själv ­komma upp i samma ålder som hans pappa var. Då kan han inte bara lägga ner. 

Åmål är bara en dryg timme bort, men först ska de stanna och käka lunch hos en gammal vän till magimästaren. Joe Labero och eventplaneraren ­Johan Petrén delade kontor för massor av år ­sedan, men har inte setts sedan ett påkostat midsommarfirande på Johan Petrés herrgård i Sölje.

Johan Petré har bra energi, försäkrar han. Joe Labero vet aldrig vad man ska vänta sig när man träffar honom.

Lunchen var helt i Joe Laberos smak. 16 år ­gammal champagne, pastasallad med kyckling och lite anklever till huvudrätt, en jordgubbs­tårta till efterrätt. 

Lunchens överraskning är att lerduveskytten och OS-medaljören Håkan Dahlby är kompis med dagens värd. Han är på plats dels för en kortare semester, men också för att Joe Labero ska få ­skjuta lite lerduvor över den stilla sjön bakom Johan Petréns herrgård. 

I bilen efteråt är han irriterad på sig själv. ­Skyttet gick inget vidare för magikern. 0 träff på 13 skott. Men bilderna som Filiph tog till sociala medier blev bra.

”Det är en riktig James Bond-sport, det här. Visst är det en snygg sport? Riktigt snygg sport!”

Bilder och videos från skyttet trycks ut på ­sociala medier. Världen behöver inte vara så grå och tråkig hela tiden.

”Jag vill visa en vacker värld och göra den så vacker det bara går”, säger han från baksätet i ­bilen. 

Under skyttet lovar Håkan Dahlby att han ska dyka upp på showen senare i kväll. Han tar med sig hela familjen. 

”Det här är så långt ifrån Vegas du kan komma”. 

Joe Labero muttrar i baksätet när bilen rullar genom ett regnigt och öde Åmål. 

Det är tio grader ute och regnet strilar ner. ­Bilen börjar bli lite smutsig, inte för att Filiph Idéhn har kört för fort utan för att gruset från vägarna stänker upp från vattenpölarna. Joe Labero gillar inte smutsiga bilar, hemma i Las Vegas tvättar han ­bilen tre gånger i veckan. Det är så mycket ­enklare där, man kör bara fram, sitter kvar i bilen och ­låter någon tvätta bilen. 

Så funkar det inte riktigt här i Åmål, så Joe ­Labero har tagit på sig galoscher för att rädda de välputsade skinnkängorna.

På Karlbergsgymnasiet har flicklaget i Åmåls IBK precis lirat match. Föräldrarna hämtar barnen och skyddar sig mot regnet på väg mot bilarna. En skåpbil med Joe Laberos ansikte och namn står parkerad utanför bakdörren till aulan. 

Joe Labero hoppar ur bilen och glider in bakvägen till aulan. 

Det han sett av stan hittills har inte ­varit så imponerande, men aulan är fin. Den är intim och publiken ­sitter nära, precis som han vill ha det vid mindre shower.

Det är tre timmar kvar tills showen startar. Teknikerna riggar upp scenen och förbereder magitricken. Joe Labero testar ljuset tillsammans med ljud- och ljuskillen, han är missnöjd med att det blir för ljust. 

Hans konst gör sig bäst i nedsläckta rum och dämpad belysning, inte i en skolaula med ett ljus som är anpassat för nationella prov. Det är ingen bandymatch som ska gå av stapeln, säger han. Han håller på med entertainment.

Idrottshallen utanför aulan börjar tömmas på folk efter innebandymatchen. Joe Labero börjar bli lite hungrig. 

Chauffören Filiph Idéhn sticker iväg för att få tag på lite middag och IFK Åmåls handbollslag för flickor 13 år anländer för att förbereda fikaför­säljningen ute i entrén. I kväll serveras hembakt kladdkaka, salta pinnar i plastkopp och fruktsoda.

Maten anländer en knapp timme senare. Joe Labero trycker i sig så mycket han kan av en entre­cóte med bearnaisesås från grillen i närheten. Köttbiten får ett ”helt okej” i betyg. 

Halva tallriken lämnas oäten och magikern smiter iväg mot logen för att göra sig i ordning. Han svänger förbi sin portabla garderob, ­plockar med sig sin kostym och går ner för trappen till logen. 

Han brukar ha lite svårt att få i sig mat tim­marna före uppträdandet, men han vet själv hur dåligt han funkar om han struntar i middagen. Publiken är här för att se honom leverera på topp, då räcker det inte med en halvdan insats på ­kurrande mage.

Han går förbi den mycket stres­sade teknikern och påminner ­honom om att de kommer få ihop det här. 

”Take it easy, det är showbusiness” 

På bordet i logen ligger en halv ­chokladkaka, en proteinbar, en läskburk och en påse Ahlgrens bilar. När Joe Labero var i Gävle senast fick han en privat rund­visning av fabriken. Det gillade han, han kände sig som Kalle i chokladfabriken. 

En timme före föreställningen är ljuset fort­farande inte perfekt. 1980-talshårdrock spelas bakom scenen och ut över salongen. Mitt på ­scenen står Joe Labero på knä och tittar upp mot ljusteknikern. Det känns inte bra, stämningen blir inte tillräckligt intim.

Det blir ofta så här i början av turnéer, saker strular alltid. Joe Laberos ”Kom igen nu, nu kör vi!” ekar som ett mantra i lokalen med jämna ­mellanrum. Teknikerna jobbar för glatta livet. Joe får inte till mysbelysningen. 

Mitt i allt tar kaffet slut. Filiph Idéhn sticker iväg och köper ett ­paket Gevalia. 

Pulsen är högre nu. Joe Labero går runt med en kortlek i handen och värmer upp inför showen. Det funkar inte med helt nya kort när man ska uppträda, det vore pinsamt om ett kort flög i väg mitt under ett nummer. 

Strax innan dörrarna slås upp går Joe Labero upp på scen och pratar med teknikerna. De har slitit in i det sista för att få till ljuset. Magikern är nöjd med insatsen. 

Teknikerna och magikern har skruvat och korrigerat hela vägen fram tills dörrarna öppnas. Ingen­ting får gå fel. Åmål eller Vegas spelar ­ingen roll, när Joe Labero ska uppträda krävs det bra ­energi från alla inblandade. 

Filiph Idéhn brakar in genom dörren med ­kaffet och försvinner ner i logen. Joe Labero försöker tagga till gänget bakom scenen.

”Yes! Rock and roll! Kom igen! Ladies and gentle­men, it’s show­time!”

Fredrik Lindström: »Människor måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt«

Publiken väller in när dörrarna till aulan på Karlbergsgymnasiet slås upp. Drygt 400 personer har köpt biljetter för 495 kronor styck. De flesta besökare är från Åmål men en del besökare har tagit sig till stan från Sölje ett par mil bort. Håkan Dahlby har satt på sig kostymen.

Så släcks lokalen ner. En spotlight riktas mot mitten av scenen där Joe Labero poserar som en ballerina med ryggen ut mot scen.

Tystnad. Tagning. 

”Hallå Åmål!” skriker han ut till publiken. 

Showen är i gång. 

På 80 minuter hinner Joe Labero springa upp och ner för läktaren elva gånger. 

Han sågar ett barn i två delar, trollar bort idrottsläraren Rolands 500-lapp och får barnen att hoppa i extas när Shuffla med Samir och ­Viktor spelas i högtalarna samtidigt som Joe ­Labero springer upp för läktarna och high fivar publiken.

När showen är slut står publiken och applåderar magikern från Alvesta. Joe Labero tar emot applåderna och publikens jubel.

Nu hoppas han bara att han kan sy ihop en ny deal i Las Vegas till våren. Han är inte stressad, han vet att det kommer lösa sig på något vis. En artist har hela världen som spelplats. 

”Men det vore tråkigt att behöva riva upp allt nu när min dotter har hunnit få vänner och börja i skolan. Hon har blivit vän med granndottern nu, det är en supertrevlig familj som bor där.”

Men än är inget klart. För Joe Labero spelar det mindre roll var han uppträder, så länge han får uppträda. Giftet är för starkt. Åmål är inte Las ­Vegas, men en scen är en scen.

45 minuter efter showen står 50 personer och köar i entrén till Karlbergsgymnasiet. Joe ­Labero signerar spelkort och poserar för fotografier med alla som är intresserade. Bredvid står IFK Åmåls flickor 13 och säljer ut det som finns kvar av kladdkakorna för att kräma ur det sista ur försäljningsmöjligheten. En hel kladdkaka kostar 30 spänn. 

De som redan hunnit få sina spelkort signe­rade valsar ut i den mörka Åmålsnatten och ut mot ­bilarna. Regnet strilar fortfarande ner över parkeringen och den stora skåpbilen med Joe ­Laberos ansikte som ska frakta hela showen vidare till ­nästa turnéstopp.

OS-skytten Håkan Dahlby väntar på att få fotas tillsammans med magikern. Han tyckte att showen var ”kanon”.

När den sista personen har gått hem smiter Joe Labero in bakom scenen. Han tar svängen ­förbi sin portabla garderob bakom scen, plockar med sig ett par rena kalsonger och knatar ner i logen. Han är andfådd, det har varit en lång dag. Showen var bra. Publiken var med på noterna och hade bra energi, tycker han. Nästan alla gav honom beröm under signeringen efteråt.

Det är det här han älskar. Han vill höra berömmet från fansen. 

Medan magikern hoppar in i duschen bredvid logen förbereder Filiph resan härifrån. Han är lite stressad, Joe Labero ville inte bo kvar i Åmål utan hellre åka till hotell Upper House i Göteborg. Det har varit lite väl mycket tid i folktomma städer nu, Joe Labero behöver stadspulsen och utsikten från hotellet. Den är otrolig, meddelar han. 

En dryg timme efter showen är bilen färdigpackad. Filiph Idéhn håller upp dörren för Joe ­Labero som hoppar in i bilen och rullar vidare i Värmlandsnatten. The show must go on. Nästa stopp på turnén är i Falkenberg.