Di Weekend REPORTAGE

En sann nystart

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek
Caroline Farberger, vd för Ica Försäkring, gör något som ingen annan toppchef i svenskt näringsliv har gjort: Går ut offentligt och berättar om sin resa från man till kvinna – mitt under pågående transition. Följ med Di Weekend på en unik resa.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Mentalt skoskav.

Så beskriver Caroline Farberger sin resa från Carl till Caroline. Resan inleddes för 1,5 år sedan. Skoskavet har funnits hela livet.

”Tänk dig att du befinner dig på en livsmarsch tillsammans med andra och har konstant skoskav. Du vill inte bryta dig loss ur ledet utan fortsätta marschera i takt med ditt livsmanus, så du biter ihop och hoppas att stenen i skon ska försvinna”, inleder hon.

”Alla som gått med en sten i skon vet att stenen inte försvinner av sig själv. Den kan möjligen flytta på sig, men den fortsätter att skava och ibland göra ont vartenda steg, varje dag, år ut och år in.”

Tills människan i skorna vågar stanna upp, sätta sig på en stubbe och snöra upp kängan för att se efter vad det är för sten som skaver så dant.

FAKTA
Caroline Farberger

Ålder: 50 år.

Familj: Hustru, tre barn i grundskoleåldern.

Bakgrund: Uppvuxen i Uddevalla och Lerum, militärtjänstgöring som kompanibefäl på I15, civilekonom från Handelshögskolan i Göteborg och civilingenjör (elektroteknik) från Chalmers, managementkonsult McKinsey, ledande poster inom Trygg-Hansa i olika omgångar, vd för startupbolaget Insmark och konsult på konsultbolaget Bearingpoint. Vd för Ica Försäkring, ett dotterbolag till Ica Banken inom Ica Gruppen, sedan 23 maj 2016.

VISA MER

Det var det Caroline Farberger gjorde en marskväll 2017, och det var hustrun Ylva Rönnqvist som satte henne på spåret:

”Ylva såg hur jag led utan att förstå varför. Till slut frågade hon rent ut: Skulle det kunna vara så att du vill vara tjej?”

Frågan fick maken att studsa till och ryggradsmässigt utbrista: Nej!

För inte kunde det vara så stenen i skon såg ut. Inte för Carl Farberger – en medelålders, väletablerad man med hög social och ekonomisk status, dubbla examina från Handelshögskolan och Chalmers, kompanibefäl och kursetta på kadettskolan under militärtjänstgöringen på I15 i Borås, frimurare, händig trebarnspappa och spikrak karriär från ambitiös managementkonsult på McKinsey till driven vd för börsnoterade Ica Gruppens nya tillväxtdel, försäkringar. Eller?

Hustrun var klok nog att låta frågan och svaret landa lite. Sedan upprepade hon frågan, och denna gång blev svaret inte lika tvärsäkert nej.

Under vårveckorna som följde började maken konfrontera sig själv genom att försiktigt testa olika kvinnliga uttryck hemma i Sigtuna. Uttryck som att bli professionellt sminkad och ta på sig en klänning.

”Överväldigande! Ögonblicket som jag såg mig själv i klänning och snyggt smink var ren och skär euforisk lycka. Det var som att jag för första gången fick syn på vem jag är, inte den jag förväntas vara. Helt plötsligt såg jag en person som var vacker!”

”Det fick kosta vad det ville”

Det lyser om Caroline Farberger när hon åter­berättar det första skälvande mötet med sig själv. När väl självinsikten slog till med full kraft fanns ingen återvändo.

”Jag förstod direkt att jag kunde förlora allt – fru, barnen, släkt, vänner, kollegor, karriär och omvärld i övrigt, kanske riskera ett livslångt utanförskap. Jag som hela mitt liv levt så normativt. Men från det ögonblicket var det omöjligt att lägga tillbaka stenen i skon och fortsätta marschen. Det fick kosta vad det ville, bära eller brista.”

Det var i maj 2017. Därefter tog vd:n vid:

”Oj, vad många praktiska problem. Hur löser man dem, och i vilken ordning?”

Att dela upp stora mål i mindre bitar och raskt och strukturerat beta av bit för bit är försäkringschefens paradgren.

Det är inte för inte som Caroline Farberger handplockades från Trygg-Hansa för att leda dagligvarujättens uppstickare. Ica Försäkring har cirka 140 000 privatförsäkringar, vilket kan jäm­föras med Trygg-Hansas över 1,5 miljoner. Men Ica har tumme med 4,5 miljoner svenska hushåll via Ica-kortet.

”Vi växer mest även räknat i absoluta tal inom vår marknad, men vi har en bit kvar”, säger vd:n, lugn som en filbunke.

Att växa enligt plan men ha en bit kvar, är lite som hennes egen transsexuella resa.

”Min påbörjade hormonbehandling går ut på att stänga av testosteronet och lägga till östrogen. Syftet är att långsamt och under kontrollerade former åstadkomma en kvinnas hormonbalans.”

Helvetet på jorden

Att ifrågasätta sin från födseln givna könstill­hörighet har en så existentiell magnitud att det gränsar till obegripligt för de allra flesta, vars biologiska kön stämmer överens med den egna självbilden. För dem som detta skevar kan vardags­livet bli helvetet på jorden.

Den psykiska smärtan av att kroppen, könsrollen, förnamn och pronomen inte stämmer överens med den egna självuppfattningen kallas könsdysfori. Graden av lidande varierar. En del mår så dåligt att de inte fungerar i vardagen, medan andra klarar av att förtränga i årtionden.

”Grubblerierna om sin könsidentitet kan komma och gå, men de kommer alltid tillbaka. En transsexuell kommer typiskt sett till en punkt i livet då hen helt enkelt inte orkar hantera sin könsdysfori längre, utan behöver konfrontera sina grubblerier och ’få ro’”, säger Caroline Farberger.

I maj 2017 vände hon sig till sin husläkare och bad om en remiss för könsidentitetsutredning.

I Stockholm sker utredning och behandling på Anova, en enhet inom Karolinska universitetssjukhuset. Väntetiden är mycket lång, upp till ett år. Utredningen i sig tar vanligtvis ytterligare 6–12 månader. Den görs av ett team av läkare/psykiater, psykolog och psykoterapeut, som tillsammans ska säkerställa att lagens krav för korrigering av könstillhörighet är uppfyllda: långvarig stark önskan, styrka nog att klara av processen samt frånvaro av andra, alternativa diagnoser, till exempel psykos.

”Det finns inga tester, vare sig medicinska eller andra, eller färdiga frågeformulär att fylla i utan diagnosen transsexuell bygger enbart på samtal i olika former”, säger Caroline Farberger.

Som den risk- och konsekvensanalytiker hon är insåg hon tidigt behovet av en privat ventil. Lösningen blev en hemlig facebookgrupp. Hennes första inlägg är från den 15 augusti 2017 och ­inleds med:

Varför har jag skapat denna grupp?

Gruppen är främst till för mig som min öppna dagbok, där jag ger er uppdateringar då och då om min resa. Min resa går ut på att landa i min rätta könsidentitet och att bli hel som människa – kort sagt att bli mig själv.

Om du är med här, så är det för att du har ­blivit inbjuden av mig att följa med på resan.

Det är fritt fram att ställa frågor och kommentera inlägg. Men jag ber dig att ha en positiv attityd om du väljer att stanna kvar.

Från början bestod gruppen av hustrun, mamma, syskon och några få, utvalda vänner. I dag uppgår kretsen till 77 personer.

Att berätta för allt fler kan tyckas självklart i ­efterhand, men är nog så svårt i stunden.

3 okt 2017

Jag har under den gångna veckan träffat och kommit ut till alla mina tre kusiner och deras respektive, vilket känns skönt. Nu är ännu en krets av släktingar införstådda och stödjande till min resa.

Nästan tio månader senare skrev hon:

24 juli 2018

Nu börjar det verkligen närma sig!

På vårdfronten innebär min diagnos att jag nu på allvar kommit in i vårdkedjan för transpersoner.

Den 14 september smäller det, och till dess är min transition en fortsatt hemlighet.

Dagboken i Facebookgruppen blev ett allt viktigare andningshål för att parera arbetslivet.

Näringslivet är i mångt och mycket konventionernas högborg. Att som vd i finansbranschen i en börsnoterad koncern med en omsättning i 100-miljardersklassen och ett av landets mest kända ­varumärken, berätta att man är transsexuell är ingen lek.

Hoppas kunna underlätta för andra

Caroline Farberger är Sveriges första vd som ger sig ut och berättar – medan processen fortfarande pågår. Det vill säga med sig själv, sin ­familj och sin fortsatta chefskarriär som insats.

”Jag inser att min öppenhet kan väcka negativa reaktioner. Men det här är ingen båt med fladdrande segel på öppet hav utan en genomtänkt process. Jag har hela mitt liv velat göra skillnad, och nu har jag chansen att göra det, på riktigt”, resonerar hon.

”Om jag med min bakgrund och privilegierade livssituation kan avdramatisera det här och göra avvikelser från det normativa till en icke-fråga har jag bidragit till en lite bättre värld för mina barn och deras generation än när jag växte upp.”

Att berätta hur man kan hantera den tunga väntan och ovissheten före och under utredningen kan vara stor hjälp på vägen för andra.

”För att klara av könsdysforin hade jag som taktik att, så ofta jag kunde, ta många små steg i riktningen att leva som Caroline. Det kan handla om att shoppa kläder eller smink, eller att få tillfälle att klä om. Allt för att minska smärtan och hantera vardagen.”

Försäkringschefen började redan förra året röra sig som Caroline ute på restauranger, i butiker och andra offentliga miljöer.

”Jag handlade bland annat i Ica-butiken där hemma, väl förvissad om att personer jag känner svårligen skulle känna igen mig.”

Okunskap bakom fördomar

Fördomar och misskreditering av andra människor bottnar ofta i okunskap och bristande empati i kombination med en ovilja att behöva tänka efter, om och nytt. Kort: att få tycka, säga och uppföra sig som man vill – utan att själv bli ifrågasatt. Låt oss därför ta udden av de vanligaste okunskaperna och språkliga misstagen.

För det första heter det inte könsbyte utan köns­korrigering.

”Språkförändringen kan tyckas harmlös men har stor betydelse. För de som berörs handlar det inte om att ’byta’ kön utan tvärtom, att få och erkännas det kön som man anser sig tillhöra”, ­säger Caroline Farberger.

”Ingen transsexuell ’väljer’ att vara transsexuell. Det är något man är född med. Ungefär som att en människas sexuella läggning inte är något som uppstår med åren utan finns med från födseln. Det biologiska könet bestäms av X- och Y-kromosomer i befruktningen. Nya forskningsrön, som Karolinska universitetssjukhuset har lyft fram, ­indikerar att hjärnans självuppfattning om kön, vem man är, skapas av en hormondusch efter att könsorganen bildats i mammans mage.”

”Skavet” där redan under uppväxten

Själv växte hon upp i Uddevalla och Lerum utanför Göteborg som äldsta barnet av tre. Mamma ­Karin arbetade som högstadielärare och nyligen avlidne pappa Göran var disponent och regionchef på Scan Väst.

”Jag hade en trygg och stöttande uppväxt och uppfattade aldrig att något var fel, även om skavet egentligen fanns redan då.”

En annan vanföreställning är att den könskorrigerande hormonbehandlingen påverkar personens sexuella läggning.

”Huruvida man är hetero/homosexuell är helt frikopplat från hormoner och transsexualism. Det har inte med varandra att göra”, säger Caroline Farberger och fortsätter:

”Ylva och jag älskar varandra innerligt. Vi kommer att fortsätta att leva och bo ihop som gifta och har sedan tidigare en relationsform som fungerar bra för oss.”

Ett tredje vanligt misstag är att placera alla transpersoner i samma låda.

”Varje resa är unik och inte lik någon annans. Att jag berättar om min resa betyder inte att jag ställer upp som talesperson för andra transsexuella eller som allmän representant i könsöverskridande frågor.”

Caroline Farberger är värderingsstyrd och brinner för mångfald och jämställdhet, oavsett hennes privata situation. Att verka för mångfald ­genom att gräva där man står kan göras på många sätt.

”Som ung byggde jag medvetet upp en utbildning för att skaffa mig en plattform just för att kunna välja arbetsgivare. Att jag hamnade på Trygg-Hansa berodde på att jag tyckte om före­tagets värdegrunder. Samma sak med Ica. För mig är företagets kultur och mitt mandat viktigare än titeln. Ju högre position du har desto mer kan du påverka.”

En del sätt är dock mer oortodoxa än andra.

18 december 2017

I dag hade vd, det vill säga jag, nagellack på ett finger till morgonens ledningsgruppsmöte. Förra veckan hade jag en ordentlig workshop med hela ledningsgruppen kring #metoo, både teoripass kring diskrimineringslagen och workshop kring olika situationer som kan uppstå på en arbetsplats. Den underliggande tanken är att kalibrera en värdegrund på arbetsplatsen där allas lika värde är självklart, oavsett vem man är.

I dag på morgonmötet hade vi en uppföljning, både kring teori (det vill säga lagen) och ett praktikfall. Praktikfallet blev att vd, det vill säga jag, visade upp ett finger med nagellack, och lät alla reagera spontant. Därefter hade vi en diskussion om vikten att vara tolerant och inkluderande, till skillnad mot att ha normativa fördomar. Mycket nyttigt!

Caroline Farbergers vd-roll att kontrollerat driva tillväxt och lönsamhet sköts parallellt med en svindlande berg- och dalbana i det egna välbefinnandet.

22 december 2017

I dag var det dags för terapisamtal på hbt-hälsan på SöS igen. Jag behövde det. Att få prata ut om hur jag mår, prata om allt som är bra, men också om allt som är jobbigt.

Ja, det är bitvis riktigt jobbigt. Denna väntan – att leva i en ”mellanperiod”, när jag lever på jobbet med ett uttryck som inte är mig själv, men ändå måste vara stark och handlingskraftig, varje dag och varje stund.

Två månader senare rapporterade hon:

24 februari 2018

Här bor Sveriges största skattebetalare

I dag åkte jag för första gången till mina ­föräldrar som Caroline. Underbart att sitta på flygplan som Caroline och slippa känna könsdysforin när jag tittar på andra kvinnor. Jag hade förväntat mig en kommentar då jag visade mitt körkort vid biluthyrningen, men inte ens då blev det ett höjt ögonbryn.

Däremellan ska alla praktiska förberedelser planeras in och hinnas med.

”Jag går sedan januari hos en logoped för att med röstträning få upp röstens tonläge. En höjning av tonläget är inget permanent, utan kommer att kräva en speciell ritual varje morgon för att ”boota upp” rösten.”

Oförändrat ledarskap

Att som 50-åring göra en könskorrigering innebär att kliva in i en helt ny värld i stort som smått.

”Jag hade gärna haft ha en betydligt längre frisyr, men det lär bli svårt. Mitt hår är tydligen ’frissigt’, vad nu det betyder.”

Hur kommer ditt ledarskap att förändras jämfört med Carls?

”Inte alls. Varför skulle det? Hur någon är som chef och leder andra handlar om personliga egenskaper och erfarenheter, goda som dåliga, och har inget med könsrollen att göra. Däremot medför detta en del praktiska förändringar för omgivningen. Från och med transitionsdagen, det datum som jag börjar leva med min nya könsidentitet dygnet runt, kommer jag till exempel att gå på ­damernas toalett i stället för herrarnas.”

Caroline Farberger får ibland frågan ”Vad vill du bli kallad?” eller ”Vilket pronomen vill du ­använda?”.

”Det är mycket god etikett att ställa just dessa frågor till en person som i något avseende kan anas vara könsöverskridande. När jag gör min transition på jobbet är det bara Caroline, ’hon’ och ’henne’ som gäller. Fram till dess lystrar jag till både manligt och kvinnligt tilltal. Längre fram hoppas jag komma in i kvinnliga nätverk, oavsett mitt manliga förflutna.”

Nålsögat är att få diagnosen transsexuell. Med beteckningen F64.0 öppnas alla dörrar till landstingets vårdkedja.

Tredelad process

Processen för könskorrigering, även kallad transition, består av tre delar: medicinsk, social och juridisk.

Den medicinska delen handlar om att åstadkomma kroppsliga förändringar och kan omfatta allt från hormonbehandling och röstläge till ­kirurgiska ingrepp. Allt är frivilligt.

Den sociala delen handlar om att använda det nya könsuttrycket i umgänget med andra – utseende, kläder, frisyr, kroppsspråk, namn och pronomen. Den juridiska delen handlar om det juridiska könet – vad som står i passet och om man har ett manligt eller kvinnligt personnummer i de fyra sista siffrorna.

”En del gör ingenting av detta, andra någonting och några allting”, säger Caroline Farberger.

Själv tänker hon gå relativt långt.

”Jag har ansökt om namnbyte till Skatteverket och valde även ett andranamn – Elisabet – för att få med mig ett släktnamn. Jag vill ändra mitt ­juridiska kön och undersöker även möjligheterna till ansiktskirurgi. Det görs i bland annat Spanien och handlar i praktiken om att slipa ned vissa partier av benstommen för att få en mer kvinnlig ­ansiktsform. Det betalas i så fall av mig privat, inte landstinget.”

Caroline Farberger bad om en remiss till Anova i maj 2017. Könsidentitetsutredningen inleddes i januari 2018 och diagnosen transsexuell fastställdes den 20 juni. En varje dag-resa på över 13 månader. Men det är främst efter diagnosen som det mödosamma och delvis smärtsamma genomförandet påbörjas.

Caroline Farbergers egen åtgärdsplan har en tidshorisont på tre år.

”Just nu behöver jag jonglera inte mindre än sex parallella vårdgivare i min kalender: hårborttagning, logoped, foniatriker, endokrinolog, plastikkirurg och psykoterapeut. Framåt våren 2020 bör allt som jag vill göra vara på plats.”

De anhöriga då? Ju närmare relation man har desto längre behöver omställningstiden vara, ­råder försäkringschefen.

Juldagen 2017 invigdes de tre barnen i grundskoleåldern i planerna.

Barnen har under året sett mig i varierande grad av kvinnligt kodad klädsel, och vid ett par tillfällen också fullt sminkad. Jag har inte kommenterat detta då, och de har behandlat mig precis som vanligt.

I dag hade vi det seriösa samtalet med dem. Jag berättade att könsidentitet inte nödvändigtvis hänger samman med hur kroppen ser ut, utan att det är någon man känner på sig själv. Ibland händer det att man känner att man tillhör det andra könet än vad kroppen antyder. Så är det för pappa, det vill säga ­pappa känner sig som tjej och vill leva som tjej. Därför kommer pappa också att göra det, och byta namn till Caroline någon gång till nästa höst…

Barnen svarade att ”Det är okej för mig”. Så var det inte mer med den saken, och de hade inga fler frågor eller reaktioner.

Det har de fortfarande inte.

I våras var det dags att involvera Caroline ­Farbergers närmaste chef och vd för Ica Banken, Marie Halling.

3 april 2018

Jag kom ut till min chef i dag. Jag har känt ett behov av att lätta på bördan att hålla inne med min kommande transition, och jag vill också ge min arbetsgivare ett halvår att vara med och planera för detta. Jag hade förberett mig genom att skriva ett tvåsidigt dokument med viktiga budskap och dessutom några propra bilder på mig som ­Caroline. Jag hade bokat ett enskilt möte med chefen efter ordinarie kontorstid så att vi skulle ha gott om tid att talas vid.

Två veckor senare plockades koncernledningen in:

17 april

En riktigt bra dag på jobbet! I går hade min chef (vd för Ica Banken) kallat till ett möte med Ica-koncernens vd, hr-direktör, kommunikationsdirektör och finansdirektör för att informera dem. Det gick mycket, mycket bra!

Hr-direktören är översvallande i sitt stöd till mitt ”modiga beslut” och vill ge mig ”allt stöd”. Icas koncernchef är lika övervallande stöttande han. En lika positiv kommunikationsdirektör har avdelat en specialist som ska hjälpa mig att utforma en kommunikationsplan. Det kunde verkligen inte bli bättre!

Sedan Caroline Farberger kände tillit nog för att i mars i år svara ja på min reportageförfrågan har vi träffats flera gånger. Hennes överskuggande saklighet har väckt viss förundran. I ett dagboksinlägg från den 27 juni beskriver hon varför:

Kära vänner, jag har reflekterat över att jag i varje inlägg i denna grupp ansträngt mig för att vara positiv och dessutom saklig, utan överdrivna känsloyttringar.

Varför är det så? Vore det inte bättre att jag var helt transparent om vilken ansträngande och belastande resa det faktiskt är? För det är en otroligt belastande resa. Faktiskt det mest krävande jag varit med om i hela mitt liv.

På riktigt.

Konsekvensen är att jag har en mycket stor grundbelastning i vardagen. Den syns inte, men den finns där. Varje dag. Mina marginaler är små. Förmågan att hantera konflikter är liten. Det krävs inte mycket för att jag helt enkelt inte ska orka.

Tack för att ni finns.

Mod är stort, och störst av dem alla är tålamodet:

5 augusti 2018

I morgon är semestern slut och jobbet börjar. Jag har fått klippa ned mina fingernaglar och ta bort nagellacket. Som kompensation blev det nagellack på tånaglarna i stället.

Snart är väntans tid över.

Den 13 september informerades alla medarbetare på Ica Försäkring. Dagen därpå kommer

Di Weekend ut och vd-fotot på bolagets hemsida får sitt nya bildspråk.

”Att öppna upp sig så här är hisnande för en person som jag. Mitt känsloregister kan vara begränsat, i bägge ändar, och jag går aldrig in i en eskalerande polemik, för att nu exponera nästan hela mitt liv i Dagens industri med makthavare inom näringsliv, politik, offentlig sektor och kultur som läsare.”

Ica Försäkringars vd låter vidden sjunka in.

”Men om man bara anstränger sig till hälften blir också resultatet därefter: halvt”, fastslår hon.

”Det är viktigt att vara autentisk och att leva ­autentiskt, det vill säga varken skönmåla eller svartmåla utan berätta precis som det är. Lördag morgon den 15 september 2018 ska jag kliva upp, ’boota’ röstläget, ta på mig det jag känner för och skjutsa barnen till deras aktiviteter. Och på måndag är det business as usual. Det känns underbart bra – alltihop!”

Efter 50 år, tio månader och 16 dagar har skoskavet upphört. Stenen har precis lyfts bort av ­Caroline Elisabet Farberger.

»Livet är allvarligt, men sällan desperat«

Ica-chefen: Vi står bakom henne till 100 procent

Du kanske själv aldrig har funderat på din köns­tillhörighet, eller känner någon som gör det. Men du kan behöva hantera att en med­arbetare avser att göra en könskorrigering.

Den 17 april i år hamnade Ica-chefen Per Strömberg i den situationen.

”Överraskad. Min absolut första reaktion var överraskning”, säger han.

”Min andra reaktion var modet i det hela.”

Per Strömberg, vd och koncernchef för börs-noterade Ica Gruppen med cirka 2 300 butiker och bolag som Ica Sverige, Hemtex, Apotek Hjärtat, Rimi, Ica Banken och Ica Försäkring, en omsättning på 106,5 miljarder kronor och över 22 000 anställda i Sverige och Baltikum.

”Jag blev nyfiken och ville förstå mer så det första jag gjorde var att ringa Caroline. Framför allt ville jag vara tydlig med att jag och hela koncernen står bakom hennes process till 100 procent.”

Kan en dotterbolagschefs transition komma att tas illa upp och ytterst påverka Icas affärer negativt?

”Omöjligt att säga. Våra handlare och kunder speglar väl samhället i stort. Det kan naturligtvis finnas enskilda personer som är skeptiska i början, men Ica har sedan många år stort engagemang i mångfaldsfrågor. Mats Melin, som spelar praktikanten Jerry med Downs syndrom, togs in i tv-reklamen redan 2009. I dag har Ica över 1 500 personer med funktionshinder anställda runtom i Sverige plus 200 i Baltikum. Ica vill ligga i framkant i all slags mångfald, först funktionshinder och på senare tid även hbqt-frågor.”

Kan Caroline Farbergers transition och mod rent av gynna varumärket och affärerna?

”Ja, det kan absolut bli så. Det här är så pass ovanligt att det tar lite tid att förstå. Caroline och jag hade en schysst relation från början så för mig var det naturligt att fråga allt jag undrade över. Det viktigaste är att underlätta för Caroline så att hon mår bra och kan fortsätta göra ett bra jobb.”

Utöver personligt stöd, en särskild arbetsgrupp och minutiösa kommunikationsplaner – internt och externt – har Ica även beaktat säkerhetsaspekter och tagit höjd för till exempel hatbrott.

Överläkaren: Att ångra sig är mycket ovanligt

Arbetsgivarens inställning till medarbetaren kan påverka toleransen för oväntade avvikelser, enligt Cecilia Dhejne, överläkare på Anova inom Karolinska universitetssjukhuset.

”Om arbetsgivaren är nöjd med den anställdes arbetsinsatser upplever vi att det brukar vara stödjande”, säger hon.

Transsexualism är ovanligt men sedan Sverige 1972, som första land i världen, fick en lag som ger personer med könsdysfori rätt att ändra kön har allt fler sökt vård. Mellan 1960–2014 ansökte 1 239 personer (713 man till kvinna, 526 kvinna till man) om ändrad könstillhörighet. Före millennieskiftet låg antvalet ansökningar på 10–15 per år, och har därefter ökat successivt för att förra året uppgå till cirka 400 personer. 2013 slopades lagens krav på att vara ogift och svensk medborgare och dessutom genomgå tvångssterilisering och obligatorisk underlivsoperation.

”Orsaken till transsexualism är okänd, men i dag finns ett allt solidare vetenskapligt stöd för en biologisk förklaringsmodell. Under senare delar av graviditeten, när hjärnan utvecklas, tycks hormoner påverka funktioner som könsidentitet och sexuell orientering”, fortsätter Cecilia Dhejne.

Vilka är de vanligaste frågorna som du får från utomstående?

”Hur vanligt är det med ånger, hur fungerar sexualiteten och är detta verkligen sjukvård?”

Att personer ångrar en medicinsk transition är ovanligt. Mellan 1960–2010 var det 15 personer av 681 (2,2 procent), som hade genomgått underlivskirurgi och ändrat juridiskt kön och ansökte om en återgång till sitt födelsekön. De flesta som ångrade sig hade genomgått behandling före 1990. Mellan 2000–2010 ansökte 0,3 procent av de som hade gjort underlivskirurgi om en återgång.

”Det är allmänt svårt att sätta sig in i det lidande om könsdysfori innebär eftersom man ofta utgår från sig själv och sin egen könsidentitet, och utifrån detta oroar sig för ånger och funderar på hur det påverkar sexlivet. Intima frågor om sexlivet kan dyka upp i oväntade sammanhang, och jag brukar be patienter att tänka över i förhand hur de vill hantera dem. Ett svar kan vara: ’Jag berättar gärna detaljerat om mitt sexliv om du börjar’. Och ja, detta är sjukvård. Det är och kommer att fortsätta att vara medicinska diagnoser i WHO:s -diagnosmanual ICD-11”, säger Cecilia Dhejne.