Di Weekend REPORTAGE

Dödligt ideal

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Anna Byström

Fler män än kvinnor begår självmord, samtidigt som färre män än kvinnor söker hjälp för psykisk ohälsa. Män utgör tre fjärdedelar av narkotikarelaterade dödsfall och fler män än kvinnor saknar en nära vän. Att män är överrepresenterade inom många problem­-områden förklaras ofta numera med begreppet ”toxic masculinity”, en ”giftig maskulinitet”. Men vad är det egentligen?
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Det är drygt två år sedan #metoo svepte över världen. Vi befinner oss på ett fullsatt Södra teatern på Mosebacke i Stockholm.

”Allt i mitt liv började handla om att vara man. Det är det jag försöker läka nu” säger skådespelaren Hampus Nessvold på scenen.

Hampus Nessvold har turnérat under 2019 och 2020 med föreställningen Ta det som en man, i regi av Mia Skäringer. I föreställningen berättar han om sina erfarenheter av att vara man, men inte kunna eller vilja leva upp till förväntningarna på vad det innebär.

”Många män tror att de kommer förlora på jämställdhet. Men jag tror vi vinner på att vi får lov att vara vilse, okunniga, inte behöva hålla ihop, att vi får vara oss själva”, säger Hampus Nessvold när vi träffas i logen mellan två föreställningar.

När man pratar om jämställdhet är det nästan alltid med kvinnor i fokus. Men diskussionen om vad ”maskulinitet” innebär, och konsekvenserna det kan ha, har tagit alltmer plats på senare tid. Maskulina normer som att män bör sträva efter tuffhet, inte visa svaghet och ha en attityd att ”själv alltid är bäste dräng” kan vara hälsovådliga för män. Det slog exempelvis den amerikanska branschorganisationen American Psychology Association, APA, fast i sin text Guidelines for psychological practices with men and boys.

FAKTA
Vad är giftig maskulinitet?

”Toxic masculinity” är ett begrepp som beskriver ­kulturella normer och förväntningar på män att uppvisa tuffhet, fysisk dominans, klara sig själva och ­avskärma sig från sina känslor på ett sätt som leder till negativa konsekvenser för männen själva, liksom kvinnor, barn och samhället kring dem.

VISA MER
FAKTA
Nedslående statistik

7 av 10 personer som begår självmord i Sverige är män. Pojkar och män söker hjälp för psykisk ohälsa i mindre utsträckning än flickor och kvinnor.

Män utgjorde cirka tre fjärdedelar av de narkotikarelaterade dödsfallen under åren 2017 och 2018.

17 procent av Sveriges män uppger att de saknar en nära vän, jämfört med 10 procent av kvinnorna.

47 av de 50 personer som dog i arbetsplatsolyckor under 2018 var män.

Män utgör en majoritet av de som misstänks för våldsbrott: Misshandel: 86 procent. Hot: 89 procent. Personrån: 95 procent. Sexualbrott: 98 procent.

Källa: Skriften Maskulinitet och psykisk hälsa - strategier för förbättringsarbete i vård och omsorg från SKR, Folkhälsomyndigheten, SCB, Arbetsmiljöverket och BRÅ.

VISA MER

De här normerna och förväntningarna kallas inom populärkulturen, för ”toxic masculinity”, direkt översatt ”giftig maskulinitet”. Begreppet har blivit särskilt populärt under de senaste åren och används för att beskriva maskulina normer och de negativa konsekvenser de kan innebära för samhället, kvinnor, barn och män själva. Men varför ska vi prata om det?

Anna Wahl är vice rektor och professor i genus, ledning och organisation på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Hon har forskat om betydelsen av kön i organisationer i hela sitt yrkesliv. Hon säger att arbetsplatsolyckor är ett tydligt exempel på hur skadlig vissa typiska maskulina ideal kan bli. Av de 50 personer som förra året dog i arbetsplatsolyckor, var 47 män. De vanligaste dödsorsakerna var bristning, sprängning eller ras av föremål samt förlorad kontroll över fordon.

”Om vi har ett ideal som säger att manlighet innebär ’ensam är stark’, så är det naturligtvis skadligt för män. Just inom arbetsplatsolyckor har man gjort maskulinitetsforskning där man ser att den här tuffheten kan vara direkt livsfarlig för män”, säger Anna Wahl.

Forskning som Arbetsmiljöverket presenterade 2017, visar att vissa arbetsrelaterade dödsfall kan handla om köns- och yrkesideal från en industriarbetartradition, där fysisk styrka, uthållighet, förmåga att utstå smärta och praktisk kompetens är viktiga ingredienser. Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem sa i samband med att forskningen presenterades att det är viktigt att arbetsgivare tänker på detta för att kunna se vilka risker det finns.

Enligt Anna Wahl har det särskilt inom näringslivet funnits ett motstånd att prata om maskulinitet som problematisk.

”Man kanske hellre pratar om kvinnor och jämställdhet som en kvinnofråga, eftersom många företagsledare är män. Det kräver mycket mer av en person att förstå att ’det är ju jag som måste förändras’.”

Attityden att det är bättre att klara sig själv, hellre än att be om hjälp, blir smärtsamt tydlig i självmordsstatistiken. I Sverige begår långt fler män än kvinnor självmord samtidigt som de söker hjälp för psykisk ohälsa i mindre utsträckning.

”Att det är lättare att begå självmord än att söka hjälp handlar om något större. Det är ett strukturellt problem att män mår skit och de konsekvenser det innebär för dem själva och människor runt om”, ­säger Hampus Nessvold.

Caroline Farbergers år efter könskorrigeringen

Han önskar att män skulle göra sig mottagliga för mer självrannsakan.

”Majoriteten av männen som tittar på min föreställning är inte där för att de tycker att det är spännande. De är här för att deras fru, flickvän eller mamma har släpat med dem. Det är återigen kvinnor som styr utvecklingen framåt och ser till att det händer någonting”, säger han.

Han vill att män funderar på vad i sitt beteende de kanske behöver ta ansvar för att förändra.

NBC News producerade förra året en film om att giftig maskulinitet leder till en epidemi i ensamhet för män. I filmen berättar Niobe Way, professor i psykologi vid New York University, att ju äldre pojkar blir, desto mer känner de sig pressade att koppla bort sitt känsloliv för att kunna bli ”riktiga” män.

Kommentarsfältet under filmen på Youtube fullständigt dryper av arga kommentarer. Det är symptomatiskt i de flesta sammanhang när detta ämne kommer på tal.

Rakhyvelstillverkaren Gillette, ägd av multinationella Procter & Gamble, skapade kontrovers i januari i fjol när de släppte en reklamfilm som vänder på deras gamla slogan ”the best a man can get”. De visar exempel på sexuella trakasserier, mobbning och våld och frågar sig om det verkligen är det bästa män kan få och göra. När filmen släpptes uppmanade arga män till bojkott av företaget.

Att tala om maskulinitet som problematisk möts ofta av starka reaktioner. Uttrycket ”inte alla män” har blivit en närmast ­komisk respons i sociala medier. Men begreppet ”toxic masculinity” är inte avsett att demonisera män, utan snarare att lyfta fram och belysa vilken effekt en smal, påtvingad mansroll har på människor. Ändå anses diskussionen av många som kontroversiell.

”Många av de här reaktionerna handlar om att man inte förstår. Vissa män kan känna sig anklagade och hamna i ett försvars­läge, som att jämställdhet handlar om skuld. Men det handlar om kunskap. Att veta att man som man inte valt den här normen, utan att de finns överallt som något vi alla förhåller oss till”, säger Anna Wahl.

Skådespelaren Hampus Nessvold ­möter hatet på regelbunden basis.

»Om du känner oro, våga fråga«

”Jag står inte bara på scen, jag är också ute på skolor och möter tonåringar som skriker ’bög’ så fort jag kliver in i rummet och vill slå ner mig efteråt. Reaktionerna handlar om att man petar rakt in i en sår. Insikterna kan göra ont”, säger han.

Ett samhällssystem där män har mest makt i form av ledande positioner inom politik, näringsliv och liknande – vilket stämmer på större delar av världen – är ett patriarkat. Att män, i synnerhet vita män, åtnjuter fler privilegier än andra i form av ekonomi, inflytande och makt är inget nytt. Men enligt Anna Wahl är en huvudnyckel till att förstå de negativa effekter patriarkatet kan ha på män, att också förstå alla de fördelarna.

”Det finns många män som känner sig tvingade in i vissa beteenden som de egentligen inte tycker om. Men den manliga norm vi har gynnar män och skapar privilegier som är väldigt påtagliga.”

I jämställdhetsarbete på arbetsplatser tycker Anna Wahl att diskussion om manlighet ska inkluderas, men inte ta över.

”Vi ska inte sluta prata om jämställdhet utifrån kvinnor, för de är fortfarande underordnade i många sammanhang i samhället. Men vi ska ta upp frågan om hur män drabbas och inkludera den i jämställdhetsarbetet.”