Di Weekend REPORTAGE

Brott lönar sig

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

David Lagercrantz, Lars Kepler, Henning Mankell och Camilla Läckberg är alla storspelare i genren som kallas Nordic noir, Scandi crime eller Schwedenkrimi, Illustration: Johan Persson

På ett drygt decennium har den nordiska deckargenren blivit en av Sveriges största litterära exportprodukter. Men blir världen aldrig mätt på mordfall från Skandinavien? I samband med att deckarfestivalen Crimetime flyttar in på Bokmässan, pusslar Di Weekend ihop spelet bakom krimlitteraturens framgång.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

lodiga spår i snön, en midnattssolsmördare på fri fot eller ett lik som flyter i land på en skärgårdsö. Med bland annat våldsamt vintermörker, bestialiska mord och sårbara kriminalkommissarier har nordiska deckare trollbundit läsare världen över. På ett drygt decennium har genren, ofta kallad Nordic noir, Scandi crime eller Schwedenkrimi, också etablerat sig som en storspelare i den globala bokbranschen och blivit en litterär succé för Sverige.

Ser man bara till Stieg Larsson och Henning Mankell, två av de mest namnkunniga svenska deckarförfattarna i världen, har de tillsammans sålt mer än 120 miljoner exemplar av sina böcker. Samtidigt visar en antologi som kom för några år sedan att det svenska språket, som är relativt litet sett till antalet människor som talar det, är ett av de tio vanligaste källspråken, alltså språk som litteratur översätts från, och därmed ett hyfsat stort språk i världslitteraturen. En topplacering som den svenska deckarboomen starkt har bidragit till.

”När jag är ute i världen och träffar läsare känns det verkligen att den nordiska deckaren är en exportprodukt som är minst lika känd i världen som Volvo eller det svenska stålet”, säger författaren Viveca Sten.

I våras kom hennes nionde bok i Morden i Sandhamn-serien. På tio år har hennes böcker sålts i nästan 5 miljoner exemplar i mer än 40 länder, där Tyskland och Frankrike är hennes två största utländska marknader. Böckerna har också blivit en populär tv-serie och på Sandhamn, i Stockholms skärgård, går det numera att få en turistkarta som guidar runt till de fiktiva mordplatserna på ön.

”Det roliga är att jag får vara en del i att lyfta bilden av Sverige. Utländska läsare tycker till exempel att det är intressant att få en inblick i vår vardag. I många kulturer är de svenska pappornas roll i familjen och att barnen bor varannan vecka hos frånskilda föräldrar väldigt exotiskt.”

FAKTA
Bästsäljande böckerna i Sverige 2017

Under 2017 såldes deckare- och spänningsromaner i Sverige för 445 miljoner kronor. De 5 mest sålda böckerna i Sverige i fjol var deckare.

1. Mannen som sökte sin skugga av David Lagercrantz.

2. Kaninjägarenav Lars Kepler

3. Begynnelse av Dan Brown

4. Häxan av Camilla Läckberg

5. Kan man dö två gånger? av Leif GW Persson

Källa: Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen.

VISA MER
Snö och mörker fascinerar

Att nordiska deckare utspelar sig i en del av världen som är främmande för många läsare, är en av framgångsfaktorerna för genren som ofta lyfts fram. Mörker, snö, skog, den nordiska mentaliteten och hur våra samhällen är organiserade, fascinerar. Men bara för att Nordic noir blivit populärt de senaste åren, betyder det inte att böckerna säljer sig själva, intygar Viveca Sten. Visst fungerar den personliga framgången till viss del som smörjmedel. Det finns ett uppbyggt intresse när hon släpper en ny bok jämfört med när hon debuterade. I Tyskland gjordes till exempel en snabböversättning av hennes senaste bok, så att den skulle komma ut så fort som möjligt efter Sverige. Men bakom varje bok ligger också ett stort arbete. Först under skrivprocessen, där hon tillsammans med förläggaren går igenom och skriver om manus ett dussintal gånger. När det är färdigt drar pr-maskineriet i gång, där val av omslag, marknadsföringsstrategi och fullspäckade turnéer i bland annat Kanada, Sydamerika och Europa ingår.

”När jag var i Frankrike nyligen gjorde jag till exempel 36 intervjuer på sex dagar i fem städer och då är inte seminarier och scenframträdanden inräknade.”

Hur har den nordiska deckargenren utvecklats sedan du började skriva?

”Den breda flora av underkategorier som vuxit fram är den största skillnaden. När man säger svensk krimroman i dag spänner det från hårdkokta deckare, till samhällspolitiska författare, som Katarina Wennstam som skickligt tar upp aktuella ämnen. Eller mina romaner som kategoriseras som ”cozy crime”, där kriminalgåta, medmänskliga relationer och miljö får ta större plats än skvättande blod och krossade fingrar.”

Kommissarie Beck banade väg

Uppbyggnaden av den svenska deckargenren har skett i omgångar. Först kom paret Maj Sjöwall och Per Wahlöö som med sina mörka, samhällskritiska böcker om kommissarie Beck satte Sverige på deckarkartan på 1960- och 70-talet. I nästa generation kriminalförfattare fanns bland annat Henning Mankell med sin Wallander-serie. Den tredje vågen exploderade med full kraft när Stieg Larssons Millennium-trilogi kom ut 2005 – och den pågår än i dag.

”När jag började jobba som agent var deckargenren fortfarande i sin linda, men i dag ser vi inte något stopp. Nordic crime är etablerat, precis som ’romance’ från USA eller ’chic lit’ från England”, säger Anna Frankl, agent och delägare i Nordin Agency.

Agenturen företräder bland annat den bästsäljande deckarförfattaren Camilla Läckberg, men även nyare förmågor som Emelie Schepp och Pascal Engman. Genom att hjälpa författaren att angripa marknaden, bygga upp nätverket av utländska förlag och förhandla om rättigheter kring böcker, filmer och ljudböcker, är Anna Frankls roll som agent att vara spindeln i nätet som vakar över processen från manus till försäljningssuccé.

”Det finns inget facit för hur man bygger en succéförfattare, utan det är en kombination av tajmning, en bra berättelse och att författaren tilltalar publiken just då. Sedan kan man sälja en bra deckarförfattare till jättemånga länder och ändå inte få någon framgång. Så var fallet med Dan Brown, som hade skrivit flera romaner innan han slog igenom med Da vinci-koden.”

Vilken typ av kriminalromaner är störst nu?

”Psykologisk spänning är stort, där Det som göms i snö av Carin Gerhardsen eller Gone girl av Gillian Flynn är två exempel. Men de utländska förlagen jag är i kontakt med söker väldigt brett.”

Är utländska förlag i dag beredda att betala mer för en skandinavisk deckare än andra genrer?

”Förlagen är generellt beredda att betala mer för det de vet att de kan tjäna pengar på. I dag vet vi att deckare säljer bättre än annan litteratur och skandinaviska deckare har visat sig vara kommersiellt gångbara. Dessutom har de etablerat sig som en lite mer ”up market”-genre på sistone, vilket betyder att man kan göra en inbunden variant till exempel och få högre marginaler. Så jag skulle säga att genren är ett säkrare kort än vissa andra. Men sedan beror det på från författare till författare. Det finns vissa som till exempel är så kända att man vet att de kommer att sälja. Då blir det ofta budgivning, och då sticker priserna så klart i väg.”

Romance – en miljardindustri Ekonomin höljd i dunkel

Pengar är dock ett känsligt ämne i branschen, som ingen är särskilt bekväm eller villig att prata om. Det finns ingen samlad statistik över hur mycket varje enskild författare har sålt, inte heller något säkerställt exportvärde. Det finns för många olika delar att ta hänsyn till, som inhemsk försäljning i de nordiska länderna och försäljningen av bok-, film-, och ljudboksrättigheter utomlands. Hur mycket den nordiska deckarscenen är värd i ekonomiska termer är därför svårt att ringa in, menar de agenter vi talat med. Och de vet, eftersom agenterna har haft en central roll i att bygga upp den nordiska deckargenren.

”Utan dem hade den nordiska deckarvågen aldrig blivit vad den är i dag. Sedan kan man diskutera vad som är hönan och ägget, agenterna eller deckarförfattarna. Men agenterna har tidigt sett potentialen, börjat prata om en våg när det har funnits tillräckligt många duktiga deckarförfattare och byggt upp genren så att den i dag inte framstår som ett ’artificiellt kollektiv’ utan är litterärt och kommersiellt vital och uppbyggt kring seriösa författarskap”, ­säger Jan Arnald, som skriver kriminalromaner under pseudonymen Arne Dahl sedan 1998.

A-gruppen – en framgångssaga

Han har själv arbetat med en agent sedan hans andra kriminalroman i serien om A-gruppen, en specialenhet inom rikskriminalpolisen, kom ut. På 18 år har hans böcker sålts i över 3 miljoner exemplar och översatts till mer än 30 språk. Böckerna har dessutom blivit en populär tv-serie.

I dag är han knuten till Salomonsson Agency som sköter alla hans förhandlingar mot en viss procentandel av försäljningen. Enligt uppgifter till Di Weekend brukar agenterna ta mellan 10 och 15 procent på den svenska marknaden och 25 procent på den utländska marknaden. Men det verkar finnas lika många lösningar som det finns författare, och även hur kontrakten skrivs skiljer sig åt.

I Jan Arnalds fall har en bok i taget gällt, fram tills nu då han har ett trebokskontrakt. Enligt överenskommelsen ska han skriva ungefär en bok per år, som helst ska vara klar till att den tyska marknaden, där Arne Dahl är särskilt populär, har sitt stora släpp av ”krimi”-litteratur.

”Om man har haft en succébok kan agenten eller ett utländskt förlag vilja rida på framgången och säkra med fler böcker.”

I det här fallet vem lyssnar du mest på: ditt svenska förlag, din agent eller ditt tyska förlag?

”Min förläggare när det gäller bokens innehåll. Men jag litar på att det tyska förlaget känner sina läsare bättre än vad jag eller det svenska förlaget gör. Så om de vill marknadsföra boken på ett annat sätt eller byta omslag har vi en diskussion där agenten vakar över processen.”

Under åren som deckarförfattare har Jan Arnald hört många dödförklara genren. Det finns utländska förlag som beslutat att det får vara nog med skandinaviskt mörker, andra som påstått att marknaden nu är mättad på blodiga mord i Norden. Hittills har alla haft fel.

”Om det fanns ett stopp skulle vi redan ha sett det”, säger Tor Jonasson, agent på Salomonsson Agency.

Men för några år sedan medger han att han var lite orolig. När hajpen var som störst och det fanns risk för överetablering. Då kunde han sitta i förhandlingar på mässan i Frankfurt och höra någon vid bordet bredvid pitcha en författare han aldrig hade hört talas om, eller som han visste var ganska dålig, som ”nästa Stieg Larsson”.

”Men många insåg också att vill man att genren ska hålla över tid kan man inte kapitalisera på vågen genom att trycka vad som helst.”

Succéförfattaren släpper ny deckare ”Riktigt duktiga författare”

I dag tycker han att marknaden är balanserad och mognare. Med tiden har förlagen och läsarna blivit kräsnare och i ett sådant landskap finns bara plats för riktigt bra böcker.

”Här hemma finns nog fortfarande de som har bilden av deckare som palt eller skräp. Men då ska man veta att det är mycket svårare att sälja utomlands. Så de författare som lyckas med bok efter bok, och fortfarande har 30 förlag vid bok nummer sju, det är riktigt duktiga författare, som skulle kunna skriva fantastiska romaner, men som har valt deckargenren och tar sitt skrivande på högsta allvar.”

Händer det att de utländska förlagen kommer med önskemål eller rentav vill beställa en specifik deckarberättelse som de tror skulle passa deras läsare?

”Jag har inte fått några seriösa frågor om jag kan be den eller den författaren skriva något specifikt. Men konstiga önskelistor förekommer absolut, som ’har du en svensk Gone girl’ eller ’en bok som handlar om den här katastrofen’.”

Filmbranschen letar manus

Så länge genren fortsätter att utvecklas tror Tor Jonasson att den har en ljus framtid. Samtidigt har den nordiska crime-genren breddats de senaste åren med möjligheten att sälja filmrättigheter till utlandet. I dag är det inte ovanligt att man säljer film- och bokrättigheter samtidigt. För något år sedan förhandlade till exempel Salomonsson Agency med Netflix om Jonas Bonniers bok Helikopterrånet som nu ska bli film med Jake Gyllenhaal i huvudrollen. Efter bland annat succéserier som Bron och filmatiseringar som Jens Lapidus Snabba Cash har Sverige seglat upp som en stark manusmarknad på den internationella filmradarn.

”Jag vet redan nu att när den eller den författaren kommer med nästa bok är ett tiotal producenterna i Hollywood intresserade. Det bevisar bara än en gång att krimgenren är här för att stanna och att ingen ser oss som en liten pluttmarknad längre.”