Di Weekend REPORTAGE

Blodbedragerskans mångmiljardbluff

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Elizabeth Holmes lyckades dra in miljarder från investerare. Nu riskerar nu 20 års fängelse.

Elizabeth Holmes vision om att revolutionera ­blodprovsindustrin, ­kombinerad med en sällsam ­övertalningsförmåga, ledde till att bolaget ­Theranos som mest värderades till 90 miljarder kronor. I dag ­existerar inte bolaget längre. Vilka mekanismer får entreprenörer att köra på, trots att allt är på väg utför?
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Elizabeth Holmes var bara 19 år när hon 2004 hoppade av studierna vid Stan­forduniversitetet för att bygga ett företag kring sin idé. Hon ville vända upp och ned på sjukvårdsindustrin genom att sälja billiga blodprover via apotek direkt till konsumenter, utan läkare som mellanhand. Ett enkelt nålstick i fingret och en enda droppe blod skulle räcka för att testa uppåt 200 olika värden eller sjukdomar. Affärs­-hem­ligheten: maskinen Edison, till storlek och utseende mest påminnande om en laserskrivare för hemmabruk, men som invärtes alltså skulle ut­föra samtliga tester baserade på denna enda bloddroppe.

Med Steve Jobs som främsta förebild – hon till och med klädde sig som honom, ständigt iförd svart polotröja – placerade Elizabeth Holmes sitt bolag Theranos huvudkontor bland andra uppstickare i Silicon Valley, ett tecken på målsätt­ningen.

I dokumentären The Inventor: Out for blood in Silicon Valley, som nyligen släppts på HBO, vittnar flera av hennes före detta anställda om ­hennes intensiva blick – ”Hon blinkade inte en enda gång under intervjun!” – och vad som beskrivs som en ”övernaturlig charm” och övertalningsför-måga.

Rupert Murdoch investerade

På några år lyckades hon dra in över 7 miljarder kronor i riskkapital. De största investerarna var familjen Walton, ägare till butikskedjan Walmart, som gick in med 1,5 miljarder kronor, och mediemogulen Rupert Murdoch med 1,25 miljarder kronor. Hon fick också uppbackning av tungviktare som Bill Clinton, Henry Kissinger och förre utrikesministern George Shultz, och byggde upp en namnkunnig styrelse av mestadels äldre män ”som föll för hennes charm”, ­enligt en av personerna i dokumentären. Men, som kritiker också påpekar, de var varken vetenskapsmän eller experter på medicin, och saknade kompetens att ifrågasätta Elizabeth Holmes.

Under flera år var hon en av Silicon Valleys gulle­grisar. Hon hamnade på omslaget till tidskrifter som Fortune, och Forbes utsåg henne 2015 till den yngsta som blivit dollarmiljardär för egen ­maskin. Utnämningen grundades på att The­ranos då värde­rades till 90 miljarder kronor, efter att ha ingått ett avtal med apotekskedjan ­Walgreens, som ­också började utföra Theranos tester i delstaten Arizona.

Enda problemet: Edison funge­rade inte. Blodproven analyserades i stället – i hemlighet, även för de som arbetade med att ta blodproverna – i de betydligt större maskiner som ­redan fanns på marknaden och som Theranos ville konkurrera med. För att utföra de testerna behövdes mer än en droppe blod, och kunder som köpt tester i tron att de bara skulle bli stuckna i fingret fick ändå en nål in­stucken i venen.

Det stora festivalfiaskot

Det är lätt att som utomstående baxna när ­bluffen avslöjas. Men det är inte samma sak som att ­befinna sig mitt i ett drömprojekt, med löften om guld och gröna skogar, med en karismatisk ­ledare i toppen.

Men historien om Theranos föranleder några frågor:

Varför kör många människor bara på, trots att folk runt omkring flaggar för att allt är på väg att kapsejsa? Kan vem som helst låta sig övertygas av sådana här människor? Och hur bär de sig åt?

Elizabeth Holmes är långt ifrån ensam om ­hybris och lögner. Den amerikanske entreprenören bakom den misslyckade musikfestivalen Fyre, Billy ­McFarland, lyckades med hjälp av fotomodeller och influencers sälja svindyra biljetter– de dy­raste kostade 2,5 miljoner kronor – till det som från början var ett pr-trick för att lansera en app. Millenniegenerationen, som lider av fomo, ”fear of missing out”, kastade sig över biljetterna i tron att de skulle få flyga privatjet till Bahamas, äta sushi på stranden och bo i villor eller bekvämt inredda lyxtält. Men när de landade möttes de av gula skolbussar, regndränkta madrasser i räddningstält som blivit över ­efter orkanen ­Matthew, och en akut brist på mat, organisation och möjlighet att ens ta sig därifrån. ­Resan mot megafiaskot skildras närgånget i ­Netflix-dokumentären Fyre – the ­greatest party that never happened.

Thoraxkirurgen och lögnerna

2015 briserade skandalen kring ­Paolo Macchiarini, thoraxkirurgen som blev världskänd för sina transplantationer av konstgjorda luftstrupar som badats i stamceller, men som senare fälldes för forskningsfusk, sparkades från Karolinska universitetssjukhuset och utreddes för vållande till ­annans död. Paolo Macchiarini hade förfalskat delar av sitt CV och lyckades, precis som Elizabeth Holmes och Billy McFarland, charma och ljuga för rätt personer.

I journalisten Bosse Lindquists dokumentär Experimenten avslöjades den italienske forskaren. Men han ljög inte bara i tjänsten. 2018 släpptes även dokumentären He lied about everything, i ­vilken ex-flickvännen och journalisten Benita ­Alexander redogjorde för hur han under deras mångåriga relation levde dubbelliv med fru och barn medan de planerade sitt gemensamma bröllop.

Ett recept för bedrägeri

Holmes, McFarland och Macchiarini tycks har ­vissa karaktärsdrag gemensamt, som bristande förmåga att känna skam. Men Oskar Henrikson, organisationspsykolog och vd för Psykologifabriken, är mån om att flytta fokus från personlig­heterna och se mer till situationerna de har ­verkat inom.

”Precis som i naturen, där en viss miljö förutspår hur ett djur kommer att se ut, måste man ­kanske titta på vad det är för miljö i Silicon Valley där Elizabeth Holmes befann sig. Vad är det som uppmuntras där? Du har investerare som inte kan sakämnet, men när väl den första investeraren är på kroken får vi det som folk är så svaga för – ­sociala bevis, det vill säga att vi gör det som andra gör. Fomo spelar en stor roll”, säger Oskar Henrikson.

”Kastar vi in en person som tar i för mycket utan saklig grund, i en miljö som kastar pengar efter en, är det ett recept för bedrägeri. Men båda komponenterna måste finnas på plats för att få det ­beteende vi ser.”

När miljonerna väl är investerade, eller en person eller institution har engagerat sig och huvudpersonen har hamnat i en maktposition, kickar helt andra psykologiska mekanismer in.

Livet som deadlinekonstnär Praktikanten som ifrågasatte

Det är ett faktum att alltför många lät sig duperas av Holmes, McFarland och Macchiarini. Men samtidigt fanns det inte i något av fallen brist på människor som faktiskt invände, och försökte ­förmå ledaren att avstå från att gå vidare.

Alex Shultz, sonson till en av tungviktarna i Theranos styrelse, och praktikant på företaget, försökte upprepade gånger tala med Elizabeth Holmes om att Edison inte fungerade – ett mod utöver det vanliga med tanke på hans ­juniora position. I dokumentären berättar han att efter varje samtal med Elizabeth Holmes kom han tillbaka till ­labbet med en pånyttfödd motivation och med inställningen att de höll på att förändra världen.

”Man vill så gärna att det ska vara sant. Jag ­jobbade med maskinerna varje dag och ändå lyckades hon nästan övertyga mig. När jag tänker på de samtalen funderar jag över hur hon gjorde”, säger Alex Shultz i The ­Inventor.

Oskar Henrikson pekar dock återigen på situationen som den största faktorn, snarare än ­Elizabeth Holmes hypnotiska charm.

”När en människa har ett sådant överläge och makt över dig ska det ganska mycket till för att du inte ska bli omkullsnackad av personen. Den inten­siva blicken har inte med saken att göra, utan den här otroliga investeringen gjorde att hon fick en maktposition som ledde till att de hade svårt att säga ifrån. Vi människor är dåliga på att ta med situationens påverkan i beräkningen, utan tar en mental genväg som är snäll för oss”, säger han.

På Wall Street Journal fick reportern John ­Carreyrou i slutet av 2014 ett tips om att en forskningschef lämnat Theranos efter att ha upptäckt oegentligheter. I oktober 2015 publicerade han ­reportaget som slutligen avslöjade bluffen. Inspek­tioner ledde till att all provtagning avbröts omedelbart och tillstånd drogs in. Riskkapitalisterna fick ett hårt uppvaknande.

”Det hade skett en sorts guldrusch i Silicon ­Valley där flera bolag värderades till över 1 miljard dollar. De var privat ägda mycket längre än företagen som bildades under dotcombubblan på 1990-talet, och därför kunde de vara mindre transparenta. Jag tror folk i Silicon Valley insåg att ­detta hade blivit en grogrund för bedrägerier”, säger John Carreyrou i dokumentären.

Men Elizabeth Holmes nekade till alla anklagelser, så envist att reportern Roger Parloff på Fortune säger:

”Jag insåg att det är något fel i huvudet på ­henne. Jag vet inte om hon ljuger eller har en omedveten version av verkligheten för att skydda sig mot det som händer. Men det hon säger stämmer inte överens med verkligheten.”

Varför fortsätter en person i hennes position att neka och ljuga?

”När du väl har börjat ljuga måste din hjärna ­rationalisera det och då fortsätter det lätt – du måste ha gjort något bra, annars får man ju inte miljontals dollar. Det finns ett nutida svenskt exem­pel med boken Omgiven av idioter och disc­testet, som har avslöjats som en bluff. Men de som är anhängare av det kommer nog inte att gå ut och säga ’vi har förstått det’, utan de kommer att fortsätta försvara sig”, säger Oskar Henrikson.

»Fenomenet som knockar stjärnorna på poplistan«

”Vi ska kritisera Elizabeth Holmes beteenden, inte hennes person. Hon har gjort fel, ljugit, översålt tekniken och så vidare. Men att länka det till hennes person är hotande mot identiteten – att erkänna ett misstag är som att erkänna att man är en dålig människa, och det gör ingen.”

Riskerar 20 års fängelse

Tungviktarna i styrelsen lämnade bolaget, och värderingen av Theranos sjönk till noll kronor.

John Carreyrou skrev sedermera ­boken Bad blood, som nu ska bli film med Jennifer Lawrence i huvudrollen. Utöver HBO-dokumentären har ABC Radio också under vintern 2019 publicerat den åtta avsnitt långa podcasten The Dropout, om Theranosskandalen och ­Elizabeth Holmes.

Elizabeth Holmes och hennes främsta sam­arbetspartner står nu anklagade för bedrägeri av amerikanska staten och invän-tar rättegång, och riskerar ­fängelse i 20 år. Hon ­nekar till brott.