Hoppa till innehållet

Åttio år i centrum

Monopol har blivit en kapitalistisk ikon som i flera decennier eldat på lusten att driva sina nära och kära till bankrutt.
Di Weekend har gjort en djupdykning i klassikern som från början skulle visa kapitalismens baksida – inte bli en symbol för marknadskrafterna.

FORTFARANDE PÅ BANAN. Sedan starten 1935 har Monopol sålts i över 275 miljoner exemplar världen över.
FORTFARANDE PÅ BANAN. Sedan starten 1935 har Monopol sålts i över 275 miljoner exemplar världen över.Foto: Foto: Jesper Frisk
FORTFARANDE PÅ BANAN. Sedan starten 1935 har Monopol sålts i över 275 miljoner exemplar världen över.Foto: Illustration: Jesper Frisk/Johan Persson
FORTFARANDE PÅ BANAN. Sedan starten 1935 har Monopol sålts i över 275 miljoner exemplar världen över.Foto: Illustration: Jesper Frisk/Johan Persson
VÄLKÄND PLAN. 6 miljarder gröna hus och 2,25 miljarder röda hotell har spritts ut över världens spelplaner i 80 år.Foto: Foto: Jesper Frisk
VÄLKÄND PLAN. 6 miljarder gröna hus och 2,25 miljarder röda hotell har spritts ut över världens spelplaner i 80 år.Foto: Foto: Jesper Frisk
STARKT PATENT. Det mesta är sig likt från Charles Darrows patent från 1935.
FÖRLAGA. The Landlord’s Game hade, precis som Monopol, en kvadratisk spelplan.Foto: landlord game 1906
GLOBAL IKON. Spelets frontman, Mr Monopoly, har inte förändrats mycket på 80 år. Här syns han i form av en gigantisk ballong under en Thanksgivingparad i New York.Foto: TT
Spelets frontman, Mr Monopoly,
SÅ VÄRDERAS MONOPOLGATORNA I DAG. Sammanställningen är gjord av Erik Olsson Fastighetsförmedling och bygger på försäljningar på senare tid. Området runt Norrmalmstorg och Centrum är fortfarande dyrast men utgörs numera i princip bara av kontor och ingår därför inte i statistiken.Foto: Illustration: Johan Persson
Hatten. En av de mest ikoniska spelpjäserna, en symbol som levde kvar sedan "jazzåldern". Är tätt förknippad med frontfiguren för Monopol Rich Uncle Pennybags, som i dag kallas för Mr. Monopoly. Fingerborgen. Den enda spelpjäsen som går att bära på riktigt. Strykjärnet. Röstades bort 2003. En av de första elektroniska apparaterna som tog en plats i de amerikanska hemmen.
Skon. Är utformad efter en arbetarsko på 1930-talet, en typisk syn under depressionen. Stridsskeppet. Användes ursprungligen i Parker Brothers spel Conflict, som lades ned. Utöver Monopol har den även använts i spelet Diplomacy. Kanonen. Användes också i Conflict. Ändrade utseende 1946, men togs senare bort. Precis som stridsskeppet en stark symbol för första världskriget.
Bilen. Introducerades kort efter de andra pjäserna 1936 och ändrade utseende tre gånger fram till 1960. Inspirerat av en typisk sportbil från 1930-talet. Väskan. Den åttonde spelpjäsen dök upp och försvann i olika upplagor, men togs bort för gott på tidigt 1950-tal. Gunghästen. En av de mest svårhittade spelpjäserna i dag. Var inte med i särskilt många upplagor och togs bort på 1950-talet.
Lyktan. Introducerades med gunghästen och togs bort samtidigt. Hunden. En av tre nya spelpjäser som tillkom. Den skotska terriern har blivit känd som Mr. Monopoly's följeslagare och är den mest populära spelpjäsen. Skottkärran. En symbol för hårt arbete och ett av de -viktigaste verktygen för att bygga nya bostäder.Foto: Jesper Fris
Ryttaren. Togs, precis som kanonen, bort utan större protester. Pengasäcken. Spelpjäsen som 1999 blev den första att läggas till på över 40 år. Försvann efter mindre än ett decennium. Katten. Den nyaste pjäsen i skaran. Slog ut strykjärnet i en omröstning 2003.
Ryttaren. Togs, precis som kanonen, bort utan större protester. Pengasäcken. Spelpjäsen som 1999 blev den första att läggas till på över 40 år. Försvann efter mindre än ett decennium. Katten. Den nyaste pjäsen i skaran. Slog ut strykjärnet i en omröstning 2003.

Hur låter egentligen historien om Monopol? För den som har ett gammalt Monopolspel hemma, kan den låta ungefär så här:

Under den stora depressionen ritade den arbetslöse försäljaren Charles B. Darrow ett brädspel baserat på Atlantic City’s gator och hus. Han presenterade sitt spel för Parker Brothers som tackade nej, men Charles Darrow var ihärdig och började sälja Monopol själv. Parker Brothers insåg snabbt sitt misstag och köpte spelet som räddade både företaget och Charles Darrow från ekonomisk kollaps.

Problemet med den här historien är att den inte är helt sann. Myten om Monopols ursprung har reproducerats sedan 1930-talet och figurerade i spelets innehållsförteckning flera decennier därefter. Men det som inte nämndes i innehållsförteckningen var att föregångaren till Monopol uppfanns redan 30 år tidigare – av en kvinna.

Sedan Parker Brothers köpte Monopol 1935 har över 6 miljarder gröna hus och 2,25 miljarder röda hotell spritts ut över hela världen. En vanligt förekommande siffra är att spelet ska ha sålts i över 275 miljoner exemplar världen över sedan 1935. I dag finns Monopol i 114 länder och har översatts till 47 språk, det finns en uppsjö av olika varianter relaterade till länder, städer och framför allt populärkultur. Monopol inspirerade av Star Wars, Nintendo, NHL och Game of Thrones är bara några exempel på alla temaupplagor som har producerats genom åren.

”Det är världens mest säljande familjespel och en av våra viktigaste produkter, det finns det inget tvivel om. Sedan det introducerades på marknaden har det varit stort hela tiden. Alla spelar det, det är ett generationsöverskridande familjespel”, säger Hanne Friis Olsen, varumärkeschef på Hasbro Nordic, som ger ut spelet i Sverige.

Men även om Monopol firar 110-årig födelsedag i år så är det ett spel som håller takt med samtiden. I dag kan Monopol spelas på både mobilen och surfplattan.

Den senaste varianten av spelet, som lanseras till hösten, är naturligtvis kontantfri. I Monopoly Ultimate Banking får spelarna, i stället för klassiska sedlar, varsitt kreditkort som läses av med hjälp av en dosa.

»Monopol är starkt etablerat, det kommer garanterat att överleva. Det finns en symbolik och en igenkänningsfaktor i alla tillbehör.«

Spelexperten Dan Glimne, som själv har spelat SM i Monopol, ser dock ingen anledning till att det klassiska spelet skulle förlora sin position på spelmarknaden.

”Monopol är starkt etablerat, det kommer garanterat att överleva. Det finns en symbolik och en igenkänningsfaktor i alla tillbehör. Det är en stor del av det som är ’americana’, det amerikanska kulturarvet. Det finns nog inget spel som är så ordentligt förankrat i USA och resten av världen.”

När SM och VM arrangeras var fjärde år är det fortfarande det traditionella brädspelet som gäller. Och det klassiska brädspelet är fortfarande den variant som säljer bäst – ett givet inslag i många hem, hur många år det än har på nacken. Frågan är vad det är som får Monopol att stå sig – år efter år?

För att förstå historien backar vi till sekelskiftet. Förra sekelskiftet alltså.

Elizabeth Magie arbetade som steno- och typograf och var en, för sin tid, liberal och välutbildad kvinna. Dessutom hade hon ett intresse för att spela och utveckla sällskapsspel. Inspirerad av ekonomen Henry George, som tyckte att skatt endast skulle tas ut på jordinnehav, skapade hon The Landlord’s Game för att påvisa orättvisorna med markspekulation och höga hyror.

Spelet var något av en moralkaka med två uppsättningar av regler. I den ena versionen var målet att krossa motståndarna genom att skapa monopol, den andra skulle visa hur välfärd som uppnåddes genom samarbete lönade sig för alla.

Elizabeth Magie lämnade in sin patentansökan den 23 mars 1903 och fick godkänt året därpå. Ironiskt nog uppfann hon ett spel som var ett slags antikapitalistisk satir, helt ovetandes om att hon lade grunden för ett spel som alltid har beskyllts för sin kapitalistiska agenda.

Den som vill fördjupa sig i hennes öde, kan med fördel läsa standardverket om Monopols historia, journalisten och författaren Mary Pilons The Monopolists.

»Monopol kom i precis rätt ögonblick. När det lanserades var det depression i världen och helt plötsligt fick folk chansen att spela magnater.«

The Landlord’s Game hade, precis som Monopol, en kvadratisk spelplan. Nio rektangulära rutor på vardera sidan med hörnor markerade som ”Gå till fängelse” och ”Allmän parkering”. Spelarna cirkulerade runt spelplanen, samlade ihop pengar och betalade hyra.

”Hon uppfann något unikt. Vet du vad? Den oändliga spelplanen”, säger Dan Glimne.

Trots sitt patent hade Elizabeth Magie svårt att sälja in spelet till speltillverkarna, men The Landlord’s Game lyckades bli omåttligt populärt ändå. Det spreds, kopierades och gjordes om i olika versioner. Den antikapitalistiska agendan hamnade allt mer i skymundan. I dag finns det bara två kända exemplar kvar av den första publicerade versionen från 1906. Extrema rariteter, förklarar Dan Glimne.

Elizabeth Magie uppdaterade sitt spel och fick ett nytt patent 1924. En man som kom över spelet var den arbetslöse försäljaren från Pennsylvania – Charles Darrow. Han gjorde ett eget exemplar av spelet, med en spelplan som utspelar sig i Atlantic City. Och döpte om spelet till Monopol.

Spelbolaget Parker Brothers tackade först nej, men ändrade sig ett år senare efter att ha sett hur snabbt spelet såldes av Darrow själv. Våren 1935 köpte Parker Brothers spelet av Charles Darrow och hjälpte honom att få ett patent för det.

Men Parker Brothers insåg efter ett tag att Darrow inte var den enda uppfinnaren och köpte därför både Elizabeth Magies patent och upphovsrätten till andra kommersiella varianter av brädspelet, som spelet Finance.

Elizabeth Magie fick 500 dollar för The Landlord’s Game, som började säljas av Parker Brothers fyra år efter Monopol. Precis som sin uppfinnare, föll det i glömska. Monopol däremot gjorde succé och såldes i 278 000 exemplar första året och mer än 1 750 000 året därpå. Charles Darrow’s första royaltycheck låg på 7 000 dollar och han levde gott resten av sitt liv.

”Monopol kom i precis rätt ögonblick. När det lanserades var det depression i världen och helt plötsligt fick folk chansen att spela magnater. Det tilltalade basala saker som att tjäna pengar och känna sig mäktig. Även om det bara är leksakspengar blir man större och stöddigare med pengar. För att citera Ted Turner så är ’pengar det sättet människor håller reda på sin ställning i livet’”, berättar Dan Glimne som har spelat, tillverkat och arbetat med spel i hela sitt liv.

»Även om Norrmalmstorg har kontoriserats så är det fortfarande en otroligt exklusiv adress. Det är lyxigt att säga att man har kontor där.«

Ryktet om det populära spelet spred sig till resten av världen. Två år efter lanseringen förbjöds spelet i Nazityskland, eftersom det var alldeles för judiskt-kapitalistiskt enligt propagandaministern Joseph Goebbels. Samma år, 1937, nådde ryktet Sverige och Albert ”Abbe” Bonnier Jr.

Som teknisk chef på förlaget Åhlén och Åkerlund, i dag Bonnier Tidsskrifter, bestämde han sig för att introducera Monopol i en svensk version. I sin biografi Personligt – Sett, hört och tänkt, beskriver han hur en underhuggare fick i uppgift att gå runt i Stockholm för att bestämma vilka gator som skulle få en plats i den svenska upplagan. Norrmalmstorg, med det påkostade Citypalatset byggt 1932 av Ivar Kreuger, blev den dyraste gatan i hela spelet.

”Området runt Norrmalmstorg och Centrum är fortfarande dyrast, men utgörs i princip bara av kontor. Även om Norrmalmstorg har kontoriserats så är det fortfarande en otroligt exklusiv adress. Det är lyxigt att säga att man har kontor där”, säger Erik Olsson, vd på mäklarkedjan med samma namn.

Valutan i det svenska Monopolet blev växlingskursen av 1 amerikansk dollar 1937 och landade på 50 kronor, med 10-kronorssedlar som minsta sedel. På 1950-talet ändrades dock växlingskursen och valutan i spelet med den. 10-kronorssedlarna plockades bort och 1 amerikansk dollar jämställdes med 20 kronor. I samband med ändringen höjdes priset på gatorna med några hundralappar, men gatunamnen har förblivit likadana sedan 1937.

Den som 1937 hade velat spela Monopol i verkligheten skulle dock tjänat mer på att strunta i Norrmalmstorg och investera i billigare gator.

Enligt uträkningar baserade på Erik Olssons försäljningar i nutid, har värdeutvecklingen varit bäst för de minst exklusiva gatorna i Monopol. I verkligheten skulle den bästa investeringen ha varit en fastighet på Hornsgatan eller Västerlånggatan.

”Det har att göra med urbaniseringen, det är mycket fler människor nu. Bodde man på Hornsgatan tidigare var det lägre kvalitet och det var inte lika centralt. När svenska Monopol skapades var innerstan fortfarande mer segregerad med fattiga områden. Tidigare tyckte man synd om folk som bodde på söder, i dag är man avundsjuk på de som har råd att köpa där”, säger Erik Olsson.

Den prestigefyllda gröna gruppen (Gustav Adolfs torg, Drottninggatan och Diplomatstaden), placerad innan Centrum och Norrmalmstorg på spelplanen, har blivit ett mindre attraktivt område i dag.

Skulle en ny spelplan ritas upp hade den röda gruppen med Strandvägen i spetsen hamnat betydligt högre i värdekedjan.

”Strandvägen är Stockholms, och hela Sveriges, mest prestigefulla gata. Man märker det på begrepp som ’Strandvägsnära’, där man försöker lyfta andra adresser som ligger i närheten. Men i dag är hela innerstaden väldigt attraktiv att bo i, den har inte blivit mindre intressant direkt.”

»När bilarna försvinner från innerstan kommer de breda paradgatorna i Monopol att återfå sin status.«

Många av gatorna i Monopol är breda och var inte särskilt hårt trafikerade 1937. Gator som S:t Eriksgatan och Valhallavägen har i takt med stadens utveckling fått mer intensiv trafik och därför har Monopolgatorna i verkligheten lägre bostadspriser än de som ligger i närheten i samma område.

 

 

”Det ger en bild av hur staden har utvecklats och hur det påverkar bostadspriserna. Den som kan förutspå den framtida utvecklingen i Stockholm kan göra en bra bostadsaffär. När bilarna försvinner från innerstan kommer de breda paradgatorna i Monopol att återfå sin status”, säger Erik Olsson.

Hur värdet styrs på svenska gator beror, förutom det centrala värdet, på tillgänglighet.

”Det finns ett kommersiellt värde som beror på hur vi har designat eller planerat staden, var bilarna åker och var vi går. Det har framför allt stor betydelse för handeln. Ur ett boendeperspektiv är det gator med viss utsikt, vare sig det är park eller vatten som har högre värden. Närheten till öppna ytor spelar också stor roll”, säger Mats Wilhelmsson, professor i fastighetsekonomi på KTH.

Kan man dra några paralleller mellan Monopol och verkligheten?
”Förutom att kostnaden för att sitta i fängelse är lite för låg, så finns likheter i sättet att blockera varandra. I dag sitter byggbolag på tomtmarker som de inte väljer att bygga på just nu för att de är strategiska. Antingen beror det på att de väntar på rätt tid för att bygga, att de i framtiden vill göra ett byte, eller att ingen annan ska kunna bygga på marken. I verkligheten så diskuterar man faktiskt en lösning för att kunna tidsbestämma byggrätter. Det skulle man kunna lägga till som regel i Monopol, så att man bara kan blocka varandra ett visst antal rundor”, säger Mats Wilhelmsson.

Även om gatorna i spelet inte förändrats, har det genom åren kommit nya svenska varianter av Monopol. Förutom Uppsala- och Göteborgsversioner, fick Sverige en nationell variant 2008, där Stockholmsgatorna ersattes av svenska orter och samhällen som allmänheten bjöds in till att rösta fram. Umeå vann folkets hjärta och blev framröstad som den dyraste rutan, Linköping blev billigast. Samma år introducerades även en blå speltärning, vars syfte är att skynda på spelet.

De ikoniska pjäserna i Monopol har kommit och gått under åren. I Charles Darrows patentansökan från 1935 finns sex figurer listade och enligt upphovsmakaren själv kom de från ett billigt armband som han hittat hemma. Den historien är dock tveksam, flera av spelpjäserna användes i redan befintliga spel från Parker Brothers. Hatten, fingerborgen, strykjärnet, stridsfartyget, skon och kanonen var alla ursprungspjäser som hade en stark anknytning till den tid de skapades i. Både kanonen och strykjärnet har ersatts, den sistnämnda ströks så sent som 2003 efter en omröstning på speltillverkaren Hasbros hemsida, och ersattes av en katt.

Monopol har också präglats av förändringarna i världen. Under andra världskriget rådde metallbrist och en särskild upplaga med pjäser i trä och kartong trycktes. Under 1970-talets vänstervindar sjönk försäljningen på grund av spelets kapitalistiska agenda.

»Vi har inte sålt några Monopol, men jag vet att man får ge några hundralappar på loppis.«

1970-talet markerar ytterligare en viktig milstolpe i historien om Monopol. Ekonomiprofessorn Ralph Anspach från San Francisco skapade spelet Anti-Monopol som en reaktion på originalspelet. Han tyckte att sällskapsspelet skapade en felaktig uppfattning om att monopol var något strävansvärt och ville skapa en motpol. I Anti-Monopol var målet att bryta upp monopol snarare än att bygga dem.

Ralph Anspach stämdes av Parker Brothers för varumärkesintrång, en rättstvist som nådde ända upp i USA:s högsta domstol. Under tiden gjorde Anspach en omfattande research som ledde honom tillbaka till Elizabeth Magie och The Landlord’s Game. Anspach och hans Anti-Monopol dömdes för varumärkesintrång, ett beslut som han senare överklagade. Efter beslutet, innan domstolsförhandlingarna var slut, begravde Parker Brothers närmre 40 000 Anti-Monopol i en deponi i Minnesota.

Efter en över tio år lång rättsprocess nådde Parker Brothers och Ralph Anspach en lösning och Anti-Monopol fick fortsätta att säljas i samma namn. Resultatet blev boken The Billion Dollar Monopoly Swindle som utgavs 1998 och fick Parker Brothers att erkänna Elizabeth Magies plats i historien.

De tidigaste amerikanska Monopolspelen från 1935 säljs i dag för runt 2–3 000 kronor på sajter som exempelvis Ebay. Darrow’s variant från 1934, innan spelet köptes av Parker Brothers, kostar drygt 6 000 kronor.

”Vi har inte sålt några Monopol, men jag vet att man får ge några hundralappar på loppis. Jag har hört folk muttra över att spelen gått upp i inflation och att det kommer för många upplagor varje år. Generellt sett ger brädspel och pussel inga större pengar. Det enda Monopolrelaterade vi har sålt är Öyvind Fahlströms målning World Trade Monopoly, som gick för drygt fyra miljoner”, säger David Brolin, värderingsexpert på Bukowskis Market.

»Alla som är duktiga på Monopol kan de matematiska värdena och har analyserat hela spelplanen.«

Generellt fortsätter brädspel att sälja i dag, trots digitaliseringen. Även när det ekonomiska läget varit instabilt runt om i världen har brädspel sålt bra, enligt Mary Pilons The Monopolists. Analytiker pekar på att försäljningssiffrorna varit fortsatt positiva även i sämre tider, som depressionen på 1930-talet, lågkonjunkturen på 1970-talet och finanskrisen 2008. Förklaringen kan ligga i den enkla och billiga formen av underhållning och en längtan efter glädjeämnen i en tid av förtvivlan.

”Förflytta dig runt spelplanen medan du köper och säljer egendomar, bygger hus och hotell. Allt handlar om att göra affärer med stora pengar och bli rik fort – ända tills du äger allt!”, deklareras det i Monopolförpackningen.

 

 

För att nå hela vägen till toppen och vinna finns det en hel del tekniker att applicera. Turfaktorn finns där, men är långt ifrån avgörande. Avkastningen av investeringarna är som bekant olika beroende på vilka fastighetsgrupper man köper. Fängelserutan är konstaterat den mest besökta rutan och därför är fastigheterna som följer bra att ha. Enligt sannolikhetsteorin ligger den bästa fastigheten sex-sju steg bort. Det går alltså att fastställa att den orange gruppen, med Sturegatan, Karlavägen och Narvavägen, är den grupp som ger bäst avkastning.

En annan viktig pusselbit i vägen till att äga allt är förhandlingsteknik. Enligt Dan Glimne är det bästa man kan göra att köpa på sig så mycket som möjligt i början, för att sedan kunna byta tomter.

”Alla som är duktiga på Monopol kan de matematiska värdena och har analyserat hela spelplanen. Men det som skiljer agnarna från vetet är konsten att sy ihop en riktigt bra deal. Jag har suttit inklämd mellan två tidigare SM-mästare i Monopol och det var en ekonomilektion i klass med Handelshögskolan”, säger Dan Glimne.

Vad är tjusningen med Monopol?
”Det är samma tjusning som i alla spel. Det handlar om den sociala samvaron och i Monopol målas det upp en tematisk värld som du lever dig in i. Man ikläder sig en slags underordnad roll och accepterar reglerna, precis som man accepterar att det finns aliens och robotar i sci fi-filmer. Monopol framkallar människans sämsta och bästa egenskaper. Det är en superb tillfredsställelse när någon hamnar på Norrmalmstorg och måste punga ut en massa pengar. Det är ett sunt utlopp för konkurrensmentaliteten.”

Innehåll från MazdaAnnons

Hyllar fyrhjulsdriften – på el: ”Får lite V8-känsla när jag kör”

Ulf Jonsson gör långresor med tungt släp minst två helger i månaden på de mest krävande svenska vägarna.

Med Mazdas flaggskeppsmodell, laddhybriden CX-60, har han aldrig stött på bekymmer.

– Vi har aldrig gått bet. Fyrhjulsdriften i kombination med den starka motorn gör att jag inte ens behöver slå på offroad-läget, säger han.

EXTERN LÄNK: Mer om Mazda CX-60 – se erbjudandet här

Just den här helgen är stockholmaren Ulf Jonsson i Stora Blåsjön och åker skoter. Han och frun brukar regelbundet åka hit eller till Edsbyn i Hälsingland. På vägarna till Stora Blåsjön som ligger i norra Jämtland, krävs det en stark och pålitlig bil.

– Fyrhjulsdriften måste vara väldigt bra. Man vill inte börja sladda i backar med skotersläp. Dessutom behövs en stark motor, vilket Mazda CX-60 med sina 327 hästkrafter definitivt har.

Samtidigt upplever Ulf Jonsson att bilen är bränslesnål sett till sin storlek.

– Nu när jag körde upp till Stora Blåsjön mitt i vintern med dubbdäck och skoter på släpet drog den 0,8 liter per mil. Han behöver inte jobba så mycket i uppförsbackar, och jag får lite V8-känsla när jag kör.

Till vardags driver Ulf Jonsson eget företag i byggbranschen och han tar ofta bilen till jobbet. Han köpte Mazda CX-60, sin tredje Mazda, i oktober. När det blev dags att köpa nytt letade han efter en stark laddhybrid som skulle passa hans körmönster.

– Att köra helt på el var inte aktuellt för våra vanor. Jag tittade på tre modeller från andra tillverkare men den starka motorn, fyrhjulsdriften och dragvikten på 2500 kg gjorde valet enkelt till slut. Vi är dessutom väldigt trygga med Mazda.

Mazdas generösa garanti på tio år känns väldigt bra, tycker Ulf Jonsson.

– Att köpa en ny bil kostar ganska mycket pengar. Mazda CX-60 är prisvärd, men det är ändå en stor investering. För oss har allting bara fungerat hittills, men skulle det vara något på en ny modell känns det tryggt att Mazda står för kostnaderna vid en återkallelse, säger han.

En annan anledning till att valet föll på Mazda CX-60 är körkänslan.

– Man blir ett med bilen. Den är extremt rolig att köra.

I normalläget gör Mazda CX-60 0–100 på 5,8 sekunder.

– Trots bilens storlek tycker jag att den går som en Mazda Miata. Kurvtagningen är galant och den är så sportig att köra att det nästan är larvigt.

– Ibland drar jag ut och kör bara för att det är roligt. Och dessutom på el, vilket gör att mina nöjeskörningar alltid är fossilfria.

I Stockholm kör Ulf Jonsson de allra flesta milen på el.

– Vi tankar aldrig i Stockholm och kör 90 procent av våra resor i stan utan utsläpp. Jag kör sällan mer än fyra mil per dag. En laddhybrid passar verkligen våra behov perfekt.

Mazda CX-60 har en räckvidd på 63 kilometer enligt WLTP*. Möjligheten finns att köra upp till 140 km/h på el. Ulf Jonsson lyfter fram en annan funktion som han gillar med laddhybriden.

– En fiffig grej är att man kan ladda den genom att trycka in en knapp när man kör på bensin. När vi åker norrut brukar jag använda funktionen under slutdelen av resan. Det drar lite mer bränsle, men det är knappt märkbart, säger han.

– När vi kommer fram har vi fem mil el till bilen. Det lilla jag kör här uppe kör jag därför på el.

Elmotorn är monterad mellan bränslemotorn och växellådan, vilket gör att alla fyra hjulen kan drivas elektriskt. Ulf Jonsson är glad över att slippa kallstarta bensinmotorn för att köra två kilometer uppe i norr.

– Det är helt suveränt. Vi slipper slitaget på motorn och gör ett miljövänligt val på samma gång.

EXTERN LÄNK: Skräddarsy din Mazda CX-60 direkt här 

 

Mer från Mazda

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mazda och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera