Hoppa till innehållet

Växande trend med delat kontor

Nu öppnar coworking-kontoret GT30 i Stockholms innerstad. Etableringen är en del av en global trend där ensamföretagare och småföretag delar lokaler.

”SMIDIGT”. Susanne Ahlenius arbetar på bokförlaget Hoi.
”SMIDIGT”. Susanne Ahlenius arbetar på bokförlaget Hoi.Foto: Foto: Hampus Andersson
FÄRSKA BULLAR. Bageri, restaurang ovh gym har de som hyr platser i GT30 tillgång till.
FÄRSKA BULLAR. Bageri, restaurang ovh gym har de som hyr platser i GT30 tillgång till.Foto: Hampus Andersson (Di)
FLEXIBEL ARBETSPLATS. En del som hyr platser i GT30 har fasta platser medan andra får slå sig ned där det passar för dagen.Foto: Hampus Andersson (Di)
NYÖPPNAT. Nästa vecka slår kontorsklubben GT30 upp portarna. Tanken är att företag som hyr in sig i lokalerna ska få tillgång till allt som hör ett kontor till, som reception och mötesrum, utan att behöva sköta administrationen.
NYÖPPNAT. Nästa vecka slår kontorsklubben GT30 upp portarna. Tanken är att företag som hyr in sig i lokalerna ska få tillgång till allt som hör ett kontor till, som reception och mötesrum, utan att behöva sköta administrationen.Foto: Kristofer Johnsson

Nästa vecka slår ”kontorsklubben” GT30 upp portarna i centrala Stockholm. Totalt kommer det finnas plats för 500 personer i lokalerna. De som hyr platser i fastigheten kommer ha tillgång till bageri, restaurang och gym.

”Vi vill att det mesta ska finnas, utom sängar. Kommer man till jobbet klockan 06.00 är bageriet öppet. Restaurangen är öppen till midnatt. Det blir ett levande hus dygnet runt”, säger delägaren Eric Spongberg som tidigare drivit hotell i Alperna.

Tanken är att företag som hyr in sig i lokalerna ska få tillgång till allt som hör ett kontor till, som reception och mötesrum, utan att själv behöva sköta administrationen.

En del medlemmar hyr fasta platser, medan andra får slå sig ned där det passar för dagen. Tanken är inte bara att företagare och entreprenörer ska ha någonstans att jobba. Grundarna av GT30 hoppas också att hyresgästerna ska börja göra affärer med varandra.

”Tanken är att tydligt försöka sammanföra många olika branscher under ett och samma tak, för att hitta bra nätverkseffekter och affärsnytta för alla inblandade. Alla medlemmar hos oss ska vara medvetna om vad de andra företagen gör”, säger Eric Spongberg.

Liknande ställen har de senaste åren dykt upp på flera håll i Sverige. Utvecklingen är en del av en global trend där antalet coworking-kontor ökar kraftigt år för år.

Inom techbranschen är det vanligt förekommande, liksom bland frilansande kreatörer. Det brukar talas om ”coffice” eller ”hoffice”, vilket innebär att en grupp samlas och arbetar tillsammans på ett kafé eller hemma hos någon.

Samtidigt försöker nu kommersiella företag återskapa samma miljö. USA-baserade We Work är med 152 kontor i 36 städer ett av branschens mest kända företag.

I Sverige har flera kapitalstarka investerare lockats till coworking-sektorn. Convendum drivs bland annat av flera personer från musikbranschen och Klarna-grundaren Niklas Adalberth ligger bakom Norrsken House i gamla Spårvagnshallarna i Stockholm.

Det är inte längre bara ensamjobbare som söker sig till mer kollektiva kontorsalternativ.

”Det här sättet att arbeta sprider sig till traditionella branscher. Konsulter och jurister vågar sitta på det här sättet. Det senaste skiftet vi ser nu är att vi också får förfrågningar för företag som är 30–50 personer”, säger Eric Spångberg.

Susanna Toivanen, docent i sociologi vid Stockholms universitet, har ägnat en stor del av sin forskning åt framtidens arbetsplatser. Hon menar att det är två parallella trender som bidrar till alltmer flexibla kontorslösningar.

Dels handlar det om arbetsgivarna.

”De vill framtidssäkra sina lokaler och bygga in en flexibilitet om verksam- heten förändras. Man vill kunna ändra på lokalerna snabbt eller till och med använda dem till helt andra ändamål”, säger Susanna Toivanen.

Ekonomiskt innebär det en mindre ekonomisk risk för företagen att hyra in sig i ett coworking-kontor än att skriva på ett kontrakt i tre år.

”Kontorsyta, särskilt i storstäderna, är dyr. Man vill inte hyra mer yta än vad man egentligen behöver. Då är den här typen av kontor ändamålsenliga”, säger Susanna Toivanen.

Förändringar på arbetsmarknaden har också stor betydelse för hur människor arbetar. De tillfälliga anställningarna blir fler och många människor startar eget och jobbar som konsulter. Folk har också andra krav på jobbet i dag.

”Att det här fenomenet poppat upp handlar också om att man vill ha nya arbetsformer. Många känner att de levererar bättre om de får arbeta i ett annorlunda sammanhang”, säger Susanna Toivanen.

Baksidan är att det kan vara svårt att få lugn och ro i ett öppet kontor. En annan reaktion hon har märkt i sin forskning är att många upplever att en del av det sociala sammanhanget försvinner i kontor där man saknar en fast arbetsplats.

”Man är van att prata med sina närmaste kollegor och många tycker att det blir tomt och lite ensamt när man hamnar bredvid olika människor varje dag. Socialt stöd är väldigt viktigt för hälsa och prestation”, säger Susanna Toivanen.

Allt tyder dock på att trenden är här för att stanna. Marknaden har bestämt sig för att flexibla kontor är framtiden. Därtill kommer digitaliseringen.

”Tekniken innebär att man verkligen kan jobba var som helst och det börjar slå i genom på allvar nu. Det är en av anledning till att vi ser den här trenden”, säger Susanna Toivanen.

Susanne Ahlenius arbetar på bokförlaget Hoi och är dessutom författare till en deckartrilogi.

Trots att hon har en ordinarie kontorsplats i Gamla stan i Stockholm arbetar hon ofta på kontorsfik.

”Jag sätter mig på kontorsfik flera gånger i veckan, det är väldigt smidigt”, säger hon.

Det finns flera fördelar med att arbeta på ett kontorskafé gentemot ett vanligt dito, tycker hon.

”Det finns utskriftsmöjligheter, musiken brukar vanligtvis inte vara så hög och att man kan alltid ladda sin dator och telefon.”

Den här gången har hon slagit sig ner med sin dator på Johan & Nyström at Work på Hantverkargatan i Stockholm. Att arbeta hemifrån lockar inte.

”Det finns ju så många andra saker som stör hemma”‚ säger hon.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Nu kan AI hjälpa din BRF att spara tid och kapa kostnader

Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.
Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Debatten går het om huruvida AI kommer att ta våra jobb. Men de flesta av Sveriges BRF-styrelser skulle nog uppskatta lite avlastning. Genom en ny tjänst från Riksbyggen kan du med bara några knapptryck skapa en skräddarsydd underhållsplan för din fastighet – komplett med uppskattade kostnader för de kommande 50 åren.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Replano från Riksbyggen

En välskött underhållsplanering är många bostadsrättsföreningars dåliga samvete. Stammar, rörledningar, fönster, fasad, tvättstugan: att hålla koll på fastighetens alla delar tar mycket tid i anspråk. Samtidigt förstår de flesta fördelarna med att planera i förväg, snarare än att behöva släcka bränder.

– En bra underhållsplanering ger styrelsen större möjligheter att konkurrensutsätta och upphandla leverantörer. Dessutom kan föreningen samordna insatser, vilket både sparar pengar och minskar störningarna för alla som bor och verkar i fastigheten. Men framför allt handlar underhållsplaneringen om att kunna lägga en långsiktigt hållbar budget, säger Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Underlättar för mindre föreningar

Större bostadsrättsföreningar tar ofta in hjälp med underhållsplaneringen, medan mindre föreningar hanterar den själv för att spara tid och pengar. Men risken då är att planen blir för kortsiktig och för oprecis, konstaterar Anna Rosén.

För att hjälpa mindre föreningar har Riksbyggen därför lanserat en ny digital prenumerationstjänst, Replano, som gör det möjligt att ta fram en skräddarsydd underhållsplanering på bara några minuter.

Replano – som främst är utvecklad för föreningar med upp till 50 lägenheter – bygger på AI-teknik, automatiserad datainhämtning från tredje part och Riksbyggens samlade data och kunskap från de 3 000 BRF:er som de hjälper med teknisk och ekonomisk förvaltning.

Det som också är speciellt är att användarna får tillgång till tjänsten månadsvis, där första månaden är kostnadsfri och möjligheten finns att säga upp när som helst.

Snabbt och enkelt att göra sin egen plan

Underhållsplanen skapas i tre steg, förklarar Anna Rosén. Det första är att Replano samlar in den externa data som behövs.

– Tjänsten hämtar in data från bland annat Lantmäteriet och föreningens årsredovisning, och under de få minuter som detta tar så får ni också svara på några frågor om det underhåll som skett hittills. Kan ni inte svaret på de frågorna så gör tjänsten i stället en uppskattning baserat på byggår och en rad andra faktorer.

I nästa steg tar Replano hjälp av karttjänster och AI för att göra så kallad mängdmätning.

– Vi har lärt AI:n att med hjälp av publika karttjänster mäta storleken på bland annat tak och fasader, vilket är väldigt viktigt för att kunna uppskatta kostnaderna som är förknippade med olika åtgärder, säger Anna Rosén.

Det sista steget är att göra en kostnadsberäkning. Replano beräknar underhållsbehovet utefter modern branschstandard – ett stambyte ska till exempel göras var 45 år. Sedan presenteras en underhållsbudget.

– Replano bevakar priser på material och entreprenadtjänster, och kan baserat på det uppskatta föreningens underhållskostnader, både per år och per kvadratmeter. Dessutom ger tjänsten en rekommendation på hur stort årligt sparande som krävs för att ligga i fas, förklarar Anna Rosén.

Rådgivning ger extra stöd

Genom verktyget uppdateras underhållsplan och kostnader löpande. Men ibland behöver man mer hjälp och rådgivning och då erbjuder Replano tillgång till Riksbyggens fulla tjänsteutbud, framhåller Anna Rosén:

– Vi har stor kompetens och erfarenhet inom teknik, juridik och ekonomi – och jag vet att rådgivningen ger ett viktigt extra stöd till våra föreningar. I Replano kan man boka ett videosamtal med en expert direkt i tjänsten och få hjälp, säger hon.

EXTERN LÄNK: Passar Replano er BRF? Gör ett quiz

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera