Hoppa till innehållet

Unga Klara växer upp

Unga Klara tar nu plats i rampljuset som Sveriges nya nationalscen och står redo med två urpremiärer till våren.

Men hade uppgraderingen uteblivit hade den legendariska barn- och ungdomsteaterns historia kunnat sluta i tragedi.

”Vi var redo att göra ett sista ryck”, säger Nisha Besara, som är vd på Unga Klara.

NYTT FOKUS. När Unga Klara går från att vara en kommunal scen i Stockholm till att bli en nationalscen byter man också huvudman till kulturdepartementet. Det statliga stödet till teatern för 2018 blir 16,2 miljoner kronor.
NYTT FOKUS. När Unga Klara går från att vara en kommunal scen i Stockholm till att bli en nationalscen byter man också huvudman till kulturdepartementet. Det statliga stödet till teatern för 2018 blir 16,2 miljoner kronor.Foto: Foto: Amanda Lindgren

På scengolvet står tre skådespelare tätt tillsammans, runt dem ligger Saccosäckar i guld, orange och grönt. I lokalen bredvid målas nybyggda läktare kolsvarta.

”Vi är i en mellanperiod, där vi planerar och repar vårens två helt nya föreställningar som har urpremiärer i februari och mars. Den ena heter ’Torget’ och handlar om demokrati. Den andra ’Ocean’ och behandlar intimitet och relationer utifrån flera generationer”, säger Nisha Besara, som är vd på Unga Klara, medan hon på order av Di:s fotograf är med och målar sittplatserna.

Torget och Ocean blir de två första pjäserna som Unga Klara spelar som nationalteater, ett uppdrag som ingen barnteater i Sverige tidigare har fått axla. Sedan första januari är scenen därmed en institution rakt under kulturdepartementet, likställd med Dramaten och Operan.

Processen har pågått under två långa år och när det nya epitetet äntligen presenterades svart på vitt i september kunde Unga Klara dra en lättnadens suck.

Som nationalscen kommer teatern få ett ökat statligt stöd som under 2018 landar på 16,2 miljoner kronor. Därefter kommer summan årligen ligga på cirka 15,4 miljoner kronor.

”Under de senaste åren har vi delvis levt på tillfälliga projektstöd och öronmärkta pengar från olika aktörer. Det har gjort att vi aldrig har kunnat planera långsiktigt. Om det här inte hade skett hade vi inte kunnat fortsätta mycket längre till och vi var redo att göra ett sista ryck”, säger Nisha Besara.

Unga Klara grundades i mitten av 1970-talet av teaterpionjären Suzanne Osten och scenen blev snart en av de främsta forskande teaterverksamheterna med barns och ungas perspektiv i fokus. Genom åren har produktionerna blandat oetablerade teaterhopp med kända ansikten som skådespelaren Rikard Wolff och den våraktuella regissören Athena Farrokhzad.

Men när Nisha Besara tog över vd-posten hösten 2015 var teatern hårt pressad. Sex år tidigare hade Stockholms stadsteater valt att knoppa av verksamheten och i stället fick den ideella organisationen Unga Klaras vänner rycka in och ta över som ägare.

”Jag kom in under en period med nedskärningar och det är självklart inte roligt att behöva säga upp medarbetare. Men nu är vi i en motsatt situation och kommer att kunna utlysa nya tjänster och ge längre kontrakt till skådespelarna. Att vi har blivit en nationalscen är ett starkt politiskt ställningstagande och en signal om att scenkonst för barn och unga är viktigt – på riktigt”, säger Nisha Besara.

Men att hon skulle vara den som stod i fören för Unga Klara var inte en självklarhet. Hon beskriver sig själv som en ”outsider” utan någon större tidigare erfarenhet av teater. I stället har hon sin bakgrund inom politik och media som bland annat ledarskribent för Aftonbladet, sakkunnig i Regeringskansliet och som chefredaktör för SSU:s tidskrift Tvärdrag.

”I den här lilla världen behövs fler människor som kommer från utanför teatersektorn, som kan ge perspektiv. Annars blir det samma personer som blir beroende och håller varandra om ryggen. Det är inte nyttigt för någon bransch”, säger hon.

Vi slår oss ned på hennes kontor, som trots avknoppningen är kvar högt upp i Stadsteaterns byggnad mitt inne i centrala Stockholm. Hon säger att Suzanne Osten fortfarande i hög grad präglar deras arbete, men att de också har försökt utveckla sitt uppdrag ytterligare.

”Den största förändringen är att vi har försökt bredda oss. Förutom maktförhållandet mellan barn och vuxna, kvinnor och män, har vi fått in fler perspektiv som heteronorm och färg”, säger Nisha Besara.

Nu är den främsta utmaningen att teatern ska bibehålla sin särart och ställning som en progressiv aktör som vågar undersöka kontroversiella ämnen.

”Vi får se upp med att inte bli bekväma, vare sig konstnärligt eller organisatoriskt. Det skulle på sikt göra oss irrelevanta. Det är viktigt att vi fortsätter att gå i bräschen och inte drar oss från att ta upp svåra frågor”, säger Nisha Besara och fortsätter:

”Därför måste vi vara på tå och ständigt påminna oss om vad vi är på för arbetsplats och varför vi är här. Det är grunden för att Unga Klara ska fortsätta vara unikt.”

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera