Ahsen Gülsen från Turkiet är inne på det andra och sista året på Mastersprogrammet i Avancerad produktdesign. Efter examen på Middle East Technical University i Ankara var Umeå förstavalet. Inte världsmetropoler som Paris eller London.
”Skolan är känd för att vara väldigt ’hands on” och jobba konkret med olika problem i stället för att en lärare föreläser. Det passar mig väldigt bra”, säger Ahsen Gülsen.
Att en stad i norra Sverige har hög status är inte så konstigt, menar hon. Industridesignvärlden är trots allt ganska liten. De som verkar i sektorn har koll på vilka skolor och företag som har bra rykte.
”Även om det är en relativt liten designskola ganska långt norrut så är den väldigt känd”, säger hon.
Kanadensaren Camille Moussette, som nu jobbar på Apples designavdelning i San Francisco, håller med.
”De flesta, skulle jag säga, har hört talas om UID. Antingen direkt via kollegor och vänner som gått på skolan eller så har de läst i branschpress om de utmärkelser skolan fått”, säger han.
Det senaste decenniet har det blivit många priser för Designhögskolan i Umeå, eller UID som skolan ofta kallas internationellt. På Red Dots prestigeladdade lista, som precis har presenterats, rankas skolan som den bästa i Europa och Amerika.
Och det är inte första gången. De senaste sju åren har Designhögskolan i Umeå toppat rankningen fem gånger.
”De två andra åren har vi varit tvåa”, säger Maria Göransdotter, vice rektor på Designhögskolan.
Även i designtävlingen iF, som också omfattar skolor i Asien, toppar Designhögskolan i Umeå rankningen.
Utbildningarna i Umeå är inriktade på industridesign i vid bemärkelse. Det handlar om allt från väldigt fysiska produkter inom fordonssektorn, till utveckling av digitala lösningar och apputveckling.
Maria Göransdotter säger att skolans framgångsformel är ett nära samarbete med företag och organisationer i de sektorer där studenterna väntas arbeta efter examen. Just den kombinationen tror Camille Mousette, som både studerat och forskat i Umeå, är nyckeln till framgångarna. Att jobba med industrin utmanar studenterna att utforska områden som ligger bortom stil och personlig smak.
”Hemligheten är en rigorös designutbildning kombinerat med ett omfattande samarbete med industrin. Sedan är den internationella miljön väldigt berikande”, säger han.
Projekten på skolan inleds vanligtvis med att studenterna diskuterar ett problemområde. Sedan ger de sig ut i någon verksamhet för att studera behoven.
Så var det när Ahsen Gülsen inledde arbetet med CRIC, ett av de studentprojekt som nyligen prisades av iF. Hon tillbringade fyra dagar på ambulansstationen i Umeå för att följa personalen i deras vardag.
”Det som är speciellt är att vi är fokuserade på problemlösning. Det handlar mer om att arbeta med vad människor behöver än vad de trånar efter”, säger Ahsen Gülsen.
Resultatet blev i hennes projekt ett koncept där en skalpell och spruta skulle kunna kombineras på ett och samma instrument och därmed underlätta arbetet för ambulanssjukvårdare i väldigt pressade situationer.
”Jag har fått förfrågningar om att göra en riktig modell och det skulle vara intressant att gå vidare med det. Vi får se vad som händer”, säger Ahsen Gülsen.
Designhögskolan har totalt 145 studenter och det är enormt många sökande. På Mastersnivån är två tredjedelar av studenterna internationella.
”Vi har sökande från hela världen. Vi kan välja de allra starkaste, de som har de största möjligheterna att utvecklas”, säger Maria Göransdotter.
Bland tidigare studenter återfinns kända namn i branschen som Stina Nilimaa Wickström, designchef i Volvokoncernen, och Spotifys designchef Rahul Lindberg Sen. Enligt Maria Göransdotter är det i princip jobbgaranti för de studenter som går på skolan.
”Många konsultbyråer och företag rekryterar aktivt från oss. Den asiatiska bilbranschen anställer exempelvis många av våra studenter.”