Di Weekend NYHETER

Trycket ökar på klubbarna

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

På lördag startar Svenska hockeyligan, SHL, en liga med stora ekonomiska utmaningar där skärpta krav väntar. Det framgår av en rapport från revisionsbyrån EY. ”Pressen att prestera såväl sportsligt som ekonomiskt har kanske aldrig varit större”, säger Mikael Bergsten, partner på EY.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

I SHL gör 14 lag i 52 omgångar upp om seriesegern. Tio lag får sedan spela SM-slutspel, där segraren får höja den åtråvärda Le Mat-pokalen.

Inför seriepremiären publicerar revisionsbyrån EY för tredje året i rad sin rapport ”Hur mår svensk elithockey?”. Fjolåret var också det tredje i rad som SHL-klubbarna gemensamt visade ett negativt resultat, exklusive engångsposter, förra säsongen blev förlusten totalt 30 miljoner kronor. Inkluderas engångsposter landar resultatet på blygsamma 8 Mkr.

Det är en klart nedåtgående trend, för tre säsonger sedan visade SHL-klubbarna en vinst på 77 Mkr, och säsongen efter det blev det 48 Mkr i vinst.

Samtidigt ställs allt högre ekonomiska krav på SHL-klubbarna. För att minska risken för konkurser har Svenska ishockeyförbundet valt att höja kraven på klubbarnas egna kapital.

”Flera klubbar går återkommande med underskott men har hela tiden klarat kraven för elitlicensen”, säger Mikael Bergsten.

Förra säsongen krävdes 4 Mkr i eget kapital, men för varje år kommer kravet att skärpas. 2022 krävs ett eget kapital på totalt 10 Mkr per klubb, något som bara hälften av klubbarna klarar i dagsläget.

Redan den här säsongen kommer flera klubbar att behöva öka sitt eget kapital, och några klubbar måste undvika att göra förlust för att inte hamna under gränsen.

Men räddningen kan vara på väg. Det nya tv-avtalet mellan SHL och C More innebär extra klirr i kassan för klubbarna. Ersättningen till varje klubb ökar från 29 Mkr per säsong till 45–50 Mkr.

Dessutom har klubbarna egna sponsorer som skjuter till pengar för att få synas på matchtröjor, sarger och liknande.

”Framtiden ser ljus ut, förutsatt att man förvaltar pengarna väl och inte upprepar tidigare misstag”, säger Carlos Esterling, partner på EY, som tillsammans med Mikael Bergsten är ansvarig för rapporten.

Han pekar på att ökade intäkter historiskt sett har gått till att betala större löner.

AIK litar på näringslivet

Svensk ishockey är en miljardindustri, tillsammans omsätter SHL-klubbarna 1,7 miljarder kronor. Förra säsongen kom det i snitt 5 669 personer till varje match. För att öka den siffran ytterligare kommer fler matcher under årets säsong att spelas på torsdagar och lördagar, de mest populära matchdagarna.

Personal är den enskilt största kostnaden. Där ingår spelarnas löner, men också kostnaden för klubbledningen och alla runt omkring som får verksamheten att fungera. Totalt går 62 procent, över 1 miljard kronor, av SHL- klubbarnas intäkter till att betala personal.

Ju mer pengar klubbarna får in, desto mer lägger de på personalkostnaderna. Det är kanske inte så konstigt i en bransch där framgång på isen innebär ytterligare klirr i kassan och där ett sportsligt misslyckande kan leda till degradering och en rejäl ekonomisk svångrem.

”I ishockeyn får du respons två gånger i veckan. Går det dåligt kan supportrar börja kräva avgångar och liknande, det är en väldigt hård press”, säger Mikael Bergsten.

Det finns ett samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och den sportsliga prestationen. Ju större intäkter en klubb har, desto bättre spelare kan man locka med stora lönekuvert.

Men det finns undantag. De regerande mästarna Växjö Lakers vann både grundserien och slutspelet förra säsongen, trots att de bara hade den nionde högsta omsättningen.

I andra änden finns HV 71 och Brynäs. De omsätter mest av samtliga lag i SHL, men slutade på åttonde respektive tionde plats i grundserien.

DIF fyller kassen

Mikael Bergsten och Carlos Esterling tror att det finns stor potential för klubbarna att öka sina intäkter genom att utveckla sitt arbete med socialt ansvarstagande.

”Idrotten gör mycket positivt för folkhälsan, våra värdegrunder och inte minst för integrationen”, säger Mikael Bergsten.

”De klubbar som i kronor och ören lyckas visa den samhällsnytta man skapar kommer att ha nytta av det när man jagar sponsorintäkter”, säger Carlos Esterling.

I slutet av april 2019 står det klart vilket lag som har vunnit SHL och SM-slutspelet, och när klubbarna stänger sina böcker får vi svaret på hur väl de har skött sin ekonomi.