Det var efter andra världskrigets slut som amerikanska influenser på allvar svepte in över Sverige. Jazz var den stora ungdomsmusiken, som under decenniets andra hälft gradvis kom att ersättas av rock’n’roll. Genom den amerikanska filmen fick ungdomen nya idoler, som Elvis Presley, James Dean och Marlon Brando.
Men Nordiska museets utställning fokuserar på kvinnligt mode under femtiotalet och även de kvinnliga förebilderna kunde ses på filmduken.
”Filmen ’Prinsessa på vift’ med Audrey Hepburn släpptes 1953. Hon blev en enastående stilikon”, säger Helena Lindroth, intendent på Nordiska museet.
”Det finns ett par byxor som vi visar, som köptes in till Nordiska museet på 1990-talet från en nedlagd sybehörsaffär. De kallades för byxor i Audreymodell. Det finns också en blus i bardot-rutigt, något som syftar på Brigitte Bardot som 1959 gifte sig iklädd en rutig klänning.”
Ett särskilt populärt material var nylon, som liksom så mycket annat hade varit ransonerat under kriget.
”Efter andra världskriget hände väldigt mycket. Det fanns en stark framtidstro, ekonomin blev bättre, nya möjligheter uppstod, USA kom starkt och det växte fram ett starkt tonårsmode”, säger Marianne Larsson, intendent på museet.
”Man kan säga att NK lanserade tonårsmodet. Det var inte bara ett stort, flott varuhus. De hade en särskild avdelning för tonårsmode och särskilda tonårsmodeller.”
Men det var inte via fashionabla NK på Hamngatan som det nya modet blev möjligt att följa för de breda folklagren. Erling Persson i Västerås reste efter krigsslutet till USA där han i New York fick upp ögonen för en butikskedja som sålde moderiktiga damkläder till låga priser och med hög omsättning. Det gjorde ett starkt intryck och 1947 öppnade Erling Persson dambutiken Hennes.
Hennes växte till en butikskedja, men sortimentet bestod länge bara av damkläder. Men det var först 1968 som Erling Persson köpte Mauritz Widforss Handels AB, som sålde jaktutrustning och herrkläder och på så sätt bildades Hennes & Mauritz, H&M.
I dag omsätter koncernen mer än 220 miljarder kronor per år och har ett börsvärde på nära 350 miljarder kronor.
Samma år som Erling Persson reste till USA inträffade en annan epokgörande händelse. Då lanserade modeskaparen Christian Dior sin nya look, ett mode som betonade smal midja, vid kjol och utmärkande byst.
De tidstypiska underkläder som möjliggjorde detta mode visas i en monter på Nordiska museet.
”Utan underkläder, ingen midja, och därmed inte heller den eftersträvansvärda spetsiga formen på brösten, som man får genom att dra in midjan och trycka ut brösten lite extra”, konstaterar Helena Lindroth.
”Hur obekvämt och instängt det där kändes har vi tagit fram citat som berättar.”
Marianne Larsson fyller i:
”Femtiotalet har i hög grad satt spår in i vår tid. Det är samma kläder i viss mån. Vi har inte lika hårt snörpta midjor, därför att vi inte använder korsett på det sätt som man gjorde på den tiden. Nu måste man gå till Sats för att träna sig till den midjan.”
Femtiotalet präglades av ytterligheter med de exklusiva modehusens kollektioner på ena sidan och de nya frilufts- och vardagskläderna på den andra. Jeans och andra långbyxor sågs som utmanande mot gamla ideal.
”Man hade absolut inte långbyxor på arbetsplatser på femtiotalet. Det dröjde till 1970-talet innan det var accepterat att ha en kavaj och byxor på jobbet”, säger Helena Lindroth.
Ett mode som kom på femtiotalet och som fortfarande är aktuellt är jeans och rutig skjorta, ett slags cowboymode.
”Jag ser också en annan koppling och det är hantverket. Nu kommer det igen att man ska kunna sy, sticka och virka. Det värdesätts som en kunskap som är viktig”, säger Helena Lindroth.
”Köper man något på second hand så kanske man vill ändra och sy om och för det krävs kunskap.”
En röst som kommer att höras i utställningen är författaren Kristina Sandberg, vars framgångsrika romantrilogi om hemmafrun Maj – som bland annat tilldelades Augustpriset 2014 för boken ”Liv till varje pris” (Norstedts förlag) – utspelar sig under efterkrigstiden. Men under femtiotalet kom kvinnor i ökad utsträckning att ta sig ut i yrkeslivet och uniformer är en del av utställningen, bland annat en från det nordiska flygbolaget SAS.
”Flygvärdinna var ett glamoröst yrke, men här finns också en uniform som var på väg ut och det är hemmasysterns. Hon var en sådan som gick hem till familjen och tog hand om barnen när mamman inte kunde. Det var en yrkesroll som var på väg bort.”
Men det är inte femtiotalet, alltid aktuellt på något sätt verkar det som.
