Hoppa till innehållet

Ta med hjärnan i designen

Att bygga en bra arbetsmiljö är effektivt för att höja produktiviteten.
Men den vetskapen omsätts alltför sällan i praktiken, enligt Katarina Gospic och Isabelle Sjövall, aktuella med boken ”Neurodesign”.

MED HJÄRNAN I FOKUS. Inredningsdesignern Isabelle Sjövall och hjärnforskaren Katarina Gospic har skrivit boken ”Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående”.
MED HJÄRNAN I FOKUS. Inredningsdesignern Isabelle Sjövall och hjärnforskaren Katarina Gospic har skrivit boken ”Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående”.Foto: Amanda Lindgren

Att en bra arbetsmiljö påverkar hälsa och prestation kan låta självklart. Men enligt hjärnforskaren Katarina Gospic och inredningsdesignern Isabelle Sjövall finns det stort utrymme för förbättring på många företag.

Tillsammans har de skrivit boken ”Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående” där de tar avstamp i hur hjärnan fungerar och hur arbetsmiljön bör anpassas för att minska stress och sjukskrivningar, och öka effektivitet och välmående.

När författarna berättar om sitt samarbete möts de ibland av förvåning, folk frågar vad deras specialiteter har med varandra att göra.

”Jag har jobbat med inredningsdesign i många år och sett skillnaden på bra och dåliga miljöer. I det arbetet har jag alltid sökt efter den vetenskapliga kopplingen till hälsa, och så träffades vi”, säger Isabelle Sjövall.

”Hjärnforskning och design är områden som ligger nära varandra. När jag föreläser pratar jag mycket om prestationsförutsättningar, något som Isabelle är expert på att skapa”, säger Katarina Gospic.

Tillsammans driver de företaget Grey Matters som arbetar med hälsa, inredning och design.

”I min bransch finns många arkitekter och konstnärer som kan göra fantastiskt snygga saker, men som sällan är lika bra på att veta hur människor fungerar i olika miljöer. Det jag sökte är precis det som Katarina kan”, säger Isabelle Sjövall.

”Och det jag har saknat inom akademin är att det är ett så stort gap mellan forskning och gemene man. Jag vill applicera min och andras forskning och få ut den och då är det så skönt att arbeta med en riktig entreprenör som Isabelle”, säger Katarina Gospic.

De skriver om att människor visserligen har olika smak, men att symmetri och balans är värden som de flesta uppskattar. Hjärnan mår samtidigt bra av att utmanas, men inte så mycket att det blir störande.

Även när det gäller färgval gäller det att balansera rätt mellan lugn och dramatik. Blå är exempelvis en bra färg att använda på avdelare mellan skrivbord. Den blå färgen uppfattas som mindre isolerande och blå skärmar gör oss mindre trötta än om de är röda eller gula. Det är heller ingen slump att rött är en vanlig färg på casino, eftersom människor tenderar att vara mer riskbenägna i rött ljus.

En annan studie som boken refererar till har visat att grönt kan vara bra för kreativitet. Kanske är det också därför som växter på arbetsplatsen gör att människor upplever att humöret blir bättre och att de känner sig mindre stressade.

”Att skapa en bra arbetsmiljö handlar inte om att puffa upp kuddar, vi vill få upp nivån och få fler att inse att det inte räcker att ställa upp några skrivbord och stolar på ett kontor”, säger Katarina Gospic.

För några decennier sedan satt folk i egna rum, sedan slogs väggarna ner till förmån för det öppna kontorslandskapet. Efter en rundvandring i Di:s lokaler får författarna bedöma tidningens miljö, där flera reportrar sitter med hörselskydd framför sina datorer.

”Och då är det ändå ganska tyst här. På många andra arbetsplatser är ljudnivåerna helt oacceptabla”, säger Isabelle Sjövall.

Att oönskade ljud är störande skriver nog de flesta under på. Att ämnet engagerar vet Katarina Gospic. Efter en intervju i DN 2012 strömmade mejlen in och några skrev att de klippt ut och tejpat upp artikeln på chefens dörr. Fortfarande händer det att företag som anlitar henne som föreläsare ger instruktioner om att inte tala om nackdelarna med öppna landskap.

”Vi vet att kontorslandskap leder till att folk mår sämre och söker mer läkarvård. En bullrig ljudmiljö kan sänka prestationen med upp till 66 procent och öka risken för hjärtinfarkt. Men man stirrar sig ofta blind på krona per kvadratmeter och då kan det framstå som en effektiv lösning”, säger Katarina Gospic.

Att ha så kallade aktivitetsbaserade kontor, där man inte har fast plats, vad tycker ni om det?

”Aktivitetsbaserade kontor behöver inte vara dåliga, om de görs på rätt sätt. Men då behövs kompetens. Ofta smäller man upp ett jättestort landskap men har bara ett eller två tysta rum och då blir resultatet ofta katastrof”, säger Katarina Gospic.

I sitt arbete med kontorsmiljöer börjar de med att analysera behov och intervjua personer med olika roller på arbetsplatsen.

”På många ställen har man gjort förändringar utan att tänka igenom vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Färre kvadratmeter ger lägre hyra, men vänd på kalkylen och tänk på att du kan både spara och tjäna pengar på en bra arbetsplats där människor trivs och mår bra, eftersom det också får oss att prestera bättre”, säger Isabelle Sjövall.

Vad är viktigast för att få till en bra arbetsmiljö?

”Eftersom stress är ett stort problem är det viktigt att det finns möjlighet att få lugn och ro. Mikropauser är otroligt viktiga. Särskilt när vi har tekniken närvarande hela tiden och bombas med information utan avbrott. Den mänskliga hjärnan är duktig på att spurta, men måste också få vila”, säger Katarina Gospic.

Ni pratar också om vikten av att strukturera sitt arbete. Vad innebär det?

”Vi människor är inte programmerade för multi-tasking. Vi är katastrofalt dåliga på det. Däremot är hjärnan väldigt effektiv om den får ägna sig åt en sak i taget”, säger Katarina Gospic.

Innehåll från MendiAnnons

Träna upp hjärnan – öka effektiviteten och skapa optimala arbetsplatsen

Mendi är en portabel hjärnträningsprodukt. Med den kan företag båda mäta och träna upp de anställdas hjärnaktivitet – och därmed öka effektiviteten.

Hjärnhälsa är sällan något det pratas om och att det går att träna upp hjärnan är det inte alla som har koll på – men det går i allra högsta grad.

– De flesta är medvetna om att man får positiva effekter av att träna kroppen och hjärnan fungerar på exakt samma sätt, säger Eva Engelbert, vd på Mendi.

Portabel hjärnträningsprodukt 

Neurofeedback-träning har funnits sedan 1960-talet och är ett vetenskapligt validerat sätt att lära hjärnan att fungera bättre. Det används exempelvis av professionella atleter amerikanska elitstyrkor och av dem som vill hantera vardagen bättre.

– Våra kunder vittnar om att de sover bättre, känner mindre ångest, kan kontrollera sin PTSD och har starkare impulskontroller som är en del av ADHD- och ADD-problematiken, säger Dr Mustafa Hamada, produkt- och forskningsansvarig på Mendi.

Detta eftersom neurofeedback exempelvis kan ge förbättrat fokus, kortare reaktionstider och snabbare skiftningar mellan olika tillstånd. 

Mendi har tagit fram en portabel hjärnträningsprodukt. Med hjälp av ett headband och en app får användaren information om sin hjärnaktivitet och kan på så sätt träna upp sin mentala förmåga. Det här innovativa systemet gör det möjligt att mäta och förbättra hjärnfunktionen i realtid. 

– Neural information från hjärnan omvandlas till spelliknande övningar, vilket gör neurofeedback till en rolig och engagerande upplevelse, säger Dr Mustafa Hamada.

Plattform som ger helhetsbild av hälsan på arbetsplatsen

Mendi Innovations AB, som i dag har drygt 35 000 användare, samarbetar med det globala IT-konsultbolaget Accenture för att bygga en plattform för hjärnhälsa som riktar sig mot ‘Corporate Wellness’ och elitidrottare. Plattformen ska ge en helhetsbild av hälsa och välmående på arbetsplatsen, med skräddarsydda träningsprogram som förbättrar kognitiv funktion, stresshantering och generell produktivitet hos anställda. I förlängningen möjliggör detta förutom en bättre allmänhälsa även effektivare och säkrare arbetsplatser.

– För exempelvis piloter och kirurger kan tappat fokus vara skillnaden mellan liv eller död, säger Eva.

Enligt en studie av IT Governance Institute kostar mänskliga fel företag i Storbritannien uppskattningsvis 98,6 miljarder pund per år.

– Tappar man fokus kommer misstag att ske. Vi vill använda Mendi för att under längre perioder kunna se, och varna, om en person är nära en nivå där misstag kan begås, säger Dr Mustafa Hamada.

– Att bygga en ekonomi baserad på psykologiskt och kognitivt välbefinnande gör det möjligt att skapa en starkare och mer motståndskraftig framtid.

 

Läs mer på https://www.mendi.io/

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mendi och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera