Di Weekend NYHETER

Succéförfattaren släpper ny deckare

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

PUSSLAR IHOP DET. ”Att skriva en deckare är lite som att göra Rubiks kub, bitarna ska passa ihop. Annars blir det inte kul”, säger Stefan Ahnhem, som bor i Köpenhamn sedan ett år tillbaka. På nattygsbordet ligger böckerna Jakten på Kapten Klänning av Jonas Trolle och 1793 av Niklas Natt och Dag.

Lars Jansson

Stefan Ahnhem är manusförfattaren som blev framgångsrik deckarförfattare. Nu släpps hans fjärde bok, Motiv X. ”Jag tror att vi manusförfattare är duktiga på att driva på handlingen och skapa bladvändare”, säger han.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Enligt Stefan Ahnhem utgör manusförfattarna den tredje vågen författare av spänningslitteratur.

”Den första vågen bestod av vanliga, litterära författare som hade språket och berättelserna med sig. Den andra vågen bestod av experterna, det vill säga advokaterna, åklagarna och journalisterna som hade inifrån-perspektivet. Sedan kom vi manusförfattare som vet hur man berättar en historia på ett effektivt sätt”, säger han.

Exempel på andra bästsäljande författare med en bakgrund som manusförfattare är Tove Alsterdal, Stefan Thunberg, Rolf och Cilla Börjlind samt Michael Hjort och Hans Rosenfeldt.

”När man skriver en scen för film eller tv vet man att varje scen kostar så mycket att spela in att om den inte är alldeles nödvändig så tar man bort den”, fortsätter Stefan Ahnhem.

Han började skriva manus för över tjugo år sedan och med tiden blev han alltmer frustrerad över att det är så många kockar i soppan när det görs film eller tv.

FAKTA
Stefan Percival Ahnhem

Ålder: 51 år.

Familj: Hustru och fyra barn: 5, 8, 21 och 24 år.

Bor: I Köpenhamn.

Bakgrund: Manusförfattare till tv-serier som Wallander, Irene Huss och Rena Rama Rolf. Har skrivit tre fristående deckare om kriminalpolisen Fabian Risk: Offer utan ansikte (2014), Den nionde graven (2015) och Arton grader minus (2016). I mitten av september i år kommer hans fjärde bok, Motiv X, ut.

VISA MER

”Man sitter i oändliga möten där det ska tas hänsyn till budgetar och vad regissörer och producenter tycker. När alla är nöjda kanske pengarna inte finns där i alla fall och man får skriva om en gång till. Det genererar också en hel del konflikter”, säger han.

”Dessutom måste man alltid hålla flera projekt i gång samtidigt i hopp om att något av dem ska gå hela vägen.”

2009 bestämde han sig för att skriva en bok, och han började skissa på en historia om Fabian Risk vid kriminalpolisen i Helsingborg.

Boken Offer utan ansikte kom ut 2014 och sedan dess har det kommit ytterligare två delar i serien.

I mitten av september släpps den fjärde boken, Motiv X, och numera är Stefan Ahnhem författare på heltid.

”Jag är privilegierad, för min agent trodde på serien redan från början och sålde de tre första böckerna på en och samma gång. Det gjorde att jag fick så stora förskott att jag kunde sätta mig ned och arbeta med böckerna på heltid.”

Böckerna har sålt i över en miljon exemplar. Allra bäst går de i Sverige, Norge och Tyskland, men de går även bra i Polen, Nederländerna och Storbritannien.

Vad är det som gör att så många svenska deckarförfattare slår i Tyskland?

”Det finns flera orsaker, tror jag. Tyskarna är ett läsande, litterärt folk och de har en förkärlek för Skandinavien i allmänhet och för Sverige i synnerhet. Det finns också en rad duktiga spänningsförfattare som har banat väg för oss andra, som Sjöwall/Wahlöö, Henning Mankell och Stieg Larsson. De har haft samma effekt på svenska deckare som Björn Borg hade på svensk tennis på 1970-talet.”

Stefan Ahnhem inleder författandet av varje ny bok med att sitta på kafé med en anteckningsbok och musik i hörlurarna.

”Då skriver jag för hand och låter tankarna vandra fritt i några veckor och jag går upp alldeles för mycket i vikt eftersom jag inte kan sitta på kafé utan att beställa kakor.”

Därefter går han hem och börjar strukturera upp materialet vid datorn. Då vet han vem som är gärningsman och ungefär vad som ska hända, men han har inte koll på detaljerna.

”När jag börjar skriva vet jag inte hur slutet ser ut eller hur jag ska ta mig dit. Jag vill bli överraskad själv. En gång hade jag bestämt att offret skulle dö efter en operation, men sedan blev jag själv förvånad när hon vaknade upp. Jag hade ingen aning om varför och det blev jättespännande att ta reda på det efteråt.”

Han vill heller inte berätta hur många böcker han tänker skriva om Fabian Risk.

”Jag har lite svårt att förstå de deckarförfattare som avslöjar att de ska skriva fem eller tio böcker i en serie. Då vet man ju att huvudpersonen klarar sig fram till näst sista boken åtminstone och det förtar lite av spänningen. Jag vill varken berätta hur många böcker det blir eller lova några lyckliga slut. Mina böcker läser man på egen risk, utan säkerhetsbälte eller airbag.”