Hoppa till innehållet

Stilrena sneakers hyllar Japan

Två män i 30-årsåldern, lite kapital och ett intresse för skor. Det verkar vara ett svenskt grundrecept för att starta ett exklusivt sneakermärke. Ett av dem är Axel Arigato, som på kort tid lyckats skapa en internationell sneakersuccé.

EXPANDERAR. Göteborgarna Albin Johansson och Max Svärdh, vd respektive kreativ chef på Axel Arigato, planerar att öppna fler flaggskeppsbutiker runt om i världen.
EXPANDERAR. Göteborgarna Albin Johansson och Max Svärdh, vd respektive kreativ chef på Axel Arigato, planerar att öppna fler flaggskeppsbutiker runt om i världen.Foto: Foto: Alex arigato

Kontot @axelarigato har över 350 000 följare på Instagram och följer inga personer i gengäld. Men Axel Arigato, med det japanska ordet för tack som efternamn, är ingen riktig människa. Han är bara den persona som ligger till grund för sneakermärket med samma namn som göteborgarna Albin Johansson och Max Svärdh drivit i drygt två år.

”Vi har alltid blivit väldigt inspirerade av Japan. Minimalism har funnits i Skandinavien länge, men i Japan har den funnits i flera hundra år. Axel Arigato är vårt sätt att säga tack tillbaka för vad de gett övriga världen”, säger vd Albin Johansson på telefon från London.

Deras första fysiska butik finns i stadsdelen Soho och är designad av Christian Halleröd, som även gjort butiks-inredningar åt bland annat Acne, Byredo och Dagmar. Fram till nyligen har de sålt sina sneakers på nätet och hos ett fåtal exklusiva återförsäljare. Redan tre månader efter lansering började de titta på lokaler i både London och New York – Sverige var aldrig något alternativ.

”Vi har alltid planerat att öppna en butik. Det går inte att skapa samma känsla online, vissa saker kan man bara trigga genom något fysiskt”, säger Max Svärdh, kreativ chef och designer.

Albin Johansson och Max Svärdh har båda en bakgrund inom e-handel och mode. Albin Johansson arbetade tidigare med lanseringen av modesajten NLY Man, som tillhör holdingbolaget Qliro Group. Max Svärdh drev en möbelsajt och en modebutik tillsammans med sin mamma.

”Skor har alltid varit mitt största intresse och vi tyckte att det fanns ett hål på marknaden”, säger Max Svärdh.

”Vi såg kraften som fanns med sociala medier, och att det fanns en möjlighet att skapa ett varumärke utan hjälp från återförsäljare. Vi ville sälja direkt till konsumenten”, fortsätter Albin Johansson.

Med hjälp av flera olika investerare startade de Axel Arigato 2013 och har sedan dess inte tagit in någon ytterligare extern investering. Samtidigt startade de två Instagramkonton, ett för Axel Arigato och ett konto enbart med fokus på sneakers. På det senare blandade de bilder på skor från till exempel Nike och Adidas med sina egna skoprover.

”Vi började med marknadsföring flera månader innan första skon var släppt. När vi väl lanserade så hade vi redan några tusental följare och hade skapat ett habegär och en efterfrågan”, säger Max Svärdh.

Efter de tre första dagarna hade de sålt skor till 14 länder, och i dag har de sålt till över 100. Förra året omsatte de drygt 26 Mkr.

Sneakers är sedan länge en stark modemarkör, flera lyxmärken släpper egna modeller och allt fler renodlade sneakermärken växer fram, inte minst i Sverige. Enligt en högst ovetenskaplig genomgång gjord av Di, visar det sig att två killar i 30-årsåldern, kapital och ett intresse för skor verkar vara en bra bas för att skapa ett sneakermärke (se faktaruta).

I dag är många sneakers handgjorda, och precis som Axel Arigato är det fler och fler som lägger sin produktion i Portugal, vars skoexport uppgick till 1,9 miljarder euro förra året.

Och det är tydligt att sneakern har fått en annan status när man ser Axel Arigatos butik. Den liknar snarare ett galleri än en klassisk skobutik. Här ska kunden kunna jobba och ha möten, förklarar grundarna. Det handlar snarare om att köpa konceptet och varumärket, än att köpa deras produkter.

Men trots Axel Arigatos exklusiva image återkommer grundarna ständigt till viljan att ta en traditionellt dyr produkt och göra den mer tillgänglig.

”Vi har aldrig hävdat att våra produkter är billiga för det är de inte. Men man får något bra, alla skor är handgjorda. Vi konkurrerar med lyxmärken, och vår affärsmodell tillåter oss att göra det”, säger Albin Johansson.

Hur då?

”Framför allt har det berott på att vi till största delen skött försäljningen själva och inte haft några mellanhänder”, säger Albin Johansson.

Något annat som skiljer Axel Arigato från mängden är uttrycket ”drop of the week”, som de gjort till något av ett signum. Varje vecka släpper de en ny sko, det kan vara allt från ett annorlunda mönster eller färg till en helt ny modell. Veckosläppen har lett till att de har drygt 250 olika skor i sitt sortiment.

”Vi tyckte att det traditionella ekosystemet var för dåligt, det var för långt från idé till marknad. Jag och Max vill att det ska hända saker hela tiden, vi kommer själva från butiker som säljer flera varumärken och ständigt kommer med nya varor. Traditionella varumärken jobbar säsongsbetonat, vi har byggt en annan affärsmodell”, säger Albin Johansson.

En hemsida som inte släpper produkter kontinuerligt tappar besökare, menar Max Svärdh.

”Våra veckosläpp ger kunden en anledning att gå in på vår sajt varje vecka”, säger han.

Sätter inte det stor press på dig som designer?

”Både ja och nej. I början var det överväldigande, men nu har vi bättre framförhållning och bättre struktur. Men det händer fortfarande att vi får skon samma vecka som vi ska släppa den.”

Men även om Axel Arigato ses som ett renodlat sneakermärke är ambitionen att bredda varumärket. Nyligen lanserade de väskor och har börjat skissa på en klädkollektion.

”Väskorna är vår första form av expansion till andra produkter. Nu vill vi ses som ett designervarumärke, det är det vi kommer att fokusera på”, säger Albin Johansson.

GALLERIKÄNSLA. Butiken är designad av arkitekten Christian Halleröd, som även designat Acne, Byredo och Dagmars butiker.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Snart dags för årsstämma – fem tips för att säkra ekonomin i din BRF

Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.
Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.

Höjda räntor och stigande energipriser har slagit brett mot ekonomin. Även många bostadsrättsföreningar genomgår just nu ett stålbad. Men enligt Elin Rydbäck, Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning, finns det flera sätt att ta kontroll över föreningens ekonomi under 2024.

– Det är verkligen inte för sent att börja nu – tvärtom, säger hon.

EXTERN LÄNK: Så kan Riksbyggen underlätta ekonomin i er BRF. 

Att sitta i en BRF-styrelse har varit mer utmanande än vanligt de senaste åren. Räntorna har stigit, elpriserna har varit volatila och de generella kostnadsökningarna har märkts på alltifrån städavtalet till hissjouren. Dessutom kanske lokalhyresgästerna har haft problem med att betala en hyra som föreningen egentligen skulle behöva höja.

– Ingen har nog missat att det varit extra tufft för många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Och även om inflationen nu är på väg ner så innebär det inte att kostnaderna sjunker, bara att de inte stiger lika snabbt, säger Elin Rydbäck.

Hög tid att börja nu

Med 2023 i ryggen är det snart dags för årsstämma för Sveriges bostadsrättsföreningar. Enligt SCB har den genomsnittliga utlåningsräntan till svenska bostadsrättsföreningar långt mer än fördubblats på mindre än två år. Och även om räntetoppen kan vara nådd, sitter många föreningar med bundna lån som snart ska omförhandlas – till klart högre nivåer än för några år sedan.

– Kostnaderna kommer med andra ord att fortsätta öka kommande år, särskilt räntekostnaderna om man har lån som ska omförhandlas. För de föreningar som inte redan tagit ett långsiktigt grepp på sin ekonomiska planering så är det hög tid. Men det är verkligen inte för sent, tvärtom är det här arbetet extra värdefullt just nu.

Riksbyggen sköter den ekonomiska förvaltningen åt nästan 3 000 bostadsrättsföreningar i Sverige. Enligt Elin Rydbäck har dessa föreningar i allmänhet stått starka i turbulensen. Och det beror på att man arbetat väldigt långsiktigt med ekonomin.

– En bostadsrättsförening är på många sätt som vilket företag som helst. Föreningen har utgifter och inkomster och måste planera hållbart och långsiktigt. I de föreningar som vi hjälper så gör vi det på flera olika sätt, och kan se att föreningarna har gått in med en stabil ekonomi – ett långsiktigt sparande, god likviditet och fortsatt amortering.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Riksbyggens fastighetsförvaltning. 

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera