Di Weekend NYHETER

Söker bästa mannen

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

I ”Bästa mannen” tar journalisten Fredrik Önnevall sig an mannens natur, ett projekt som även lett till självrannsakan. ” Jag trodde att min identitet är att vara tvåbarnsfar. Att jobbet är en så stor del var en sak som jag blev förvånad över”, säger han.

Jesper frisk

Vad innebär det att vara man i dag? Även om många av våra roller är cementerade är de också i ständig förändring.
I den nya dokumentärserien ”Bästa mannen” vill SVT:s före detta korrespondent Fredrik Önnevall gräva djupare i den svenska manligheten.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

”Den verkliga jämställdheten handlar inte om huruvida du och jag vågar ta på oss en klänning och springa runt i det. Frågan är: vågar vi prioritera ner vårt jobb?”

Ola Salo formar handen till en knytnäve för att ge mer tyngd åt sina ord. Mittemot honom sitter Fredrik Önnevall. De har precis huggit ved själva och därmed hörs en värmande brasa i bakgrunden.

Mötet är en del i SVT:s nya dokumentärserie ”Bästa mannen”, där den före detta Kinakorrespondenten Fredrik Önnevall möter en rad kända svenskar för att prata om mansrollen. Vad innebär det att vara man i dag egentligen? Varför har många så svårt att visa sina känslor? Vilka val gör vi själva och vilka val har samhället redan gjort åt oss? Varför identifierar sig så många med sitt jobb?

Serien har premiär den 12 oktober, men hos Fredrik Önnevall föddes tanken att göra en serie om manlighet redan för några år sedan efter att han blivit pappa och då började reflektera kring sin egen roll som man och som far.

”Hur många män känner sig helt hemma i mansrollen? Man tycker väl alltid att man bara passar in till hälften, och vad är ens en mansroll i dag? Det var mycket som hände i mitt liv och plötsligt märkte jag att saker som jag tidigare hade sett min pappa göra upprepade jag själv. Jag insåg att mycket av det jag gör är oreflekterat, jag gör det bara”, säger han.

Varför är det viktigt att vi pratar om manlighet?
”Dels för att vi män inte har den vanan att göra det med varandra och dels för att få perspektiv på sig själv på ett sätt som man inte kan få med sin partner. Det gäller att reflektera kring hur vi vill vara och hur vi kan landa i att göra saker genomtänkt.”

En stor del i att vara man har historiskt kretsat kring jobbet. Går vi till den vita duken ser vi att klassiska karaktärer som Gordon Gekko, James Bond och Indiana Jones alla är uppbyggda kring deras yrke. Det är knappast ovanligt att många män även i dag i hög utsträckning identifierar sig med sitt yrke, något även Fredrik Önnevall kan skriva under på.

”Jag trodde att min identitet är att vara tvåbarnsfar, men det är det inte alls i den utsträckning jag trodde. Att jobbet är en så stor del av min identitet var en sak som jag blev förvånad över. Om jag skulle förlora jobbet skulle det ta väldigt hårt. Jag skulle känna mig svag, men det handlar ju inte om att jag blir svagare, utan det handlar om att jag förlorar mitt jobb. Så varför klär jag det i sådana termer av styrka och svaghet?”

Lucas Gottzén är lektor vid Stockholms universitet och har forskat mycket kring frågor om manlighet och maskulinitet. Han menar att jobbidentiteten har varit stark hos män sedan industrialiseringen då män i högre utsträckning började ses som försörjare och vitala för familjens överlevnad. I dag är den synen annorlunda, men trots det är arbetsidentiteten fortsatt viktig för många män.

”Ja, men kanske på andra sätt. Synen på arbetet som centralt knyter an till individualiseringen, att livet är valbart. Man måste inte bli skomakare bara för att ens pappa var det. Så fort vi börjar göra val i livet så innebär det att vi ofta skapar en identitet kring det och det här gäller både kvinnor och män i dag”, säger Lucas Gottzén.

Näringslivet har ju länge präglats av män. Hur har den mansrollen sett ut?
”Om vi tar Gekko-karaktären är det en form av manlighet som har funnits inom näringslivet även om den förstås är väldigt hårt skruvad. Det blir ju en stereotyp bild där man kombinerar emotionell distans, tävlingsinriktning och även kvinnan som ett sexuellt objekt. Men det har också funnits paternalismen där bruksherren var ledaren för den lokala industrin och tog ansvar från vaggan till graven. Det finns många ledartyper inom affärsvärlden, men ofta har det emotionella inte varit speciellt viktigt”, säger Lucas Gottzén.

Han menar, precis som Fredrik Önnevall, att mansrollen har förändrats. Det hårda och stoiska som tidigare varit typiskt manligt har luckrats upp av mjukare emotionella värden. Detta sker i princip överallt och även inom näringslivet. Fredrik Önnevall menar att mansrollen i näringslivet är synnerligen intressant.

”Vi hade hoppats få med någon därifrån, men det var svårt. Det hade varit otroligt intressant att prata om manlighet i näringslivet och höra hur de tänker kring hur mycket man arbetar, varför man arbetar som man gör och förväntningar att leva upp till. Jag tror de hade haft mycket att tillföra.”