På det anrika skrädderiet A.W. Bauer & Co i Stockholm har måttbeställda kostymer och andra herrplagg sytts upp för hand i över 150 år.
Men för bara några år sedan var bolaget på väg att läggas ned. Det svenska intresset för skräddarsydda kostymer ansågs vara för lågt och kunderna som varit trogna skrädderiet under många år blev allt färre.
Under en längre tid omsatte bolaget årligen omkring 2 miljoner kronor, men 2011 började det vända. Under ledning av dansken Frederik Andersen har skrädderiet hittat nya kunder som vill lägga omkring 40 000 kronor för en handsydd kostym i två delar, och 2015 omsatte företaget över 5 Mkr, som Di nyligen skrev om.
På samma sätt har den ansedda skrädderifirman Götrich i Stockholm, som drivs av grundaren Christer Götrich änka Elizabeth Götrich, sett en positivare utveckling de senaste åren. Omsättningen ökar visserligen från låga nivåer, men landade i fjol på 1,1 Mkr. En ökning med nästan 67 procent jämfört med bottenåret 2015.
”Min känsla är att intresset för skräddat i Sverige helt klart är större än det var för bara tio år sedan. Konsumenternas intresse för, och kunskap om kvalitet är på en helt annan nivå”, säger Erik Mannby, chefredaktör på herrmodemagasinet Plaza Uomo.
Det är framför allt hos en yngre publik som Erik Mannby märkt att intresset ökat mest. Han berättar att han till exempel pratat med killar i gymnasieåldern som har kunskaper som knappast fanns utanför skräddarskrået för 15 år sedan.
”De svenska köparna av skräddade plagg är överlag välinformerade, intresserade och vill betala för kvalitet. Jag skulle tro att efterfrågan på just välskräddade kostymer är högre än någonsin.”
Även på damsidan har skräddade plagg, eller couture som det ibland kallas, uppmärksammats allt mer. Bland de mer kända finns NK:s husdesigner Fadi el Khoury som hyllats för sina spektakulära klänningar och modeskaparen Lars Wallin. Även designern Ida Sjöstedt, som 2015 fick stort genomslag efter att ha designat prinsessan Sofias bröllopsklänning, syr måttbeställda skapelser. En klänning hos henne kan kosta från 10 000 kronor, men redan 2012 var efterfrågan hög, enligt ett uttalande designern gjorde då.
”Vi har hur mycket som helst att göra så uppenbarligen finns det en marknad för den här typen av sömnad”, sa Ida Sjöstedt till SvD.
Att trenden med skräddat mode blivit starkare bekräftas också av att nya designerns ger sig in på marknaden. Bland de senaste nytillskotten i den svenska designvärlden finns bland annat bolaget Atelier Saman Amel, som i fjol omsatte 2,5 Mkr. Grundarna Dag Granath och Saman Amel har aktivt tagit avstånd från dagens massproducerade modebransch och förespråkar hantverksmässighet och ”slow fashion”. Att intresset för skräddat mode hänger ihop med konsumentens trötthet på klädkedjor och snabbt mode är också något Erik Mannby tror har eldat på trenden.
”Jag tror att intresset för kvalitet och hållbarhet har ökat i takt med att omvärlden upplevs alltmer oförutsägbar. Vetskapen om att gediget hantverk kan överleva dig känns tilltalande när mycket av det vi konsumerar har kort livslängd. En vän till mig sa nyligen ’Att bära skräddarsytt är ett uppror mot vår egen dödlighet.’ Det kan nog ligga något i det”, säger han.
