När åtråvärda tavlor stiger i värde blir det än mer lockande att skapa kopior,skriver Karin Grundberg Wolodarski, reporter på Dagens industri, i en krönika.
Karin Grundberg Wolodarski
Text
Paul Gauguins målning ”Nafea faa ipoipo” (När ska du gifta dig) och Willem de Koonings verk ”Interchange” (Utbyte) klubbades var och en för runt 2,6 miljarder kronor under 2015 och 2016. Det är inte bara svindlande belopp utan även inspirerande nivåer för konstförfalskare. När åtråvärda tavlor stiger i värde blir det än mer lockande att skapa kopior.
Förfalskningar har alltid fascinerat konsthistoriker. Samtidigt är det alla konstsamlares skräck att plötsligt sitta med Svarte Petter.
För några år sedan visade Nationalmuseum i Stockholm en tankeväckande utställning om falskhet och äkthet. Just nu visar Tel Aviv Museum of Art en mindre utställning på samma tema. Bland annat visas Vermeer-liknande målningar av den ökände holländske förfalskaren Han van Meegeren.
Och liknande brottslingar har funnits i alla tider. Förra månaden meddelade auktionshuset Sotheby’s att den uppmärksammade Frans Hals-målningen ”Porträtt av en man”, som bytte ägare 2011, var oäkta.
Förfalskningar har nyligen även skakat de två stora auktionshusen i Sverige. I Bukowskis fall såldes bland annat en Fernand Léger 2009 för 5 miljoner kronor till ingen mindre än auktionshusets ägare Eva Lundin. Och föga verkar det ha hjälpt att Bukowskis lät en av världens ledande Léger-experter granska verket, ”Composition Murale”. Experten intygade äktheten och valde till och med att lägga in det i en Léger-katalog. Några år senare uppdagades en omfattande konsthärva i Finland med flera hundra misstänkta oäkta verk i omlopp, bland annat Fernand Léger-målningen. I början av nästa år inleds rättegången. Ett 20-tal personer står åtalade.
Den som inhandlar dyrbar konst bör likt den sjuke som söker läkarhjälp se till att skaffa sig flera oberoende expertutlåtanden. En ”second opinion” garanterar varken trygghet eller hälsa. Men den minskar risken för omfattande obehag.
Innehåll från EKNAnnons
Vändningen: Rekordhög framtidstro bland många exportföretag
Så sent som i november i fjol visade en undersökning från EKN på rekordlåga exportförväntningar bland små och medelstora företag. Nu är det precis tvärtom.
– De här företagen är viktiga för ekonomin, så det är goda nyheter för Sverige, säger Carl-Johan Karlsson på EKN.
Optimismen har återvänt bland Sveriges små och medelstora bolag, SME – åtminstone om man ser till en ny undersökning från Exportkreditnämnden, EKN.
Vid sex tillfällen med start i november 2021 har EKN ställt samma frågor till exporterande små och medelstora företag.
I november 2023 låg exportörernas förväntningar i botten. Bara 43 procent av företagarna trodde då på ökad export det kommande året medan 23 procent i stället väntade sig att exporten skulle minska. I den senaste undersökningen är läget ett helt annat: Nu tror 68 procent på ökad export – och bara 7 procent på en minskad sådan.
– Det är inte så ofta man kan säga att siffrorna talar sitt tydliga språk, men så är det nu: Framtidstron är tillbaka. Sedan bottennoteringen under senhösten har vi fått lägre inflation och signaler om en ny räntebana från Riksbanken – och SME reagerar direkt, säger Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME på EKN.
40 procent av exporten
Enligt SCB fanns det i Sverige vid årsskiftet drygt 45 000 exporterande SME, det vill säga företag med 1 till 249 anställda. Det kan jämföras med de drygt 1 000 exporterande företag som har 250 anställda eller fler.
– SME är så många att de står för hela 40 procent av Sveriges totala export. Det gör den här sektorn mycket viktig för ekonomin och sysselsättningen i landet. Alla orter har inte storföretag, men de har små eller medelstora företag. Därför betyder det något när SME tror på ökad export, säger Carl-Johan Karlsson och fortsätter:
– Förenklat kan man säga att när större företag ökar sin produktion kan det innebära en rad saker, som att de flyttar sin produktion utomlands eller köper in fler robotar. När små företag ökar sin produktion så anställer de lokalt.
Röda havet påverkar kortsiktigt
Ser man till förväntningarna som enbart rör det kommande kvartalet och inte helåret visar EKN:s senaste undersökning också på stärkt optimism. Här ligger exportförväntningarna nära toppnoteringen i slutet av 2021. Då hade effekterna av pandemin klingat av och Ryssland hade inte ännu invaderat Ukraina.
– Vi hade nog sett ännu högre förväntningar för det kommande kvartalet om det inte varit för situationen i Röda havet. På kort sikt påverkar det företagens transporter i och med att de nu måste gå runt Afrikas horn, vilket innebär minst tolv dagar längre färd till och från Asien. Men på lite längre sikt ser det ut som om företagen räknar med att det är löst, säger Carl-Johan Karlsson.
Exporten avgörande
I EKN:s undersökning säger 42 procent av de tillfrågade företagen att de troligen eller absolut inte skulle överleva utan sin export.
– Vår undersökning visar hur avgörande exporten är för de här bolagen. Därför är det av största vikt att de får den finansiering de behöver för att fortsätta växa, oavsett om de exporterar lingonsylt eller enormt avancerade styrsystem till gruvindustrin. Och där har vi på EKN en viktig roll att spela, säger Carl-Johan Karlsson.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev