Di Weekend NYHETER

Så ska småkryp bli vardagsmat

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

LOBBAR FÖR SMÅTT. Några av företagarna som vill göra det lagligt att sälja insektsmat: Adam Engström (Nutrient), Anders Engström (Bugburger), Emma Aspholmer (Hakuna Mat), Nils Österström (Tebrito) och Ellen Gellerbrant (Hakuna Mat).

Foto: Jonas Eng

Insekter kallas ofta framtidens mat. Men i Sverige är de fortfarande olagliga att sälja och servera.
Trots det har flera företag redan satsat på denna bransch. Nu har de gått ihop för att få Livsmedelsverket att svänga.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Gräshoppor, syrsor och olika sorters maskar. Många kanske tycker att det låter oaptitligt. Men om några år kan det mycket väl vara det vi har på middagstallrikarna. Tack vare sin proteinrikedom beskrivs nämligen insekter regelbundet som framtidens mat.

Och redan i dag äter minst en femtedel av jordens befolkning regelbundet insekter.

Det har fått flera svenska företag att starta verksamhet inom insektsbranschen. Ett av dem är Nutrient, som driver en insektsfarm med uppfödning av mjölmaskar i Hedemora sedan 2016.

”Vi ville satsa för att vi gillade den miljövänliga dimensionen av insekter. I dag har vi skapat ett cirkulärt system där insekterna kan odlas i princip fritt från klimatpåverkan”, säger grundaren Adam Engström.

Insekter beskrivs ofta som klimatsmart mat, eftersom de kan födas upp på liten yta, behöver lite vatten och kan livnära sig på till exempel matrester. Födan till Nutrients maskar kommer dock från restprodukter från det närliggande bryggeriet Oppigårds.

Samtidigt kan avfallet från maskarna direkt återanvändas som gödsel. Och av maskarna har Nutrient redan lyckats utvinna en matolja som innehåller omega-3, och mjöl som till exempel skulle kunna användas i proteinbars.

Men än så länge har produkterna inte lämnat labbet, eftersom det, i enlighet med Livsmedelsverkets regler, fortfarande är förbjudet att sälja och servera insektsprodukter i Sverige.

”När vi startade verksamheten kände vi till lagstiftningen, men vi valde att köra ändå. Vi hoppas nämligen på att det ska bli tillåtet, precis som i flera andra länder, och då vill vi inte missa tåget”, säger Adam Engström.

Att länder som Belgien, Danmark, Nederländerna och Storbritannien har kunnat tillåta insektsförsäljning, beror på att man har tolkat EU-lagen om nya livsmedel olika. Där har det svenska Livsmedelsverket varit hårdare än flera av sina europeiska kolleger. I utlandet har man i alla fall tillåtit försäljning av hela insekter, men inte insektsprodukter. Som bas för sin lagtolkning hänvisar Livsmedelsverket till livsmedelssäkerhet.

”Vi har full förståelse för att livsmedel måste vara säkra. Men med den lagstiftning som finns nu sker olaglig försäljning av insekter på sociala medier i stället. Skulle en konsument där till exempel inte få veta att insekter innehåller liknande allergener som skaldjur skulle det kunna få förödande konsekvenser, inte minst för branschen.”

Men en uppdatering av EU-lagen om nya livsmedel som träder i kraft den 1 januari 2018 har gett nytt hopp till flera av de svenska insektsföretagen. Enligt den ska alla ansökningar om nya livsmedel gå via EU:s egen livsmedelsorganisation EFSA, vilket väntas göra processen effektivare.

Här odlas den nya julmaten

”Problemet är att ett godkännande i så fall kan dröja till 2020, men samtidigt har länder som Belgien lyckats förhandla sig till en transitionstid, där de kan fortsätta försäljningen av sina insekter”, säger Anders Engström.

Han är inte släkt med Nutrient-grundaren, men också verksam inom insektsbranschen där han sedan flera år tillbaka driver bloggen Bugburger, om insekter som föda.

”Det innebär i praktiken att företagen verksamma på de mer tillåtande marknaderna får ett försprång, medan vi blir omsprungna”, säger han.

Hur mycket branschen skulle kunna omsätta om den var laglig är i dag omöjligt att säga. Inte heller i de andra länderna där insektsmat är tillåtet är branschen tillräckligt utvecklad för att kunna ge en rimlig bild.

Men för att pressa på Livsmedelsverket att också tillåta en transitionstid i Sverige, har nu omkring tio svenska insektsbolag, bland dem Kafka som gör knäckebröd på syrsmjöl, Eat:em som gör snacks av syrsor, och Hakuna Mat, som utvecklat mjölmaskfärs, gått ihop i ett nystartat nätverk.

”Det vi önskar är att vi ska ha samma förutsättningar som i Danmark. Vi ingår ju i samma union”, säger Anders Engström, som blir nätverkets kommunikatör, och får medhåll från Adam Engström:

”Vi ser en jättepotential i Sverige för den här typen av företag. Vi har bra spillvärme från industrin och utvecklad automation i och med företag som ABB. Vilket ger bra förutsättningar för uppfödning.”

Finns det efterfrågan från konsumenter på den här typen av produkter?

Framtidens ärtsoppa är grön

”Det finns absolut en nyfikenhet, och bland kockar vet vi att det finns ett intresse där flera kan tänka sig att servera insekter på lyxigare restauranger. Bland folk som tränar och tänker på hälsan vet vi också att intresse finns för till exempel proteinbars som innehåller insektsmjöl”, säger Adam Engström och fortsätter:

”Sedan utreds frågan om att tillåta insekter som foder vid uppfödning av till exempel matfisk, det skulle i så fall vara en jättemarknad som öppnade sig.”

Att även riskkapitalister visat stort intresse för bland annat hans företag menar han är ett säkert tecken på att det finns potential i insektsbranschen.

”Men händer inget snart kommer vi och flera andra företag att göra som Nordea och flytta till Danmark”, skämtar Adam Engström.