Hoppa till innehållet

Så föddes dynastierna

Oreglerad marknad, relativt enkla produkter som går att skala upp, företagets fortlevnad framför det individuella egot, nytänkande samt ihärdigt arbete.
Det är huvudingredienserna som har skapat Sveriges framgångsrika familjedynastier, enligt en ny bok av ekonomiprofessorn Hans Sjögren.

LÄRDOM AV HISTORIEN: ”Ha god planering för generationsskiften och ta gärna hjälp av utomstående. Det gäller inte bara stora koncerndynastier utan även mindre familjeföretag”, säger ekonomiprofessor Hans Sjögren.
LÄRDOM AV HISTORIEN: ”Ha god planering för generationsskiften och ta gärna hjälp av utomstående. Det gäller inte bara stora koncerndynastier utan även mindre familjeföretag”, säger ekonomiprofessor Hans Sjögren.Foto: Jonas Eng

”Familjekapitalismen är hjärtat som förser samhällskroppen med näring, så länge det är blod och inte vatten i systemet”.

Det säger Hans Sjögren, till vardags professor i ekonomisk historia och institutionell ekonomi vid Linköpings universitet och adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

”Gemensamt för dynastierna är att de grundats av enskilda personer med förmåga att identifiera vitala behov och som genom sina visioner om hur nya produkter och processer ska tjäna breda framväxande intressen har skapat ekonomiskt värde för en hel nation”, fortsätter han.

I sin bok ”Familjedynastier – så blev Sverige rikt” gräver ekonomiprofessorn djupare i privata familjeföretags betydelse för nationellt välstånd och den svenska modellen.

Femton av världens 500 största bolag, mätt i omsättning, är nordiska familjeföretag. Den nordiska andelen är oproportionerligt stor sett till ländernas befolkningsstorlek och BNP.

Boken tar upp 25 nordiska företagsfamiljer, däribland Kamprad, Wallenberg, Johnson, Stenbeck, Persson och Bonnier i Sverige.

”Med påfallande envishet och uthålligt entreprenörskap har många av grundarna brutit upp gamla strukturer och monopol för att verkliga sina drömmar och stilla sin nyfikenhet.”

Jan Stenbecks bataljer mot tv-monopol och övertygelse om mobiltelefonens sprängkraft är väl känt. Alla är kanske inte är lika kunniga om André Oscar Wallenbergs famösa tilltag när han 1856 utmanade den tidens etablissemang, konservativa politiker och Riksbanken, genom att grunda Sveriges första privata affärsbank, dagens SEB. En bank som blev en milstolpe för Sveriges bank- och finanssystem och näringslivets möjligheter till expansion och utveckling.

”Flera av dagens familjedynastier grundades under andra halvan av 1800-talet när liberalismen blomstrade och marknaden var i stort sett oreglerad. En del grundare hade det dessutom svårt. Som när snickaren Ole Kirk Kristensen i Billund blev änkeman och ensam med fyra barn under 1930-talets depression och började tillverka och sälja små leksaksklossar i trä för att försörja sig.”

Klossarna kom senare att tillverkas i plast. Lego betyder ”jag sammanför” på latin, men företagsnamnet är en förkortning av danskans ”leg godt”. Ikea består som bekant av initialerna i Ingvar Kamprad och hans barndomsgård Elmtaryd i småländska Agunnaryd.

Men det räcker inte med en idé. Stora teknikskiften, tillgång till råvaror och utbildad arbetskraft spelar stor roll. Liksom tajmning. Sveriges införandet av allmän folkskola 1842 bidrog till att den tidens företagsgrundare kunde börja och växa utanför storstäderna, där kostnaden för investeringar, arbetskraft och lokaler var lägre.

”Starka deviser och tumregler är andra utmärkande drag för familjedynastierna. Kulturella värdegrunder som sparsamhet, personligt ansvar och vara sin egen har förts vidare från generation till generation. Det är ofta därför som det inte räcker att ha den rätta utbildningen för att leda den här sortens företag. Man måste även förstå familjekapitalismen och relationskapital”, fortsätter Hans Sjögren.

Ibland talas det om så starka företagskulturer att de nästan blir sektliknande. Stämmer det?

”Jag skulle inte säga sekt, men transparens är inte alltid det som utmärker familjeföretagen. Viktiga beslut kan tas i slutna kretsar, när familjen träffas.”

Är det därför som många av dynastierna valt att inte bli publika börsbolag?

”Det kan vara så, men gemensamt för alla dynastier är viljan att få vara sin egen. Många familjer skaffar hellre kapital på annat sätt eller växer långsammare med hjälp av egen intjäning än underkastar sig andras insyn och makt över verksamheten.”

Stämmer uttrycket förvärva, ärva, fördärva, det vill säga att första generationen förvärvar, andra ärver och tredje fördärvar bolaget?

”Nej, det är en myt! Det finns många exempel på när det gått åt fanders i första eller andra generationen på grund av externa chocker och suboptimala institutioner liksom att senare generationer lyckats utveckla affärsidén.”

”Antonia Ax:son Johnson som ny kvinnlig ordförande i Johnsongruppen 1981 var ett trendbrott, följt av Cristina Stenbeck på 2000-talet. Blod är tjockare än vatten, men i dag är kompetens viktigare än kön i de fortsatt starka familjedynastierna.”

Innehåll från EKNAnnons

Vändningen: Rekordhög framtidstro bland många exportföretag

Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME & Midcorp på EKN.
Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME & Midcorp på EKN.

Så sent som i november i fjol visade en undersökning från EKN på rekordlåga exportförväntningar bland små och medelstora företag. Nu är det precis tvärtom.

– De här företagen är viktiga för ekonomin, så det är goda nyheter för Sverige, säger Carl-Johan Karlsson på EKN.

EKN:s garantier kan vara det som behövs för att en satsning ska bli av

Optimismen har återvänt bland Sveriges små och medelstora bolag, SME – åtminstone om man ser till en ny undersökning från Exportkreditnämnden, EKN.

Vid sex tillfällen med start i november 2021 har EKN ställt samma frågor till exporterande små och medelstora företag.

I november 2023 låg exportörernas förväntningar i botten. Bara 43 procent av företagarna trodde då på ökad export det kommande året medan 23 procent i stället väntade sig att exporten skulle minska. I den senaste undersökningen är läget ett helt annat: Nu tror 68 procent på ökad export – och bara 7 procent på en minskad sådan.

– Det är inte så ofta man kan säga att siffrorna talar sitt tydliga språk, men så är det nu: Framtidstron är tillbaka. Sedan bottennoteringen under senhösten har vi fått lägre inflation och signaler om en ny räntebana från Riksbanken – och SME reagerar direkt, säger Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME på EKN.

40 procent av exporten

Enligt SCB fanns det i Sverige vid årsskiftet drygt 45 000 exporterande SME, det vill säga företag med 1 till 249 anställda. Det kan jämföras med de drygt 1 000 exporterande företag som har 250 anställda eller fler.

– SME är så många att de står för hela 40 procent av Sveriges totala export. Det gör den här sektorn mycket viktig för ekonomin och sysselsättningen i landet. Alla orter har inte storföretag, men de har små eller medelstora företag. Därför betyder det något när SME tror på ökad export, säger Carl-Johan Karlsson och fortsätter:

– Förenklat kan man säga att när större företag ökar sin produktion kan det innebära en rad saker, som att de flyttar sin produktion utomlands eller köper in fler robotar. När små företag ökar sin produktion så anställer de lokalt.

Röda havet påverkar kortsiktigt

Ser man till förväntningarna som enbart rör det kommande kvartalet och inte helåret visar EKN:s senaste undersökning också på stärkt optimism. Här ligger exportförväntningarna nära toppnoteringen i slutet av 2021. Då hade effekterna av pandemin klingat av och Ryssland hade inte ännu invaderat Ukraina.

– Vi hade nog sett ännu högre förväntningar för det kommande kvartalet om det inte varit för situationen i Röda havet. På kort sikt påverkar det företagens transporter i och med att de nu måste gå runt Afrikas horn, vilket innebär minst tolv dagar längre färd till och från Asien. Men på lite längre sikt ser det ut som om företagen räknar med att det är löst, säger Carl-Johan Karlsson.

Exporten avgörande

I EKN:s undersökning säger 42 procent av de tillfrågade företagen att de troligen eller absolut inte skulle överleva utan sin export.

– Vår undersökning visar hur avgörande exporten är för de här bolagen. Därför är det av största vikt att de får den finansiering de behöver för att fortsätta växa, oavsett om de exporterar lingonsylt eller enormt avancerade styrsystem till gruvindustrin. Och där har vi på EKN en viktig roll att spela, säger Carl-Johan Karlsson.

EKN kan försäkra upp till 80 procent av bankens risk vid exportaffärer 

 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera