Att slåss om SM-bucklan i Svenska hockeyligan är tufft på flera sätt, inte bara ute på isen. De största problemen för klubbarna är tackla ekonomiska svårigheter.
”Det är ett spel med hög insats, där du vinner allt eller förlorar allt. Nästan hälften av klubbarna går med förlust och det är en trend som ökar. När mer än hälften av en bransch går med förlust måste något göras”, säger Mikael Bergsten, auktoriserad redovisningskonsult på EY och medförfattare till rapporten.
SHL omsatte den senaste säsongen nära 1,8 miljarder kronor, en ökning med 6 procent eller 105 Mkr, att jämföra med föregående säsong.
I snitt hade lagen en nettoomsättning på 121 Mkr, jämfört med 117 Mkr föregående säsong.
Trots att publiksnittet gick ned under grundserien ökade nettoomsättningen med 4 procent. Anledningen är höjda intäkter från tv-rättigheter och sponsoravtal.
Om engångsintäkter som fastighetsförsäljningar rensas bort redovisar SHL-klubbarna totalt sett ett negativt rörelseresultat om 31 Mkr. Föregående säsong var den siffran minus 25 Mkr.
I rapporten ”Hur mår svensk elithockey”, som granskar klubbarnas finansiella ställning, riktas strålkastaren mot att nästan hälften av alla SHL-klubbar har löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Samtidigt minskar det egna kapitalet i klubbarna totalt sett.
Det borde oroa klubbcheferna. Inom de närmaste fem åren kommer nämligen nya, tuffare krav att ställas för att få en så kallad elitlicens. Dagens krav på 4 Mkr i eget kapital ska successivt öka till 10 Mkr säsongen 2021/2022.
”Frågan är om de klubbar som visar ett negativt rörelseresultat i kombination med ett minskat eget kapital kommer att klara licenskraven”, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.
Föga förvånande är SM-finalisterna HV71 och Brynäs vinnare sett till resultat efter skatt med 15,2 respektive 9,8 Mkr. Finalspel ger givetvis ökade publikintäkter, inte minst om den blir många matcher tills spelarna kan dra på sig sina gyllene segerhjälmar.
Störst kassaklirr ger reklam och sponsring. Totalt fick klubbarna in 665 Mkr, upp 45 Mkr jämfört med föregående säsong.
Knappt var tredje intäktskrona kommer från entrébiljetter vilket är oförändrat från tidigare säsong. Även kiosk- och souvenirförsäljning ligger stilla på 9 procent av intäkterna.
Klubbarna i SHL får varje år ersättning från SHL, som de äger gemensamt. Pengarna kommer från tv-avtal och centrala sponsringskontrakt. Förra säsongen fick de 28,3 Mkr per klubb, en ökning med 3,3 Mkr.
Varumärket SHL stiger i värde. Avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och i slutänden för klubbarna. Totalt har utbetald ersättning från SHL ökat med 25 procent de senaste fem åren.
Det nya tv-avtal som har skrivits mellan SHL och C More och som gäller från 2018/2019 till säsongen 2023/2024 lär spä på ersättningen till klubbarna.
Men för de klubbar som åker ur SHL väntar en käftsmäll. Ersättningen i den lägre serien Hockeyallsvenskan är blygsamma drygt 2 Mkr. Klubbar som desperat försöker undvika en nedflyttning kan lockas att värva spelare som spräcker budgeten.
”Ett sådant risktagande kan göra att klubbar agerar kortsiktigt utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna”, konstateras i rapporten.
Att budgetera för att laget ska ta sig till slutspel är också ett vågspel. Rapportförfattarna manar klubbarna att tillämpa försiktighetsprincipen i budgeteringen. Intäkter från ett eventuellt slutspel ska ses som en bonus i bokslutet.
Konsultjättens revisorer har även roat sig med att räkna ut vad varje vunnen poäng kostar i sponsorpengar. I topp de senaste tre säsongerna ligger Frölunda HC, vars sponsorer endast behöver hosta upp 458 000 kronor per vunnen poäng.
I botten trålar Rögle BK och Örebro HK, där sponsorerna pungat ut med drygt 1 Mkr respektive över 1,1 Mkr per vunnen pinne.
Klubbarnas överlägset största utgiftspost är personalkostnader. De fjorton elitklubbarna betalade mer än 1 miljard kronor för de anställda.
Karlskrona HK sticker ut med personalkostnader, det vill säga spelarlöner, som uppgår till hisnande 80 procent av klubbens totala kostnader.
För SHL i sin helhet steg lönekostnaderna med 37 Mkr förra säsongen. Trenden är tydlig att lönenivåerna fortsätter att stiga, enligt rapporten.
Luleå HF toppar med 45,7 Mkr trots att klubben har lyckats pressa lönekostnaderna med 2,5 Mkr jämfört med föregående säsong. I Leksands IF är lönekuverten betydligt tunnare med en totalsiffra på 32,1 Mkr.
Om lönekostnaderna ställs i relation till antalet vunna poäng ser tabellen annorlunda ut.
I snitt betalade klubbarna drygt en halv miljon kronor i löner per vunnen poäng. Det är 14 000 kronor mer per poäng jämfört med föregående säsong.
Växjö Lakers, som vann grundserien, betalade minst i löner, 416 000 kronor per vunnen poäng följt av HV 71 med 442 000 kronor.
Rögle BK tar jumboplatsen med 913 000 kronor i lönekostnad per vunnen poäng.
Enligt rapportförfattarna utkristalliserar sig ett samband mellan lönekostnader och slutplacering i tabellen.
”Skellefteå AIK och Växjö Lakers är de klubbar som får ut mest av sitt lag givet lönekostnaderna. Även Färjestad BK, Örebro HK och Djurgårdens IF har presterat över förväntan”, säger Carlos Esterling.
Bland underpresterarna finns Rögle BK, Brynäs IF samt Luleå HF.
