Di Weekend NYHETER

Rekordår för Stim

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

TOPPAR STIMLISTAN. Brittiska sångerskan Ellie Goulding med låten ”Love me like you do”.

Foto: TT

När rättighetsförvaltaren Stim sammanfattar 2016 är det med rekordsiffror.
Totalt betalade man ut 1,7 miljarder kronor till musikskapare och förlag under fjolåret, en ökning med 11,9 procent.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Svensk musik fortsätter att skörda framgångar och det syns i Stims sammanfattning av musikåret 2016. Förutom att den sammanlagda summan som betalades ut, 1,7 miljarder kronor, är den högsta hittills fick även rekordmånga ta del av pengarna. Totalt avsåg Stims utbetalningar 1,75 miljoner verk.

Liveframträdanden är en ganska liten del av Stims verksamhet, men samtidigt det område som växte mest, med 30,5 procent. Tolv enskilda konserter drog exempelvis fler än 25 000 besökare.

”Det säger mycket om hur intresset för musik växer. Benägenheten att lägga pengar på musik vid festivaler och konserter är stor. Stims uppdrag är att se till att de som har skapat musiken får del av intäkterna”, säger Stims vd Karsten Dyhrberg Nielsen.

När det gäller artister och låtskrivare som är anslutna till Stim uppgår den siffran till 83 999, varav 3 442 är förlag.

Från utlandet är det Danmark som bidrar mest till Stim, följt av USA, Finland, Norge och Storbritannien. Den låt som gick bäst utomlands var Ellie Gouldings ”Love me like you do”, som är skriven av bland andra Tove Lo och Max Martin.

”Det är nästan ofattbart med ännu ett rekordår. Vi har dragit in mer pengar och betalar ut mer pengar än någonsin förut. Vi har också betalat ut pengar till fler rättighetshavare och musikverk än tidigare. Och det i en tid när allting förändras i snabb takt”, säger Karsten Dyhrberg Nielsen.

En av förändringarna är digitaliseringen. För tio år sedan nästan bara ett problem med tanke på olaglig fildelning, men i dag alltmer av nytta för Stim.

”Långt fler musikverk får avräkning, som det kallas, från Stim nu och det är tack vare att det är lättare att spåra var musiken spelas. Och sättet vi använder och lyssnar på musik har förändrats kraftigt – ny teknik och nya tjänster har resulterat i att vi lyssnar mer på musik än någonsin. Osäkerheten kring upphovsrätten är inte heller lika stor nu som förr. Men däremot finns frågan om de stora globala plattformarna som Youtube. Vi anser inte att de bidrar tillräckligt till dem som har skapat musiken.”

”Det är ytterst en fråga om intäktsfördelningen mellan distributörer och skapare. Vår uppgift är att se till att värden från musiken går tillbaka till musikskaparna”, säger Karsten Dyhrberg Nielsen.

För att sätta press på lagstiftare och bilda opinion i den frågan har Stim ett samarbete med sina motsvarigheter i Storbritannien och Tyskland.

”Det är en stor och viktig fråga att föra på politisk nivå. Men det är svårt för lilla Stim när it-jättarna har fler lobbyister i Bryssel än vad vi har anställda. Därför samarbetar vi med våra tyska och engelska kolleger för att få större tyngd vid förhandlingsbordet.”

Din framtida favoritlåt? Datorn har snart svaret

Hur ser du på Stims position bland musiker och låtskrivare?

”Vårt mål är att vara den absolut mest relevanta rättighetsförvaltaren i Sverige och att vara ett alternativ till internationella aktörer, och det upplever vi att vi är. Vi har 84 000 anslutna musikskapare och det är få som lämnar oss.”

Samtidigt flaggar Karsten Dyhrberg Nielsen som sagt för stora förändringar i branschen.

”För 10–15 år sedan hade Stim i princip monopol, så är det inte nu och i framtiden är vi något annat som inte går att definiera riktigt.”

”Vi är visserligen dominerande i Sverige men får mer och mer konkurrens. Exempelvis kan man se när det gäller Spotify att rättighetshavare samlar sina rättigheter i andra länder i Europa, vilket gör att vi licensierar under 50 procent av Spotify i Sverige i dag. Men på samma sätt har vi direktlicenser utomlands vilket gör att vi drar in pengar från Spotify om en svenskkomponerad låt spelas i Portugal exempelvis.”

En annan utmaning är hur själva affärsmodellen för rättigheterna ska se ut.

”Andra aktörer jobbar med det som kallas friköpt musik, där man helt köper loss rättigheterna och sedan kan använda musiken utan framtida ersättning. Vi ser också att rättighetsförvaltare börjar betala ut stora förskott till de mest framgångsrika. I USA finns exempelvis Sesac som tidigare i år köptes av riskkapitalbolaget Blackstone.”

Skruvar upp målen

När man pratar med branschfolk är det vanligt att man hör att toppskiktet tjänar enorma summor, medan det har blivit tuffare för mindre kända musiker. Är det något du håller med om?

”Jag tror att musikbranschen alltid har varit en bransch där de som tjänar mycket tjänar väldigt mycket. Det är en ”winner takes it all”-industri på det sättet, och i det avseendet har digitaliseringen inte ändrat förutsättningarna så mycket. Däremot har globaliseringen gjort att nischmusiken lättare kan hitta en marknad.”

Parallellt med den digitala spridningen av musik finns det ett större intresse för något så gammaldags som vinylskivor. Vad tror du att det beror på?

”Jag tror att det finns en analog känsla som efterfrågas som är svår att uppnå digitalt. Många vill ha en fysisk miljö och en gemenskap där man kan mötas för musiken. I ekonomiska termer ger det ingen större effekt än så länge. Det är en nisch, men en väldigt kul nisch”, säger Karsten Dyhrberg Nielsen.