Di Weekend NYHETER

Redo att rädda blåbär i sjönöd

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Svenskt båtliv stävar mot en rekordsommar. Men av alla som ger sig ut finns många som saknar sjövana. Sjöräddningssällskapet har redan sett en kraftig ökning av insatser och räknar med en hektisk period.  För Di:s räkning listar frivilligorganisationen det viktigaste att tänka på som nybliven båtförare. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

En vanlig sommar är det mellan 2 och 2,5 miljoner människor ute på sjön i den svenska skärgården. I år talar allt för att det bli många fler. 

Enligt båtbranschens riksförbund Sweboat planerar två av tre svenska båtägare att använda sin båt mer än vanligt i år. 

I Sverige finns cirka 800 000 fritidsbåtar och att intresset för att komma ut är stort märks tydligt i högtryck på båtmarknaden. Efterfrågan på såväl nya som begagnade fritidsbåtar är stort. Vissa försäljare uppger att de fram till juni i år sålt lika många båtar som under hela fjolåret.

Marknadssajten Blocket noterar samtidigt att sökningar på ”båt” ökade med hisnande 887 procent i maj jämfört med samma period förra året. Av de båtar som lades ut till försäljning såldes 68 procent inom en vecka. Motsvarande siffra i fjol var 28 procent.  

Båtlivet kom igång rekordtidigt i mitten av mars och har ökat markant.

FAKTA
Sjöräddningssällskapets bästa råd för båtentusiaster

Förberedelser

Se till att du vet så mycket som möjligt om den båt du köper eller hyr.

Läs på, och allra helst, gå en utbildning. Den första nivån heter förarbevis, och ger dig de mest grundläggande kunskaperna.

Se över båtens utrustning. Ankare, tillräckligt med tamp, verktygslåda, brandsläckare, första förband, en extra dunk bränsle och hela segel. Men också personlig utrustning: varma kläder, vatten, sjösjuketabletter och nödproviant.

Det blir roligare och säkrare om alla ombord kan hantera båten och navigera. Prata igenom hur ni skulle agera i en nödsituation.

Sjösäkerhet

Kolla vädret. Sjöräddningssällskapets Kustväder och Sjöfartsverkets ViVa är ett par av många väderappar. Håll koll på om prognosen ändras.

Se till att någon som är på land vet vart ni går och när ni förväntas vara hemma. Meddela ändrade planer.

Utrusta båten med sjökort. Planera rutten och identifiera kluriga passager och grynnor.

Se alltid till att du kan larma med mobiltelefon och eventuellt VHF-radio (kräver certfikat). Mobilen i vattentätt fodral, så kan du ringa 112 även från vattnet. Flytväst till alla ombord.

Till sjöss

Håll hastigheten, hjälp till i hamnar eller om någon signalerar till sjöss.

Håll ordentligt avstånd till andra båtar. Visa dina avsikter tidigt och tydligt. Om 3 sekunders avstånd gäller i vägtrafik är kanske 30 sekunder eller tre minuter mer relevant på sjön.

Visa hänsyn. För att minska svallet räcker det inte att sänka farten lite grann. De flesta motorbåtar drar som mest svall i farter mellan 5 och 15 knop.

Skaffa marginaler. Vad händer om du får ett oväntat motorstopp, en tamp i propellern eller något annat plötsligt problem? Om du har god marginal till land eller grundområden i lä finns det gott om tid att lösa problemet eller ankra. En blåsig dag kan annars ett litet problem snabbt utveckla sig till en farlig situation.

VISA MER

”Vi får rapporter att det ser ut som Gotland runt varje helg nu – båtar överallt”, säger Cia Sjöstedt, vd för Sjöräddningssällskapet.

Hon basar över en organisation med ungefär 2 300 frivilliga sjöräddare och drygt 230 räddningsbåtar som utgår från 73 räddningsstationer längs våra kuster och i våra största sjöar. 

Totalt utfördes 10 395 uppdrag i fjol. Verksamheten vilar på gåvor och donationer, ifjol fick man in nära 200 miljoner kronor. Det är välkomna pengar nu när organisationen väntas få en uppsjö med larm och rycka ut på allt från tampar som snott in sig i propellrar till motorhaverier och betydligt allvarligare tillbud.

”Alla står på tå. Det här kommer bli en speciell sommar där samtliga av våra frivilliga kommer att få mycket att göra och det kommer att bli tufft”, säger Cia Sjöstedt.

Men det finns enkla knep för båtfolket att underlätta och förenkla eventuella insatser, tipsar hon.

Revanschen på Rivierans regattor

”Om man skriver sitt namn och telefonnummer synligt på sin båt, kanot, kajak eller surfbräda kan vi snabbare kontrollera om den bara slitit sig och drivit iväg från land eller om det faktiskt också är personer vi ska söka efter som är i nöd”, säger hon.

Sjöräddningssällskapet rycker i snitt ut 40 gånger varje dag sommartid. Anton Kock är distriktssamordnare för sydöstra Sverige och utrustningsansvarig för hela Sverige inom Sjöräddningssällskapet. Från basen i Kalmar har han redan märkt en uppåtgående trend i antalet insatser.

”Vi har haft fler uppdrag än tidigare år, något vi konstaterade redan i april. En helg i april hade vi lika mycket att göra som vi brukar ha i juli”, säger han.

Hur ser ni på sommaren?

”Vi är inte oroliga över att få mer att göra eller att vi behöver ändra strategi. Fördelen, och det som är glädjande, är att vi jobbar med frivilliga besättningsmän och kvinnor som vill göra skillnad. Om det blir fyra uppdrag i snitt i stället för två är det inget som de är ledsna för utan blir bara mer motiverade.”

Vanligaste felet som nybörjare gör?

”Det vi brukar trycka på – och vi har goda argument för det – är två enkla saker till både nybörjaren och den rutinerade: flytväst och vattentätt fodral till mobilen. Då har man köpt sig förutsättning att klara sig en stund. Man kan inte räkna med att någon annan larmar åt en.” 

Anton Kock var för egen del häromdagen ute och plockade upp en vindsurfare i Kalmarsund som sett bräda och segel driva bort ifrån sig.

”Han hade våtdräkt, hjälm och flytväst, men hade egentligen bara tur att en annan vindsurfare sett vad som hänt. Om han haft med sig mobilen i ett vattentätt fodral hade han själv kunnat larma och vi kunnat plocka upp honom tidigare. Jag har hämtat för många döda människor för att inte fortsätta tjata om det här: flytväst och vattentätt fodral till mobilen är en väldigt billig livförsäkring.” 

Nytt landskap för turistchefen

Av allt att döma kommer det bli fullt i gästhamnar och på skärgårdskrogar i sommar. En som redan sett en tillströmning är Peter Wikström som driver Gulfmacken i Vaxholm, känd för att sälja mest drivmedel i norra Europa. Han gör sin 36:e säsong på båtstationen och ser en tydlig förändring i år.

”Det är många nya båtägare helt klart och folk utan några förkunskaper som hyrt båt. Det som jag blir fundersam över är de som behöver fem försök för att lägga till vid en madrasserad brygga. Jag vågar inte ens tänka på hur de ska klara av snabba väderomslag på öppet vatten”, säger han.

I Stockholms skärgård kallas de här nya båtentusiasterna redan för ”coronabåtar”.