Di Weekend NYHETER

Räknade på livet i livmodern

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

STJÄRNA I USA. Forskaren Petra Persson jobbar på elituniversitetet Stanford och rankas som en världens bästa unga nationalekonomer.

Jack Mikrut

Svenska Petra Persson är en av de vassaste nationalekonomerna under 40 år – i världen.

Hennes senaste rön om stress i fosterstadiet kvalade nyligen in i Barack Obamas ”Economic report of the president”.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

”Som nationalekonom får jag ofta frågor om räntor eller aktier. Jag har ingen koll på någotdera”, säger 34-åriga Petra Persson utan omsvep.

”För mig handlar nationalekonomi om att göra världen lite mänskligare.”

Hon forskar om sambanden mellan människors ekonomiska situation, agerande och välbefinnande. Resultaten har implikationer för hur ett samhälle bör utforma utbildning, pensionssystem, hälsa- och sjukvård.

Det som gjorde att Barack Obama fick upp ögonen för svenskan var hennes nydanande studie om vad som händer med ett foster senare i livet om modern under graviditeten utsätts för en nära anhörigs död.

”Risken ökar för att fostret föds för tidigt, behöver ta adhd-mediciner som barn och antidepressiva läkemedel som vuxen”, säger Petra Persson.

FAKTA
Petra Persson

Familj: Sambon Samuel Lee, forskare vid Santa Clara University, och dottern Cleo. Fem syskon och deras familjer i Sverige.

Bor: I Menlo Park, Kalifornien, USA.

Karriär: Nationalekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Har arbetat på bland annat Världsbanken i Kina. Disputerade vid Columbiauniversitet, USA, 2013 och är sedan juli samma år assistant professor i nationalekonomi vid Stanford University. Även research fellow vid Harvard Kennedy School of Government och affilerad forskare vid de svenska instituten IFN och IFAU. Forskar i offentlig ekonomi och arbetsmarknadsekonomi.

VISA MER

Studien ”Family ruptures, stress, and the mental health of the next generation” visar på hisnande välfärdsvinster om man minimerar stress hos gravida– 800 miljoner dollar eller över 6,8 miljarder kronor årligen bara i USA – för kostnader för antidepressiva läkemedel.

Resultaten antyder dessutom att stress bland fattiga mödrar delvis kan förklara varför fattigdomen går i arv generation efter generation.

Studien lyfts fram i 2016 års ”Economic report of the president”, som Barack Obamas ekonomiska råd lämnade över till kongressen i februari, och publiceras inom kort i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften American economic review.

Att studera hur livet i livmodern påverkar oss som vuxna låter som en udda gren inom nationalekonomin. Hur kom du in på det spåret?
”Även i länder som Sverige med mindre ekonomiska klyftor vet vi att förutsättningarna tidigt i livet har stor betydelse för en människas utveckling. Epidemiologer har i årtionden undersökt om vissa kroniska sjukdomar härstammar från tiden i livmodern. Nationalekonomer har, inspirerade av deras hypotes, använt kvasiexperimentella metoder för att studera hur fostrets förutsättningar påverkar välmåendet senare i livet.”

Brist på välmående leder till ohälsa, och ohälsa kostar varje samhälle enorma belopp.

”Vi vet från annan forskning att livssituationen för fattiga mödrar är mer stressande. Så om stress leder till mindre gynnsamma förutsättningar redan i fosterstadiet innebär det att ojämlikhet i princip fortplantar sig redan innan vi föds. Det kan i sin tur bidra till stora socio- ekonomiska skillnader i barns hälsa och skolresultat.”

Petra Persson är en doldis för allmänheten men en stigande stjärna i den globala akademiska sfären.

Hon läste statsvetenskap och internationella relationer som utbytesstudent i Paris innan det blev Handelshögskolan i Stockholm.

”Före examen sa jag ja till ett jobb på McKinsey – ett typiskt jobb efter Handels och jättepoppis på den tiden, men så kom jag på att jag hellre arbetade för Världsbanken i Kina.”

Ett år senare hade Petra Persson fått nog av Världsbankens glastak. Hon gick vidare till universitetsvärlden och visade på nya samband mellan mänskligt beteende och privatekonomiska förutsättningar i allt från Sveriges änkepensioner till Indiens fertilitetspolitik.

Våren 2013 disputerade hon vid Columbia University och var en av över 4  000 nyblivna doktorer från hela världen som sökte jobb på elituniversitet som Stanford och Harvard. Petra Persson blev en av tre som passerade Stanfords nålsöga.

2013 vann hon även utmärkelsen Restud tour speaker, som den ansedda tidskriften Review of economic studies ger varje år till de sju mest lovande nydisputerade nationalekonomerna i världen.

Det var andra gången som en svensk förärades utmärkelsen. Första gången, 1991, gick den till Per Krusell, som sedermera blev ordförande för Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i folkmun Nobels ekonomipris.

I dag är Petra Persson assistant professor, nivån närmast under professor, i nationalekonomi vid Stanford. Hon är dessutom affilierad forskare vid Harvard Kennedy School of Government, vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, och vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

”Som forskare i nationalekonomi har jag blivit citerad i tidningen New York Times flera gånger, men aldrig i svensk press – förrän nu”, konstaterar hon.

Du har bott och arbetat i USA i flera år. Vad kan Sverige göra mer eller annorlunda?
”Sverige borde använda sina nationalekonomer mer i utformningen av politiska förslag och beslut. I USA sitter tre nationalekonomiska professorer i presidentens ekonomiska råd. Allt som rör socialförsäkringar och marknadsreglering utreds i gruppen innan presidenten tar upp frågan i debatten.”

”Ta den svenska Skolkommissionen. 14 ledamöter ska tycka till om skolmarknaden, men inte en enda är nationalekonom, det vill säga utbildad i hur marknader fungerar.”

Konsekvensen blir, enligt Petra Persson, att värdefull kunskap inte tas tillvara med risk för kostsamma följder i genomförandet – helt i onödan.

Själv forskar hon nu om det svenska betygssystemet och hur rättningen av de nationella matteproven slår i ett större perspektiv, bortom individens egennytta.

”Dagens stora skillnader i rättning – geografiskt och mellan friskolor och kommunala skolor – gör betygssystemet till ett godtyckligt lotteri! Det underminerar helt grundtanken om likvärdighet i skolan.”

”Min forskning visar att många skolor i praktiken flyttar ned gränsen för godkänt och väl godkänt för vissa elever på de nationella proven. Den elev som ’rättas upp’ har större sannolikhet att gå ut gymnasiet, börja på universitetet och ha en högre inkomst åtta år senare, än de som hamnar på andra sidan om gränsen.”

Petra Persson håller med den SNS-rapport som anser att betygen måste kopplas till skolans snittresultat på de nationella proven.

I april blev Petra Persson mamma för första gången.

Du jobbar sammanlagt mer än heltid som forskare. Hur stressad var du under graviditeten?
”Jag såg till att ta det lite lugnare än vanligt och reste mindre, delvis inspirerad av min egen forskning. Dessutom är kroppen smart – man blir helt enkelt tröttare när man är gravid.”