”Matematik måste få ta tid”, säger generalsekreteraren för organisationen Mattecentrum som ger gratis läxhjälp på nätet och i räknestugor i 31 städer runt om i Sverige.
Hon tror att den negativa inställning till läxor som finns i den svenska debatten gör det svårare för ungdomar att lära sig matematik. I stället borde man prata om att alla kan bli bra på matematik, men för vissa tar det längre tid. En annan anledning till att svenska elevers mattekunskaper är sämre än OECD-genomsnittet är att skolan inte lyckas förmedla varför matte behövs. De yrkesverksamma ingenjörer, statistiker och matematiker som jobbar som volontärer i Mattecentrums räknestugor däremot kan ge många exempel på hur de använder derivata eller logaritmer i sitt jobb.
Karolina Lisslö vill få fler elever att känna matematiskt självförtroende. Själv kände hon sig dålig på matte i skolan. Senare har hon förstått att hon snarare var understimulerad.
Som 16-åring hoppade hon av gymnasiet och blev modell på heltid. I över tio år bodde hon i Frankrike, Italien och USA och reste jorden runt på modelluppdrag samtidigt som hon läste på Komvux. Det var roliga och lärorika år, men branschen har sina välbekanta problem. Karolina Lisslö vägde 49 kilo på sina 180 centimeter och kände sig tjock.
”Alla som jobbat som modell har haft en ätstörning. Man får en osund koppling till sin kropp och jag var inte opåverkad av det.”
Under modelltiden började hon intressera sig alltmer för miljö och rättvisa. Hon minns en fotografering, det kanske var i Malawi, där hon plåtades iklädd en klänning som kostade 60 000 dollar när några fattiga barn gick förbi och åt en omogen mango.
När hon senare fick en son blev den nya riktningen ännu tydligare: hon skulle flytta tillbaka till Sverige, plugga till journalist och skriva om världens orättvisor. Det var ett missat ansökningsdatum till JMK, journalisthögskolan i Stockholm, som gjorde att hon halkade in på andra ämnen. Hon läste geologi för att förstå världens vattenresurser och tyckte att det var otroligt häftigt. Nästa steg blev att läsa biologi för att förstå vattenmolekylernas bindningar.
Hon var med och grundade företaget Bee Urban, som är en blandning av startup och opinionsbildning. Innan företaget grundades 2011 hade kunskapen om hur världens bipopulationer drastiskt minskade – och hur svåra följder det skulle få för miljön och människorna – ännu inte slagit igenom i Sverige. För att öka kunskapen började Bee Urban erbjuda bikupor till storbolag att ha på sina tak och på det sättet bidra till att stärka biologisk mångfald.
I samhällsentreprenörsscenen lärde Karolina Lisslö känna Mattecentrums grundare Johan Wendt, som 2014 bad henne att bli generalsekreterare för organisationen. När hon sålde Bee Urban fick hon frågor om hur hon kunde lämna miljöarbetet. Men för henne är matematik en förutsättning för att kunna rädda världen.
”För att göra en långsiktig insats behöver du matematik. Du måste veta hur världen ser ut, hur vi påverkar den och hur mycket det kostar att förändra saker.”
Att öka samarbetet med näringslivet var Karolina Lisslös ambition när hon började på Mattecentrum, och organisationen har gått i den riktningen även om den största delen av finansieringen fortfarande kommer från myndigheter och stiftelser.
”Med finansiering från näringslivet går det att planera mer långsiktigt än med myndigheter och stiftelser, där pengarna måste förbrukas inom samma år och på ett visst sätt.”
Mattecentrums huvudsponsorer ABB, Danske Bank, Ericsson och NCC ger inte bara pengar utan låter också sina anställda delta som volontärer på arbetstid.
Mattecentrum skriver debattartiklar och ordnar seminarier tillsammans med sina sponsorer.
”Bolagen ser att elever måste ha tillräckliga mattekunskaper för att vara framtidens medarbetare. Jag säger inte att det är dåligt att sponsra ungdomar i fotbollsklubbar, men här ser man en direkt koppling till näringslivet.”
Mattecentrum låter också bolag bli faddrar för en specifik räknestuga ute i landet. I dag är knappt tio av organisationens 111 räknestugor döpta efter en sponsor.
5 000 elever besöker räknestugorna varje vecka och på nätet gör 350 000 elever gratis övningsuppgifter på Matteboken.se. I höst lanserades sajten på arabiska. För myndigheterna skulle det ha tagit flera år att ta fram materialet, säger Karolina Lisslö, medan Mattecentrum översatte hela grundskole- och gymnasiematematiken på ett drygt halvår för mindre än en miljon kronor.
Sedan i mars samarbetar organisationen också med asylboendena, där man både söker mattekunniga volontärer och erbjuder läxhjälp.
Enligt en kartläggning som Mattecentrum beställt är mattebetygen i årskurs 1 i gymnasiet 5 procent bättre i de kommuner där Mattecentrums räknestugor finns. Karolina Lisslö säger att elever med olika bakgrund kommer till dem, men att genomsnittsbesökaren är något över medelnivån i matematik.
”Vi önskar att fler som har IG i matte eller tycker att matte är svårt skulle komma till oss. Första steget är det svåraste.”
