Di Weekend NYHETER

Politikerskola vill att unga höjer rösten

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Amanda Lindgren

Drygt 51 procent av de röstberättigade i Sverige tog sig till EU-valurnorna 2014. I år vill rektorn på Höj Röstens politikerskola locka fler.   Fem år efter att stiftelsen grundades är den åter ute på kampanj och försöker få fler unga att se politiker som ett framtidsyrke. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Tänk dig att du brinner för en politisk fråga och hamnar i en grupp med 20–25 andra som går i gång på egna politiska hjärteprojekt. Det skulle kunna utbryta kaos, men så har det inte varit för deltagarna i Höj Rösten Politikerskolas ettåriga utbildning – trots olika bakgrund och politisk hemvist. 

”Några är aktivister i själ och hjärta, andra är nyfikna på politikeryrket. Men trots olika startpunkter, och ibland radikalt olika politiska ståndpunkter, har alla våra deltagare blivit skarpare av att vara i ett dynamiskt sammanhang där alla inte resonerar lika. Då uppstår otroligt häftiga möten, perspektiv och lösningar”, säger Minéa Frykman, rektor för Höj Rösten Politikerskola.

Sedan starten 2016 har utbildningen snabbt utvecklats till den första, och enda, partipolitisk obundna plantskolan för blivande politiker i Sverige. Att skapa ett demokratiskt andrum där åsikter kan brytas, och oliktänkande mötas var också ett av syftena när Proventus-vd:n Daniel Sachs startade skolan inom ramen för stiftelsen Höj Rösten.

”Från början var Höj Rösten ett medborgarinitiativ för att få fler att rösta i EU-valet 2014. Budskapet då var ’höj rösten, annars använder någon din tystnad’ och där vi var aktiva ökade valdeltagandet”, berättar Minéa Frykman. 

I EU-valet 2014 röstade 51,07 procent, det högsta valdeltagandet sedan EU-inträdet, men fortfarande för lågt tycker Minéa Frykman, som parallellt med rektorsuppdraget också kampanjat för att fler ska ta sig till urnorna i år. 

”Vi har varit ute och pratat mycket med väljare runtom i landet. Kunskaperna om EU, hur besluten påverkar vår vardag och varför det är viktigt att rösta, varierar starkt. Vissa är väldigt insatta och pålästa, andra kan inte så mycket och känner sig exkluderade av politiken. Där ser vi att vi, politiker och media har en viktig roll att spela.”

FAKTA
Alumner i urval

Thora L Norgård: invald i Feministiskt initiativs partistyrelse, samt ersättare i kommunfullmäktige i Simrishamn.

Sohrab Fadai: sitter i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna i Falun.

Wanja Kaufmann: kandidat i EU-valet för Miljöpartiet.

Nina Rung: kriminolog, genusvetare och samhällsdebattör med fokus på frågor om våld och sexualiserat våld kopplat till kön.

Ahmed Abdirahman: grundare av politikevenemanget Järvaveckan.

º”Det var när jag gick Politikerskolan som idén till Järvaveckan tog form. Innan hade jag aldrig träffat någon politiker. Men bäst var att möta de andra deltagarna. Mixen av några som var i början av sin karriär, andra som var entreprenörer, sociala eldsjälar eller politiskt engagerade och som alla hade ett starkt engagemang. Det kunde bli känsliga och svåra diskussioner men det var berikande, att till exempel förstå bilden människor från landsbygden har, när man, som jag, bor i förorten och har vuxit upp med perspektivet periferin mot centrum. Det lärde mig att alla de perspektiven måste vara med i rummet om vi ska lösa de stora samhällsfrågorna.”

VISA MER
FAKTA
Daniel Sachs, grundare av Höj Rösten

”Jag upplever att Höj Rösten redan bidrar till en vitaliserad representativ demokrati som är så viktigt i dessa tider, och samtidigt ger verktyg till många otroliga samhällsförändrare. Jag har förvånats av hur snabbt vi ser resultat – detta har alltid varit ett långsiktigt projekt som kanske kan utvärderas först efter tio år, men mycket händer redan nu och det är fantastiskt att se.”

VISA MER

Men vill man skapa varaktig förändring går det inte att bara dyka upp i samband med val. Det var så idén om en politikerskola föddes, och Minéa Frykman, som är civilekonom med en bakgrund inom kommunikation, bland annat på byrån McCann, är själv alumn från utbildningens första år. 

”I dag tänker jag på mitt liv som före och efter Höj Rösten. Jag trivdes väldigt bra på utbildningen, så när jag fick frågan om att bli rektor kände jag att det var mitt drömjobb, även om jag gärna skulle fortsätta utforska politiken den dag jag inte är rektor här.” 

Näringslivet får hemläxa

Själv brann hon för utbildningsfrågor medan studiekamraterna hade andra hjärtefrågor. Men precis som Minéa Frykman hade nästan ingen varit politiskt aktiv tidigare. 

”Vi får de politiker som vi förtjänar och vi har alla ett ansvar att ta oss in i de rum där besluten fattas. Här gör Politikerskolan skillnad, genom att vi erbjuder en väg in i politiken för dem som inte hittar dit den traditionella vägen via ungdomsförbunden. Det är ett sätt att fånga upp dem som är engagerade i civilsamhället eller har en glöd och omvandla det till partipolitisk handling.”

Utbildningen är kostnadsfri och finansieras via stiftelsen samt bidrag från företag och privatpersoner. Men Höj Rösten är ingen skola i den traditionella bemärkelsen. Det finns ingen skolbyggnad, inga klassrum, böcker eller lärare. I stället lär sig deltagarna det politiska hantverket genom besök i bland annat riksdagen och utifrån aktiviteter, som att debattera i Stockholms stadshus, lära sig skriva motioner eller arbeta med att mobilisera och organisera sig kring en fråga.

Från utbildningsår till utbildningsår varierar aktiviteterna, delvis beroende på när i mandatperioden deltagarna antas. 

”Vill man se förändring måste man våga göra saker annorlunda. Vi vill att de får med sig konkreta verktyg som de kan ha nytta av efter utbildningen. Förra året var det till exempel stort fokus på kampanj, där flera av våra deltagare försökte komma med på vallistor. Nu när vi har en riksdag kan vi i stället jobba med att skriva motioner och driva det politiska arbetet på det sättet.” 

Anrikt utbyte över Atlanten

I Sverige är drygt 2 procent av befolkningen politiskt engagerad, vilket är ungefär i linje med våra grannländer Norge och Danmark, men klart lägre än på 1970-talet, då politiken var tätare sammanflätad med fackförbunden. 

”Våra folkvalda måste bättre spegla det svenska samhället. Det finns risker med att andelen politiskt aktiva minskar. Det spelar roll vilka som hörs och demokratin blir i längden lidande om det uppstår ett glapp mellan den politik som förs och det som engagerar människor. Så vill vi ha förändring över tid måste vi också se till att fler är med och formar framtiden.” 

Vad gör ni för att minska glappet?

”Demokrati tar tid och det här är ett långsiktigt projekt. Men redan nu ser vi att många samhällsförändrare som kanske inte skulle hittat till politiken har gjort det via oss och det gör mig stolt.”