Hoppa till innehållet

Passformen är den röda tråden

Att hitta enkla plagg i rätt storlek är lättare sagt än gjort. Med den utgångspunkten startades herrklädesmärket Asket. På köpet kom en lösning på ett annat modeproblem: e-handelns kostsamma returer.

TILLBAKA TILL BASEN. När Jakob Dworsky och August Bard Bringéus startade Asket för snart två år sedan ville de skapa välsittande basplagg. För sina kläder har de därför skapat ett helt eget storlekssystem.
TILLBAKA TILL BASEN. När Jakob Dworsky och August Bard Bringéus startade Asket för snart två år sedan ville de skapa välsittande basplagg. För sina kläder har de därför skapat ett helt eget storlekssystem.Foto: Foto: Petter Cohen

Längs ena väggen i en liten butik på Södermalm i Stockholm hänger skjortor och t-shirtar i olika storlekar. På ett bord intill ligger också två varianter av tröjor: en i kashmir och en i merinoull. Men här går det inte att köpa någonting. Det står det tydligt på en skylt uppsatt på väggen. Bara prova, för att beställa på nätet.

”Vi säljer enbart via vår webbhandel, men vi hyr också in oss i sådana här pop up-butiker i bland så att kunder ska lära känna vårt varumärke och få prova kläderna om de tvekar mellan olika storlekar”, säger August Bard Bringéus.

Tillsammans med Jakob Dworsky grundade han herrklädesmärket Asket för snart två år sedan, när de båda gick ut Handelshögskolan i Stockholm. På den tiden har de hunnit lansera fem olika plagg, som de själva beskriver som basplagg.

En idé som föddes ur ett gemensamt problem.

”Vi delade samma frustration över svårigheten att hitta plagg där man inte behöver kompromissa med något. Ofta är det någon onödig detalj, som en knapp på fel ställe, eller så är plagget av dålig kvalitet. Ofta tvingas man välja mellan kedjornas slit och släng eller jättedyra plagg”, säger August Bard Bringéus, och Jakob Dworsky fyller i:

”Själv har jag alltid slitits mellan olika storlekar också. Att hitta rätt längd och bredd, så att skjortan varken blir ett nattlinne eller en magtröja. Så vi kände väl båda att det måste finnas ett bättre sätt att göra det här på.”

De flesta varumärken inom både dam- och herrkläder skapar kläder utifrån fem standardstorlekar som går från XS till XL. Få storlekar förenklar nämligen produktionen, som då blir lättare att skala upp.

”Men när det gäller basplagg finns det egentligen ingen mening med att ha det så, tycker vi. Eftersom de inte följer de vanliga modecyklerna där nya kollektioner lanseras flera gånger per år.”

Så började grundarnas strävan att ”befria basgarderoben från modehysterin”, som de själva uttrycker det. Efter att ha rådfrågat flera personer i modebranschen, började de skissa på ett eget storlekssystem. Där industrins fem storlekar kompletterades med de tre längdmåtten kort, mellan och lång. Därmed har Asket 15 storlekar att välja på.

För att testa om kunder skulle gilla idén och få ihop grundkapitalet för att få i gång produktionen använde sig Asket av gräsrotsfinansiering, så kallad crowdfunding. Den som investerade 300 kronor i bolaget var garanterad en t-shirt. På tre veckor fick grundarna ihop över 400 000 kronor.

”Det var mer än fyra gånger så mycket som vi behövde, så det var ganska tydligt att det fanns andra som upplevde samma problematik som vi när det gäller storlekarna”, säger Jakob Dworsky.

De senaste åren har returer blivit en oundviklig del av vardagen för åter- försäljarna av kläder. Och en kostsam sådan, när mer än 30 procent av kläderna returneras årligen hos vissa återförsäljare. Tack vare sitt storlekssystem har Asket dock lyckats minska returgraden till 7 procent på t-shirten.

”Att majoriteten av returerna är byten och inte återbetalningar, är glädjande när storlekssystemet kan vara en barriär, där det gäller att få kunden att förstå storlekarna och hitta rätt”, säger August Bard Bringéus.

En annan ambition som grundarna hade var att producera kläderna i Europa. I dag jobbar bolaget med fabriker i Portugal och Italien, och samtidigt redovisas produktionskostnaden för varje plagg på Askets hemsida.

”På många plagg betalar man ett överpris för varumärket, medan sömmerskorna i till exempel Asien inte får mer betalt. Det här är vårt sätt att visa att det går att göra kläder som inte är på bekostnad av miljön eller dem som producerar, utan att priset går upp alltför mycket”, säger August Bard Bringéus.

Att de själva inte har någon bakgrund från modeindustrin ser de inte som något hinder. Tvärtom har det gett dem möjligheten att angripa modebranschen på ett lite nytt sätt, tycker de. Även om de också har gått på vissa nitar. Som när de lanserade sin sweatshirt för ett år sedan.

”Det var tänkt att det skulle bli vårt plagg nummer två, efter t-shirten som snabbt blev populär. Men vi var så fokuserade på att ha den bästa bomullskvaliteten, att vi släppte ut tröjor som diffade när det gällde måtten”, säger Jakob Dworsky och August Bard Bringéus fortsätter:

”Det var en mindre katastrof eftersom passformen är så viktigt för oss. Så vi fick göra som ett bilmärke och återkalla 150 tröjor, tillbringa flera dagar med att mäta lagret på 900 tröjor för hand och skicka tillbaka hälften för reparation. Det var som att vi släppte vår andra skiva och att den blev en flopp.”

Inom kort kommer sweatshirten att göra comeback, då med rätt mått. Framåt tittar företaget också på att ta fram ett par byxor, ett skärp och även ytterplagg diskuteras. Och eventuellt tillkommer några fler färger, utöver blå, grå, svart och vit.

”Vi lanserade till exempel en svartare svart nyligen, som blev en succé direkt, vilket säger en del om vilken som är stockholmarnas favoritfärg”, säger Jakob Dworsky.

Däremot lär det dröja innan Asket gör damkläder.

”Det är mycket mer komplext och där skulle det nog behövas 50 olika storlekar, så det är inget vi fokuserar på”, säger August Bard Bringéus.

Innehåll från OncopeptidesAnnons

“Nu rullar vi ut vårt läkemedel över Europa”

Med ett fullt europeiskt godkännande i ryggen har Oncopeptides nu ett mycket tydligt fokus framåt. I flera europeiska länder förhandlar man nu om pris eller har börjat sälja läkemedlet Pepaxti.

– Det är Europaaffären som kommer att utgöra kärnan i Oncopepetides och ta oss till lönsamhet, säger vd:n Sofia Heigis.

Läs mer på Oncopeptides.com 

Oncopeptides, som är inriktat på forskning, utveckling och kommersialisering av mediciner för behandling av svårartade tumörsjukdomar, är just nu i färd med att kommersialisera läkemedlet Pepaxti i flera europeiska länder.

– Vi ser en total marknadspotential på 1,5 miljarder kronor i Europa och vi har ett team med rätt kompetens och nätverk för vårt område, säger Sofia Heigis.

Tyskland, där Oncopeptides just nu förhandlar om pris, står för ungefär en fjärdedel av den potentialen, bedömer hon.

– Det är en marknad där det tar tid att arbeta sig in. Men när man väl har gjort det är Tyskland en lojal marknad som brukar leverera över tid, säger hon.

Sedan slutet av 2022 har Sofia Heigis arbetat med att bygga upp team för att bearbeta den tyska marknaden. I dag har Oncopeptides femton personer anställda i Tyskland som med att öka kunskapen kring Pepaxti.

Förutom storleken – varför är den tyska marknaden intressant?

– De har en stor förståelse och en välvillig inställning till den typen av preparat som vi lanserar. Vår produkt är en förbättrad version av traditionell kemoterapi eller cytostatika, och då en av de vanligaste kemoterapierna ursprungligen togs fram i Tyskland är läkare ofta välinställda till att använda kemoterpi som är tolerabel. 

Även i Grekland har Oncopeptides börjat sälja, på så kallad individuell patientbasis, medan man gör sig redo att lansera i Spanien under andra halvåret och samtidigt förhandlar om marknadstillträde i Italien, Nederländerna och delar av Norden.

Bolaget är finansierat fram till år 2026. Då räknar Sofia Heigis med att Oncopeptides säljer för omkring 400 miljoner kronor och har nått lönsamhet.

– Vi har medvind nu, därför att vi har satt planer som vi levererar på. Samtidigt är jag öppen med att vi börjar från en låg nivå och har mycket kvar att göra för att nå vårt lönsamhetsmål. Men vi har en tydlig plan framöver som vi har möjlighet att leverera på, säger Sofia Heigis.

– Sedan har vi ju haft en diskussion med FDA, den amerikanska Livsmedels- och läkemedelsmyndigheten, under en längre tid. Det har satt något av ett frågetecken kring oss. Nu är den processen avslutad och det gör att osäkerheten kan lyftas bort och att vi kan fokusera på Europa.

Sofia Heigis, VD på Oncopeptides
Sofia Heigis, VD på OncopeptidesFoto: Liza Simonsson

Vad talar för att ni kommer att lyckas med kommersialiseringen i Europa?

– Vi har en produkt som adresserar en dödlig sjukdom, och en växande marknadsmöjlighet. Patientpopulation växer, eftersom det lyckligtvis finns preparat som behandlar sjukdomen, så att de kan leva längre. Men med tiden kan de som behandlas med immunoterapi få ett ”trött immunförsvar”. Och då finns det inte så många läkemedel som fungerar. Men vårt är ett av dem.

Även efter att lönsamhetsmålet är nått 2026 ser Sofia Heigis en fin uppsida. Inte minst eftersom Oncopoeptides räknar med att försäljningstoppen på en marknad nås först år 3 eller 4.

– Ju fler europeiska länder man säljer i, desto lättare blir det att ta sig till nästa. Det blir en positiv spiral eftersom länderna tittar på varandra. Över tid ser vi också möjlighet till väldigt goda ebitda-marginaler, på över 50 procent på landsnivå.

Dessutom bearbetar Oncopeptides länder utanför Europa. I Japan och Kina har bolaget börjat interagera med regulatoriska myndigheter och för diskussioner med bolag för partnerskap. I Mellanöstern och Nordafrika offentliggjordes nyligen ett sådant partnerskap för individuell patientbehandling.

– Det är Europaaffären som kommer att bygga kärnan i Oncopepetides och ta oss till lönsamhet. Men allt som händer utanför Europa kommer att vara en bonus, säger hon.

Utöver läkemedlet Pepaxti har Oncopeptides dessutom ytterligare produkter i pipelinen, konstaterar Sofia Heigis. Däribland finns läkemedelskandidater som bygger på samma plattform som Pepaxti härstammar från, liksom en plattform för polypeptidbaserade NK-cellstimulerare, SPiKE

– NK-celler är ett ganska outforskat område, men potentialen är att de kan ge en effektiv immunoterapi med färre biverkningar, säger Sofia Heigis och fortsätter:

– Vi har preklinisk data som ser fin ut och vi arbetar just nu mot att ta alla steg för att komma till klinik. Jag tycker att det är roligt att få möjlighet att föra svenska innovationer framåt. För grunden till våra produkter finns ju i svensk forskning.

Läs mer på Oncopeptides.com 

 

Mer från Oncopeptides

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Oncopeptides och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera